👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kunskapens pedagogiska planering 2020/2021

Skapad 2020-12-07 11:32 i Tidavads förskola Mariestad
Förskola
Utifrån vårt utvecklingsmål "Skapa förutsättningar för en hållbar närmiljö, där relationer och lärande blir i fokus", har vi valt att arbeta vidare med vårens projekt som grund.

Innehåll

Var är vi?

Beskriv ett nuläge. Varför ska vi arbeta med detta område? Vad är utgångspunkten och syftet med projektet/utvecklingsområdet och hur har vi sett det/barnens behov/intressen? Forskning?

Vårt syfte med förprojektet har varit att utforska vår närmiljö för att se vad barnen fastnar i. Vi har arbetat aktivt för att barnen ska få hitta sina roller i vår nya grupp i höstas, där de ska känna trygghet och vara delaktiga i verksamheten. Verksamheten ska vara inspirerande och locka till ett gemensamt utforskande och ett samlärande. Vi har även strävat efter att fortsätta med att bygga våra relationer i gruppen liksom med de barn som gick till förskoleklass. Vårt syfte har varit och är att fortsätta arbeta med de goda relationerna vi har i barngruppen och att vi har roligt tillsammans. Samtidigt vill vi få in ett lärande som barnen kan bygga vidare på sedan när de börjar skolan. Vi har provat många olika material och diskuterat begrepp, matematik och natur på olika sätt. Allt utifrån vad barnen ger uttryck för.

Tillsammans har vi undersökt det som finns omkring oss, på olika sätt. Vi har tittat på olika hus och hur de ser ut. Vi har även pratat om hur det ser ut där man bor och satt upp en karta dit barn och föräldrar ska få bidra med ett foto över där barnet bor. Genom detta så kan vi få syn på olika boenden, avstånd till förskolan och hur barnen bor i förhållande till varandra. Detta skapar ytterligare funderingar som vi kan bygga vidare på i vårt arbete. Några gånger har vi använt oss av Google Earth och "åkt" hem till varandra.

Då vår barngrupp inte är så stor så fångar vi dem där de är och vi upplever att de har ett utbyte mellan varandra där alla får komma till tals. Delar vi barngruppen blir diskussioner och reflektioner inte lika djupa därav ser vi vinsten av att inte dela.

 

Vart ska vi?

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen? Vilken/vilka kunskapsteorier ligger till grund för vår barnsyn och kunskapssyn? Vi ser att vår kunskapssyn riktar sig åt både det socialkonstruktionistiska och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kan ha bestämt ett mål men att vi kommer in på småvägar på vägen. Barnens intressen och reflektioner leder oss åt andra riktningar än vi kunde tänkas komma till vid starten. I vårt förprojekt arbetar vi med en socialkonstruktionistisk syn på kunskap men att vi sedan i våra projekt har en mer socialkonstruktivistisk syn. De projekt och teman som sker i stunden ser vi utgår ifrån barnens egna spontana upptäckter och intressen. Utifrån vårt valda utvecklingsområde/överhängande paraplyet planerar vi ett visst innehåll som vi sedan har med oss i tanken och dokumentation, men som inbjuder till andra inspirerande utforskningsområden. Alla aktiviteter riktas inte mot målområdet men är lika viktiga för barngruppens fortsatta lärande.

 

På vilket sätt iordningställs miljön på avdelningen så att projektet kan ”leva” under hela dagen? Vi försöker skapa miljöer där barnen känner sig trygga och säkra, vilket leder till att barnen själva kan välja vilket område som ska utforskas. Vi skapar verktyg som barnen kan använda sig av för att förstå och lära av varandra. När barnen får mötas och reflektera tillsammans får de möjlighet att lära av varandra i olika sammanhang. Våra miljöer speglas av glädje och möjligheter till samspel.

