Äventyrarnas projekt: Naturens kloka beslut, Uppföljningsperiod 1 2020-2021

Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen".

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Naturens kloka beslut

 

                                                                                                    

Projektbeskrivning

Projektet syftar till att låta barnen utforska Sveriges natur och lära sig om hållbar utveckling och allemansrätten. Barnen är vägvisare för projektets innehåll, genom önskemål, frågor och funderingar formas Äventyrarnas projekt om Naturens kloka beslut.

VAD: (Innehåll)

• Vad – ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om? Barnen ska få lära sig om Sveriges natur, hållbar utveckling och allemansrätten.
• Vad är det ni och barnen är nyfikna på? Barnen är nyfikna på allt som har med naturen att göra och ställer ofta frågor som, Varför är det så? Hur fungerar den/det där? 
• Vad säger styrdokumenten? 
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• Lpfö 18
  Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• Lpfö 18
  Förskollärare ska ansvara för att varje barn får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• Lpfö 18
  Förskollärare ska ansvara för att varje barn utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

• Varför – Vad är syftet? Syftet med detta projekt är att medvetandegöra barnen om att deras val i vardagen kan bidra till hållbar utveckling. Projektet syftar även till att hjälpa barnen att få fatt i nödvändig kunskap som kommer dem till gagn senare i livet. 

• Hur kommer det sig att vi valt detta fokus? Vi har som tradition att med femåringarna fokusera på just naturkunskap och allemansrätten - bli skogsexperter. 

• Vilka förväntningar har vi? Att barnen ska ta till sig nya kunskaper och få en grundläggande kunskap om naturen och allemansrätten. Vi hoppas att barnen efter projektavslut känner sig trygga med och har en grundläggande kunskap om vad man får och inte får göra i naturen.

                                            

Tillvägagångssätt

• Vi gör en grundplanering som sker utifrån gruppens behov och vad gruppen/ barnet visat intresse för. Pedagogerna är närvarande och lyssnar in barnen i den fria leken och finns som stöd när behovet behövs. Pedagogerna är aktivt närvarande för att vara före i en eventuell konflikt för att förhindra och ge stöd hur barnet ska säga/ göra.   

• Vi tror på det kompetenta barnet och på vår förskola har vi en inspirerande pedagogisk miljö som är tillgänglig, tydlig och tillåtande med material på barnens nivå för att de själva ska kunna välja vad de vill utforska i vår verksamhet. tillsammans utvärderar vi vad barnen gör i de olika rummen samt ger nya barn introduktion för materialet. vi har tydliga stationer som litteratur och material går hand i hand. vi har allt material framme, tydliga stationer och pedagogerna är aktivt med i vägleder samt ger barnen utmaningar och inspiration till vidare utveckling. 
  
  

• På storbarn delas barnen in i små åldersgrupper från 9-15. 8-14 barn i varje grupp som sedan delas i två mindre grupper beroende på vilken aktivitet eller undervisning som sker. Planering sker utifrån den mindre gruppen och ibland behöver fm aktiviteten bytas till eftermiddagen för att fånga den lilla gruppen under hela dagen. Vi har även att barnen kan påverka och reellt inflytande under hela denna tid välja en kamrat från en annan grupp eller välja att vara ute fm eller em. Barns behov har stort inflytande hos oss.   

• Vi dokumenterar på planeringstid, enskild tid. skriver lärloggar där vh kan ta del av undervisning och verksamhetens innehåll. vi har bildspel till vårdnadshavarna och barnen är med under verksamhetstiden att skapa utställning av eget alster och bilder med text att sätta up på väggar och hyllor eller skapa till miljön. 

• Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?

• I vissa ämnen/ frågor behöver vi söka fakta.

VEM?

• Det är pedagogens ansvar att se till att barn och pedagoger tillsammans blir ansvariga för miljön. 
•  
• På vilket sätt utgår projektfrågan från barnens tankar, teorier, fantasier och intressen?
• utifrån barnens intressen och fantasier eller tankar/ frågor lyssnar vi och försöker föra samtalet vidare, vi kan även tillsammans titta på en bild som kan vara kopplat till frågan mm. Här går antingen projekt inriktningen vidare eller som i vårt fall har barnen bara fortsatt undersöka insekter och skogsdjur. 
• Är frågorna undersökningsbara?
• frågorna är undersökningsbara som varför får man inte skräpa ner, varför får man inte elda vart man vill, tillsammans söker vi fakta och undersöker och får svar tillsammans om allemansrätten.
• Vilka förkunskaper har barnen om ämnet? 
• Barnen kan benämna olika trädsorter och beskriva dess utseende. Undervisningen gett barnen mer kunskap om varför man äger en egen tomt, hur man gör eld och släcker den på ett säkert sätt, barnen har lärt oss om svensk historia då barnen visade intresse för kanon ruinerna i Tanto.
• Vilket förändrat kunnande/lärande tror vi att barnen kommer att erövra?
• vara mer rädd om naturen, förstå djurens och människans liv ute. bli mer medveten om papperssvinn, att plocka och ta med sig naturmaterial till skapandet och innemiljön i ateljén och få en större medvetenhet om hållbar utveckling och sopsortering. 
• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? På vilka sätt kan vi samla mer fakta? (fråga, titta, läsa, känna, prova, besöka...)
•    
• detta synliggör vi genom dokumentation, barnintervjuer, böcker som är kopplade till projektet samt att vi bygger upp i miljön barnens projekt med tex en myrstack, byggnader i miniatyr mm                       
• Hur låter vi barnen få möjlighet att utforska med fler estetiska uttryckssätt?
• genom att erbjuda ateljén, där det finns olika material/ klister/ färger samt att vi projekterar upp olika bilder/ ljusupplevelser och musiktakter mm.
• Hur och när involverar vi familjerna?
• Genom utvecklingssamtalen, lärloggar, dokumentationer till utställningar av barnens alster och bildspel. även genom verksamhetsbrev där en kortfattad beskrivning av veckans undervisningar och planerade aktiviteter innehåller och innefattar.
• Hur behöver du som pedagog förbereda dig kring ämnet/frågeställningen? 
• Att i samband med verksamhetsbrevet/ grundplaneringen för kommande vecka skriver jag ner vad jag behöver hämta, förbereda eller text för läsning, böcker mm har en liten låda som jag samlar nästa veckas förberedelse i. skriver även i grundplaneringen som är till oss pedagoger, tex vattenfärg, tejp och papper medtages till berget :)

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

 

Läroplansmål

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,