Dibber Örebro plan mot diskriminering och kränkande behandling 2020/2021

Dibbers plan mot diskriminering och kränkande behandling bygger på vårt främjande och förebyggande arbete. Det främjande arbetet är framtaget tillsammans av alla pedagoger, specialpedagog och rektor. Planen bygger också på det förebyggande arbetet som tagits fram av pedagoger, specialpedagog och rektor och bygger på den kartläggning som gjorts under hösten, som består av föräldraenkät, observationer, barnintervjuer och diskussioner i arbetslaget. Det är det förebyggande arbetet som här nedan presenteras för er.

Förebyggande arbete

Alla som arbetar på våra förskolor ska aktivt förebygga och förhindra att något barn som deltar eller söker till verksamheten utsätts för kränkande behandling och/eller trakasserier som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller sexuella trakasserier, samt ålder.

Utifrån den kartläggning som nu gjorts ska resultatet analyseras med utgångspunkt ur de frågeställningar som givits i kartläggningen. Analysen ska sedan leda till konkreta mål och insatser som leder till måluppfyllelse.

Hur har barn och vårdnadshavare involverats i kartläggningen?

Pedagoger har genomfört barnintervjuer på avdelningarna. Alla barn har inte representerats men de flesta avdelningar har intervjuat några av de mest verbala barnen. Några avdelningar har också genomfört trygghetsvandringar tillsammans med sina barn.

Vårdnadshavare har involverats genom en brukarenkät som gick ut på Unikum, vilket är vårt verktyg för kommunikation och information till vårdnadshavare. Vårdnadshavare hade tillgång till enkäten under en veckas tid och fick under tiden förutom första utskicket 3 påminnelser om att fylla i enkäten. 

Vanligtvis tar vi också input från vårdnadshavare under föräldramöten och föräldraråd som vi brukar ha under höstterminen. I år har vi inte kunnat genomföra föräldramöten och föräldraråd på samma sätt som vanligt på grund av Covid-19 pandemin men många vårdnadshavare hör av sig både till personal och ledning vilka åsikter också tagits tillvara i kartläggningen. 

Hur personal har involverats i kartläggningen?

Personalen har genomfört observationer i sin verksamhet. De har observerat verksamheten kring alla diskrimineringsgrunder samt kring kränkande behandling och trakasserier och på så vis fått syn på styrkor och brister i verksamheten. 

Personalen har också tillsammans i arbetslagen fört diskussioner kring sin verksamhet och tittat på hinder som grundar sig på diskrimineringsgrunderna, kränkande behandling samt trakasserier.

Kränkande behandling 

Resultat och analys av den kartläggning som har gjorts 

Analysfrågor utifrån resultatet markeras med kursiv stil. Det är den frågeställningen som besvaras under insatser och åtgärder.

Kartläggningen visar att trots att det förekommer ett genomtänkt språkbruk och att det råder ett öppet klimat mellan pedagogerna så förekommer det ibland vissa kränkningar mellan barnen. - Hur ska arbetet ske förebyggande och främjande för att motverka gruppstrukturer där barnen kränker varandra? Vilka arbetssätt kring värdegrundsfrågor anses fungera på avdelningarna?

Kartläggningen visar också att det inte är tydligt för vårdnadshavare hur och att vi har ett genomtänkt arbete mot kränkande behandling. -Hur ska vi kunna synliggöra vårt arbete tydligare till vårdnadshavare?

Planera vilka insatser och åtgärder som ska genomföras utifrån kartläggningen, motivera varför ni valt just dessa åtgärder:

• Att kontinuerligt jobba med barnens egna språkbruk.
• Jobba med att stärka individerna i gruppen.
• Som pedagog så är man närvarande i barnens fria aktiviteter. Då kan man snabbt fånga upp olika frågor och hjälpa barnen när det uppstår konflikter emellan dem.
• Varje avdelning arbetar med material från Rädda barnen ”Stopp min kropp”
• Avdelningarna arbetar med artiklarna i barnkonventionen och arbetar med att göra dessa tydliga för barnen.
• Pedagogerna styr undervisningen mot värdegrundsfrågor som ”Hur är man en bra kompis?”. Material att använda är exempelvis kompisböckerna.
• För att synliggöra värdegrundsarbete prioriterar vi dokumentation i Unikum. Vi använder också föräldramöten för att diskutera dessa ämnen.
• Vi informerar nya vårdnadshavare om arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling, dels i informationsbrev men också i introduktionen.