Vi strävar efter att skapa en stöttande undervisningsmiljö där vi kan skapa förutsättningar för barnen att få prova, utforska, samspela och kommunicera med oss och varandra. En miljö där barnen blir delaktiga i verksamheten, de får inte alla färdiga svar utan får forska vidare tillsammans med oss. En miljö där öppna frågor visar på att det finns olika sätt att tänka och förstå sin omvärld utan att det är något fel. Viktigt att vi har en tanke/ide om vart vi vill komma men vägen dit måste vi utforska och fundera över tillsammans. Det vi har sett är att vi behöver komplettera visst material för att utveckla barnens lek och lärande ytterligare.

Vi pedagoger måste vara härvarande för att se alla barn och observera/ reflektera över och analysera deras tankar och funderingar. Med härvarande pedagoger menas att vi deltar i sammanhanget och är aktiva med barnen.

 

Hur presenteras och hur startar vi upp projektet med barnen? Vi kommer att fortsätt att fördjupa och stanna upp vid det som vi berört under förprojektet. Fortsätta att utveckla kartan med vart barnen bor och se vart det leder till sen
när alla husen "är på plats". Då blir förutsättningarna andra för barnen när de ser vart alla husen är och då kan vi se vart barnens tankar och funderingar bär vidare.

 

Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål? "Skapa förutsättningar för en hållbar närmiljö, där relationer och lärande är i fokus".

Vi pratar om var vi bor, hur man ska åka för att komma dit, tittar på Google Earth var alla bor. Vi har besökt de barn som bor nära så at de har visat var de bor. På väggen i hallen har vi satt upp en karta där vi ska markera ut var alla bor så att barnen får en uppfattning om hur de bor i förhållande till varandra. Mångfalden av undersökande främjar barnens intresse för varandra och skapar erfarenheter av deras närmiljö. Genom att barnen får uppleva sin närmiljö på olika sätt får de erfarenheter av hur den ser ut vilket lockar till utforskande av både det stora som det lilla. På lustfyllt sätt får vi in flera av läroplanens mål och ett lärande uppstår i diskussionen och samtalen mellan barnen och mellan oss pedagoger och barnen.

Vi arbetar för att främja goda relationer mellan barnen, både inom gruppen men också med övriga barn och pedagoger på förskolan och de barn som vi släppte till skolan. Detta gör vi genom att vi är inbjudande till att låta alla barn delta i de aktiviteter vi gör och att de får återkomma till samma aktivitet flera gånger vilket skapar en trygghet i att våga vara med och pröva. Detta leder till att barnen får inflytande över och inkluderas i verksamheten. Vi strävar också efter att ha en god relation med våra vårdnadshavare där kommunikationen oss emellan är a och o.

 

 

Hur gör vi?

Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

Alla barn är olika och vissa barn behöver mer stöttning än andra vilket också är deras rättighet. Vi tror på att få med alla men kanske på olika sätt beroende på var de är. För att skapa hållbara relationer måste barnen få lära känna varandra och oss pedagoger, skapa trygghet och ha en förståelse för varandras likheter och olikheter.

 

Hur dokumenterar vi? Vems ansvar?

Vi har ett gemensamt ansvar för att göra lärloggar/dokumentationer för barngruppen. Vi använder oss av bilder där barnen får vara med och reflektera över vad vi har gjort och vad som sker. Vi behöver bli bättre på att använda oss av projektorn och köra upp det vi har gjort på väggen då barnen får ytterligare dimensioner på vad de varit med om. Då gruppen inte är så stor känner vi ändå att alla barn får komma till tals och är delaktiga i vad vi gör, både när det gäller verksamheten i stort men även i uppföljningen.

Vi har även använt oss av observationer när vi känner att det funnits ett behov av extra undersökning av vad som sker i barngruppen.

 

Reflektionsfrågor till veckoreflektion:

Följande reflektionsfrågor kommer vi att reflektera kring under projektets gång:

  • Vad är syftet?
  • Vilka förutsättningar skapar undervisningen för att främja hållbar utveckling (närmiljö, relationer och lärande)?
  • Vad/hur var min roll som pedagog?
  • Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?
  • Vad stannar vi upp vid? Varför?

 

Slutanalys 2020/2021:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg i "lärarrummet" som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Vad har vi gjort?

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Analys:

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

Har vi identifierat några nya utvecklingsområden?