Projektavstämning Stjärnan 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Det här är Stjärnans uppföljning av projektarbetet hösten 2020 där vi gör en avstämning och planerar för hur grupperna ska gå vidare i sitt fortsatta arbete.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

VAD: 

Vi har delat in barnen i tre grupper och varje grupp har haft ett projekt utifrån barnens intresse då vi har varit på spaning.

Ekorrgruppen

Efter vi varit på spaning visade baren i gruppen intresse för myror i en trapp som fanns i Tantolunden.
Vi har tittat på flera filmer om myror, bland annat Tripp Trapp Träds sagan om myran samt djurverket. Och läst böckerna "barr är bäst" och "myrstackarna".

Många frågor väcktes under våra spaningstillfällen och filmtittande
- Hur många myror bor det i en stack?
- Hur många myrarter finns det?
- Varför sprutar myran ut gift?
- var kommer giftet ifrån?
- varför vill myrorna skydda myrstacken?
- Leker myror kull, leker myror?
- Har drottningen en riktig drottningkrona på sig?

• Vad har vi skapat
  - målat myror med färgpennor
  - skapat myror i lera som vi sedan har målat med färg
  - Tillsammans skapat insidan av en myrstack med hjälp av barr, lim, färgpennor, oljepastellkritor- Skapat en myrstack i gips och hönsnät som vi målat och klistrat fast barr på. 

• De digitala verktyg vi har använt är iPad för filmtittande, fotografering samt sökt efter information. 

Barnen har genom informationssökande och skapande fått förståelse för myrans tillvaro som till exempel att myrorna sprutar gift för att försvara sig och myrstacken, att drottningen lägger alla ägg och är den som bestämmer och att det godaste myrorna vet är bladlusens avföring och kiss.

Hur vill barnen gå vidare?
Barnen har uttryckt att de vill veta mer om livet från ägg till myra, om bladlusen.

Fjärilsgruppen

Vi började med att gå på spaning tillsammans i fjärilsgruppen till Tantolunden. Barnen hittade ett vitt och svart ludd som låg på gräsmattan som dom blev helt exalterade över. Tankarna var många om vad det kunde vara för något som låg där?  Dom trodde att det var en död fågel. På vägen hem såg vi flera platser med detta ludd.  

Nästa vecka fortsatte vi våran spaning efter svar på var luddet kom ifrån. När vi kom till Tantolunden mötte vi en man med en svart/ vit hund som vi pratade med. Barnen berättade för honom om att vi hittat ludd och undrade om det kom ifrån hunden? Han berättade för oss att hundarna blir borstade ute och att det är hundhår som ligger i gräset. Vi fick även veta att hundhåret används till att lägga i fågelbon. Vi tittade även på luddet i förstoringsburkar och då upptäckte barnen att det var lite smutsigt. Ett av barnen beskrev att luddet såg ut som en virvelvind.

 

Där väcktes nya funderingar och tankar om var olika fåglar bor. Vi gav oss ut och spanade i vårat närområde på olika fågelbon. Vi tog med oss iPaden och fotade dom olika bon vi hittade som skatbon och fågelholkar. Därefter fick alla göra en ritning på ett fågelbo som vi sedan skapade  med hjälp av olika material som pinnar, grenar, löv mm. När fågelboet var färdigt så fick alla fota sin verk. 

Nu kom det mycket frågor om olika fåglar och frågor som dök upp var. Hur lever fåglarna och vad äter dom? Vi lånade böcker ifrån biblioteket om fåglar, svenska fåglar och livet på en pinne med flera. Vi använde oss av projektorn och tittade på olika filmer som handlat om fåglar och deras liv.  

Alla ville sedan skapa fåglar till sina bon . Även denna gång fick alla välja en fågel dom ville göra i lera  och sedan måla. Fåglar som hackspett, blåmes, kungsfågel och skata gjordes. Ritningar med blyertspenna. Efter fåglarna var färdiga fick alla berätta om sitt fågelbo och sin fågel. Vi har tillsammans utforskat och tagit reda på mycket fakta om allt som  började med luddet i Tantolunden.

Blomgruppen

Vi började prata om vad former i naturen kan vara och kom överens om att vi ville ut och utforska och fotografera vad det finns för geometriska former.

Vi hittade och fotograferade olika former som klotter, löv, stenar och former på lekställningarna i Bergsgruvan, och skyltar i Tantolunden.

Barnen utmanades med att finna geometriska former som inte gjorts av människan, det var svårt i början då barnen återkommande fann former skapade av oss till exempel brunnslock och stolpar… men till slut… en sten.

Vi började samla naturmaterial och tog med det till förskolan och började skapa olika geometriska former med pinnar, löv, stenar.
Vi fortsatte med att skapa former i andra material som lera, kolpenna och med sig själva.

Sen fick barnen fylla i mandalas former och efter det så gick vi ut och formade egna mandalas med naturmaterial som vi fann ute.

VARFÖR (Syfte)

• Syftet är att tillsammans med barnen utforska och få mer kunskap om myror, fåglar/fågelbon samt naturens former. 
•  

• HUR (Tillvägagångssätt)

Vi arbetar i våra projektgrupper; ekorrgruppen, fjärilsgruppen samt blomgruppen. Projektarbetet sker varje tisdag och onsdag, vid behov finns även måndagar till vårt förfogande.  Vi har valt att arbeta i mindre grupper för att alla barn ska komma till tals och få en möjlighet att utforska och skapa i en lugnare miljö. 

Efter varje projekttillfälle har den ansvariga pedagogen tillsammans med barnen reflekterat över vad de har gjort samt hur det utforskande arbetet ska fortgå. Pedagogerna reflekterar tillsammans gruppernas fortsatta arbete en gång i veckan.

Vi arbetar med metakognitiva /analysfrågor samt öppna frågor för att utmana och utveckla barnens egna tankar och barnens lärande enskilt och tillsammans. 

Det som barnen har skapat har stått framme eller satts upp på vägg/ i tak för att alla barn ska ha möjlighet att kunna skapa egna reflektioner, tankar, frågor och funderingar. Detta för att få en lärandeprocess mellan barnen.

Vårdnadshavarna har fått information via uppstartsplanering samt i nyhetsflödet på skolplattformen. I framtiden kommer vårdnadshavarna även få information via lärloggar.

• VEM

I varje grupp finns det en pedagog som har ansvaret för att dokumentera och se till att aktuellt material finns tillgängligt. 

Styrdokument

Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Flödet av barnens
tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,