Ansvarig för insatser och åtgärder samt när de ska genomföras:

Samtliga medarbetare har ansvar för att det förebyggande arbetet genomförs. Ytters ansvarig för genomförande, reflektion och dokumentation är avdelningsansvariga på respektive avdelning.

Pågående arbete under läsåret. Dock klart till utvärdering i juni 2021.

Ansvarig för att uppdatera informationsbrev till nya vårdnadshavare är Rektor Matilda Fyrpihl och Specialpedagog Sofie Rudin. Arbetet ska vara klart till introduktionen i Januari 2021.

Diskrimineringsgrunder; kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder

Resultat och analys av den kartläggning som har gjorts 

Analysfrågor utifrån resultatet markeras med kursiv stil. Det är den frågeställningen som besvaras under insatser och åtgärder.

Kön:

Kartläggningen i båda förskolorna visar att det råder ett förhållningssätt kring lärmiljöer, där pedagogerna inte använder sig inte av stereotypa intresseindelningar utan erbjuder material i alla rum som kan locka båda könen. Brukarenkäten till vårdnadshavare visar dock att det finns vårdnadshavare som ifrågasätter lärmiljön på vissa avdelningar, varför finns där ”byggrum” och ”hemvrå”?
- Hur skulle vi kunna förändra lärmiljöerna så att rummen får mer könsneutrala namn?

Barnen oftast möter en homogen grupp pedagoger i förskolan och pedagogerna pekar i sin kartläggning på en önskan om att möta andra pedagoger
- Hur kan vi i förskolan kompensera för att barnen möter en homogen grupp pedagoger?

Könsidentitet och könsuttryck:

Kartläggningen visar att pedagogerna upplever sitt arbetssätt som normkritiskt och att de arbetar utifrån individen och inte utifrån barnets kön. De framhäver vikten av en samsyn i arbetslaget kring förhållningssätt. Pedagogerna ser att barnen tar efter ord och uttryck och kallar varandra för kompisar. I rollekar observerar pedagogerna att barnen fortfarande tar könstereotypa roller när de kommer upp i ålder. När barnen är yngre är det inte samma könsstereotypa uppdelning.
- Hur ska vi arbeta för att barnen provar fler roller i den spontana leken? 

Pedagogerna belyser och pratar om olika situationer genom böcker och annat material. Barn på äldre avdelningar pratar i ton om att ”pojkar kan också ha nagellack”. Barnen vet att alla kan ha, men det finns en underton i pratet och vad som är det normativa.
- Hur ska vi arbeta för att utmana traditionella könsmönster och könsuttryck?

Kartläggningen visar att några vårdnadshavare inte tycker att det är tydligt hur förskolan arbetar med könsidentitet och könsuttryck.
- Hur ska vi arbeta med att synliggöra vårt arbete för vårdnadshavare?

Etnisk tillhörighet:

Pedagogerna arbetar med olika strategier för att belysa olikheter och att olikheter är bra och ser olika etniska tillhörigheter som en tillgång och lyfter fram detta. 

Någon avdelning arbetar inte kring detta eftersom det inte finns någon annan etnicitet representerad i barngruppen.
- Hur ska vi arbeta för att olika etniciteter framställs på ett likvärdigt sätt?

Religion eller annan trosuppfattning: 

Gemensamt kan vi se mönster i att de flesta avdelningarna uppmärksammar typiskt svenska traditioner. Några avdelningar arbetar aktivt med att lyfta frågor kring olika trosuppfattningar och menar att ett hinder i verksamheten skulle kunna vara att det kan finnas barn som inte får delta i våra kristna traditioner av religiösa skäl, som exempelvis julfirande/lucia och kyrkvandring. Några andra av pedagogerna menar att de bara firar den svenska traditionen och inte det kristna budskapet.
- Hur ska vi arbeta med att behandla olika religioner i undervisningen? Finns det risk att ”svenska” traditioner och kristendomen framställs som norm?

