Ämnen:
Religionskunskap, Historia
·
Årskurs:
4 - 6
Forntiden, vikingatiden samt asatron.
Sjöängsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 10 december 2020
Vi kommer att arbeta med forntiden och vikingatiden. Du kommer att få lära dig om hur de första människorna i Sverige levde, jagade och bodde. Du kommer också att få lära dig om hur vikingarna reste, hur de hade det i sina byar, vilka gudar de trodde på och mycket annat spännande.
Vad ska vi lära oss?
Under arbetsområdet kommer eleverna att arbeta med tiden som sträcker sig från den senaste istidens slut fram till vikingatidens slut och kristendomens intåg i Sverige. Eleverna kommer att få lära sig om det liv som levdes av de första människorna i norden. Hur de levde och bodde. Vad de åt och hur de klarade vardagen. Eleverna kommer också att få lära sig om vikingarna. Om vikingatågen, vikingarnas tro, vikingarnas levnadssätt och slutligen om hur vikingatiden och vikingatron fick ge plats åt kristendomen då vikingatiden led mot sitt slut.
Hur ska vi lära oss det?
Under arbetsområdet kommer vi att arbeta varierat med såväl analoga som digitala verktyg. Vi kommer att läsa i vårt läromedel, lyssna på berättelser, diskutera i grupper, läsa böcker, använda Clio, titta på filmer och videoklipp och göra olika typer av såväl grupp- som individuella övningar.
Viktiga ord och begrepp.
Istid. Forntid. Järnålder. Bronsålder. Stenålder. Vikingatid. Jämförelse. Kronologi. Historia. Orsak. Konsekvens. Händelse. Hällristningar. Träl. Långhus. Nomad. Bofast. Ätt. Asagudar. Helig plats. Religion. Ragnarök. Oden. Tor. Loke. Valhall. Asgård. Missionär. Munk. Långskepp. Offra. Hövding.
Vad som kommer att bedömas.
Elevernas rena faktakunskaper. Exempelvis: I vilka tre tider delar man in forntiden?
Elevernas förmåga att se spår från historien i vår tid. Exempelvis: Förklara hur vi kan se spår av vikingatiden i vår kalender?
Elevernas förmåga att kunna resonera om orsaker och konsekvenser. Exempelvis: Förklara varför vikingarna gav sig ut på långa resor och vad detta ledde till. Ge gärna förslag på både positiva och negativa konsekvenser.
Elevernas förmåga att jämföra olika tidsepoker. Exempelvis: Jämför stenåldern med vikingatiden. Ge sedan förslag på, och förklara, likheter och skillnader mellan de olika epokerna.
Elevernas förmåga att kunna se olika historiska personer ur olika perspektiv. Exempelvis: Vissa personer som levde på vikingatiden tyckte om vikingarna. Vissa gjorde det inte. Vad kan detta bero på? Ge förslag och förklara vad du menar.
Hur du får visa dina kunskaper.
Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom det arbete som genomförs på lektionerna. Genom att delta i diskussioner, slutföra skriftliga och muntliga uppgifter, delta under lektionsarbetet och göra sitt bästa under arbetsområdet får eleverna chansen att visa vad de kan. I slutet av arbetet kommer eleverna att bedömas summativt genom ett större test.
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (8)
Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
De nordiska staternas bildande.
Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Kriterier (7)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam band mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
