Språkundervisning

Hur kan vi undervisa i språk? Barns rätt till ett språk!

Barns rätt till ett språk

Bakgrund och Syfte:

 

Vi vill med ett medvetet förhållningssätt och planerad undervisning i förskolan påverka barns förhållningssätt till text och intresse för språkets uttrycksmöjligheter. Enligt forskaren Carina Fast är ett tidigt steg i barnens skriftspråkliga utveckling att de kan känna igen bilder och symboler som de till exempel möter i bilderböcker. Vidare lär sig barnen nya ord och språkets uppbyggnad när de lyssnar till berättelser.

Barns språkutveckling underlättas om de får möta högläsning i sin närmiljö och de får möjlighet att samtala om böckernas innehåll med vuxna. (Beatrice Heath, 1983) Linda Gambrell som forskar om läsning och motivation menar att det viktigaste är att barns ges möjligheter till att vara delaktiga i dialog och samspel om texten.

Att använda sig av bilder som stöd, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och öppna frågor där vi väntar in svaren är en bra hjälp för att även få med sig tysta barn och barn som ännu inte har så utvecklad svenska. Vi pedagoger kan hjälpa barnen till ett rikt ordförråd genom att kommentera saker och benämna så mycket som möjligt av saker i omgivningen. Barnen behöver höra ord många gånger för att lära sig dem och barnen behöver även få tillgång till ord för en och samma sak. Ett arbetssätt som främjar språkutvecklingen handlar inte bara om att göra speciella saker utan att använda alla de aktiviteter som görs på förskolan på ett genomtänkt sätt.

 

Mål:

 

Vi vill göra barnen nyfikna på och utveckla barnens språket/takk genom språkundervisning och vår medvetenhet kring språkets betydelse.

 

Aktivitet och Metod/Teori: 

 

Vad ska vi göra?
Vi ska planera undervisning med fokus på språk/takk och medvetet undervisa i olika aktiviteter såsom måltider, på/avklädning m.m. Utforma lärmiljöer som uppmuntrar barnens intresse för språk och ha tillgängligt material som t.ex. böcker/sagor/sånger/rim och ramsor på barnens nivå.

 

Hur ska vi göra?
Vi kommer att undervisa i smågrupper. Att arbeta i mindre grupper inbjuder till samtal och att alla barn får talutrymme. Lev Vygotskij teorier grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, att interaktioner och sampel, lärande och utveckling är socialt betingat det vill säga- vi lär tillsammans. Learning by doing som skapades av John Dewey som handlar om att inlärning är något aktivt. John betonar också värdet i det social samspelet. Han tänker sig att barn har fyra naturliga instinkter: 

En social instinkt

En instinkt att göra saker på låtsas, som lek

En insikt för att utforska och komma underfund med saker

En instinkt för att uttrycka sig t.ex. genom konstnärliga aktiviteter. 

 

När, var, vem?

Planerad undervisning fm och spontan utifrån barnens intresse och när tillfällen ges i utbildningen. Pedagog och ett till fyra barn i olika lärmiljöer.

 

Dokumentation

 

Pedagoger observerar barnen i olika situationer i utbildningen. Vi fotograferar och filmar undervisningar och kommer att koppla undervisningar och dokumentation i unikum både på gruppnivå och enskilt med utgångspunkt från denna planering som är teoribaserad, forskningsbaserad och kopplad till läroplan och Eslövs språkpolicy.

Lärande sker på många olika sätt och i olika sammanhang, för att fånga och synliggöra barnens lärprocesser är pedagogisk dokumentation ett viktigt verktyg!! Pedagogisk dokumentation gör barnen delaktiga, synliggör lärandet för barn, pedagoger och föräldrar.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
• spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.