Funktionsnedsättning:

Det finns pedagoger som inte upplever att de har något barn med funktionsnedsättning och därför har svårt att göra en bedömning i den här frågan men de påvisar ändå på att de anpassar verksamheten utefter barnens individuella behov. 
-Hur tänker vi kring barn i våra verksamheter som har både synliga och icke synliga funktionsnedsättningar? Hur arbetar vi särskilt kring de barn som har icke synliga funktionsnedsättningar? 

Om ett barn har en funktionsnedsättning menar grupper med pedagoger att man behöver se över både den sociala och pedagogiska miljön så väl som den fysiska med hjälp av att se över höjder, trösklar och förhållningssätt, beroende på funktionsnedsättning. 

Kartläggningen visar att några vårdnadshavare inte anser att de får vara tillräckligt delaktiga i hur personalen arbetar med att stödja deras barns utveckling och lärande. 
- Hur ska vårdnadshavare bli mer involverade i våra utvecklingssamtal?

Sexuell läggning:

Pedagogerna arbetar normkritiskt och använder sig av ett könsneutralt förhållningssätt där det råder en samsyn i arbetslaget kring olika sorters familjer och läggningar. 

Pedagogerna belyser att det är deras förhållningssätt och val av undervisningsmaterial som gör att alla upplever sig ha samma rättigheter och möjligheter. 

Det upplevs av pedagogerna pratas om ämnet i barngrupperna och pedagogerna belyser med både litteratur och på andra sätt detta ämne.
- Vilken litteratur och andra arbetssätt använder vi för arbete med detta på avdelningarna? Ge konkreta förslag.

Ålder:

Kartläggningen visar att pedagogerna på förskolorna är väl medvetna om att inte anpassa gruppindelningar etc. utefter ålder utan utifrån mognad. Ett barn som behöver en viss sak diskrimineras inte bara för att den nått en viss ålder. 

Pedagogerna är eniga om att de anpassar verksamheten efter barnens kunskaper och mognad och inte efter ålder.
- Dilemmat är när vi börjar prata överlämning till förskoleklass. Känner sig de yngre barnen diskriminerade då? Hur ska vi arbeta för att inte diskriminering sker?

Planera vilka insatser och åtgärder som ska genomföras utifrån kartläggningen, motivera varför ni valt just dessa åtgärder:

Kön:

• Vi ändrar ständigt om i vår lärmiljö utifrån barnens intressen och vid nyinköp planerar vi att köpa mer könsneutralt material.
• Vi väljer böcker som sätter ord på detta.
• Vi håller ständigt samtal och diskussioner med barnen kring rollekar och vilka roller barnen väljer och blir tilldelade för att leken ska utvecklas och för att barnen ska välja bland fler roller.
• I personalgruppen för vi ständigt diskussioner kring förväntningar och vårt eget förhållningssätt kring kön.
•  När vi planerar för vilket material vi ska erbjuda barnen för vi ständigt diskussioner i arbetslaget. Vad kan vi erbjuda för att stimulera olika sorters lekar/aktiviteter och vad behöver vi komplettera med.
• När vi utvecklar våra lärmiljöer för vi diskussioner i arbetslaget och tillsammans med barnen om lämpliga namn på våra miljöer. Ett rum som innehåller bygg och konstruktion skulle kunna få ett könsneutralt namn som exempelvis ”konstruktionsrum”.
• Vi använder oss av litteratur som berör olika typer av familje-konstellationer.

Könsidentitet och könsuttryck:

• Att på avdelningarna erbjuda material som tex utklädningskläder.
• Vi pedagoger är med och styr leken, pratar med barnen om att det finns variation.
• Vi erbjuder olika pedagogiska material kring ämnet. Det kan vara exempelvis böcker från olika förlag. Vi kan också själva byta kön på kända karaktärer när vi läser böcker för barnen för att utmana normen.
• Pedagoger påpekar inte könsöverskridande handlingar/beteenden då kan det leda till en känsla av att det är annorlunda/avvikande.
• Vi dokumenterar tydligt vad vi jobbar med och inkluderar barnen i detta.
• Vi synliggör vår dokumentation till vårdnadshavare via Unikum.

Etnisk tillhörighet:

• För att lyfta olikheter och synliggöra olika etniska ursprung använder vi oss av följande verktyg:

o   Lyssna på musik från olika länder.

o   Dansa danser från andra kulturer.

o   Läsa böcker om andra länder.

o   Forska tillsammans med hjälp av lärplattan.

Religion eller annan trosuppfattning:

• Fortsätta samtala kring olika trosuppfattningar och religioner.
• Prata om olika sätt att leva, olika kulturer och högtider.
• Eftersom det finns risk att de svenska traditionerna uppfattas som norm, speciellt vid uppmärksammande av högtider som jul och påsk är det viktigt att här också uppmärksamma andra traditioner/högtider.

Funktionsnedsättning:

• Det är viktigt med en samsyn i arbetslaget kring förhållningssätt. På våra förskolor är alla lika mycket värda och vi ger individen det stöd som den behöver.
• Vi anpassar verksamheten efter det individuella barnets behov.
• Vi arbetar inkluderande i barngruppen och anpassar undervisningen efter barnens behov. Många insatser görs på gruppnivå för att barnen oavsett nedsättning ska känna sig involverade och inkluderade.
• Vi pedagoger reflekterar, analyserar och utvärderar vårt arbete systematiskt under läsårets gång.
• Vi har daglig kontakt med alla vårdnadshavare kring deras barn och barnets behov. Vi erbjuder vårdnadshavare utvecklingssamtal en gång per termin samt att vi är öppna för fler inbokade samtal vid behov.
• När ordinarie pedagoger träffar vårdnadshavare i daglig överlämning ger vi en bild av barnets dag.
• Informera vårdnadshavare att vi förväntar oss att de också förbereder utvecklingssamtalet hemifrån.

 

Sexuell läggning:

• För att arbeta kring ämnet sexuell läggning arbetar pedagogerna med olika material. Exempelvis ”regnbågsfamiljen” på svt. Pedagogerna arbetar också med olika böcker från exempelvis olika förlag.
• Pedagogerna har ett könsneutralt förhållningssätt i sitt arbete.

 

Ålder:

• För att arbeta med övergång till förskoleklass är det viktigt att ha god kommunikation med alla barnen angående händelseförloppet.
• Barnen som går upp till förskoleklass har oftast överinskolning, det är viktigt för barnen så klart, men det är viktigt att prata med alla barn om varför och vad som händer.
• Vi kan arbeta i olika grupper och ha olika teman. Det är viktigt att inkludera alla och inte bara barnen som ska till förskoleklass i dessa grupper. 

Ansvarig för insatser och åtgärder samt när de ska genomföras:

Samtliga medarbetare har ansvar för att det förebyggande arbetet genomförs. Ytters ansvarig för genomförande, reflektion och dokumentation är avdelningsansvariga på respektive avdelning.

Pågående arbete under läsåret. Dock klart till utvärdering i juni 2021.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Resultat och analys av den kartläggning som har gjorts 

Analysfrågor utifrån resultatet markeras med kursiv stil. Det är den frågeställningen som besvaras under insatser och åtgärder.

Vi kan se att det förekommer kränkande behandling (även av sexuell natur) på vissa avdelningar mellan barnen vilket vi ständigt arbetar kring. Vi har förädlat vårt främjande och förebyggande arbete och pedagogerna får kontinuerligt fortbildning i ämnet.
- Vilka fler insatser krävs från förskolan för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier?

Planera vilka insatser och åtgärder som ska genomföras utifrån kartläggningen, motivera varför ni valt just dessa åtgärder:

• Att pedagogerna är närvarande i de fria aktiviteterna så att de kan höra och se vad som händer. Då är det lättare för pedagogerna att reda ut konflikter mellan barnen.
• Vi är tydliga till våra vikarier om vårt förhållningssätt och vår integritetspolicy.
• Uppdatera vikariehäftet så att vikarier får tydlig information om vår integritetspolicy.

Ansvarig för insatser och åtgärder samt när de ska genomföras:

Samtliga medarbetare har ansvar för att det förebyggande arbetet genomförs. Ytters ansvarig för genomförande, reflektion och dokumentation är avdelningsansvariga på respektive avdelning.

Pågående arbete under läsåret. Dock klart till utvärdering i juni 2021.

Ansvarig för att uppdatera vikariehäfte är Rektor Matilda Fyrpihl och Specialpedagog Sofie Rudin. Arbetet ska vara klart till terminsstart i Januari 2021.