Lek-levi ~ Solen

Leken är ett av de viktigaste redskapen vi har i förskolan. Leken bidrar till många olika saker i vår verksamhet. Man får i leken öva på sociala samspel, kamratkulturer, turtagning, dela med sig, språk och föra resonemang. Leken är verksamhetens grund och med hjälp av Lek-Levi får barnen möjlighet att utveckla sina egna lekar i olika miljöer enskilt och tillsammans med kompisar.

Vad ska läras ut? 

Leken är en viktig komponent i barnens utveckling och lärande och genomsyrar hela verksamheten. Med hjälp av Lek-Levi vill vi att barnen ska skapa sig en förståelse för andras och sitt egna värde, undersöka och skapa olika gruppkonstellationer, bygga och stärka nya vänskapsband, stimulera barnens språkinlärning, utmanas i olika konfliktsituationer och etiska dilemman och utveckla sin inre föreställningsvärld.  

Varför? (Syfte med undervisningen)

Genom leken kan barnen utveckla sina sociala och emotionella förmågor, exempelvis samarbeta, följa regler, öva i turtagning, konfliktlösning, kamratskap, delaktighet och inflytande. 

Leken stimulerar barnens språkinlärning, kreativitet och fantasi. 

Det är viktigt att barnen utvecklar sin sociala kompetens och genom leken kan de bygga sociala relationer och på så sätt också utveckla sin egna identitet. 

Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?)

Utrymme för den fria leken ska finnas i vår verksamhet varje dag. Utifrån den fria leken kan vi följa barnen i deras utforskande och se vad som intresserar barnen i deras lek.Utifrån barnens intressena ska verksamheten planeras vilket ger möjlighet till barns inflytande.

Vi anser att det är viktigt att vi pedagoger är närvarande, uppmärksamma och stöttande i barnens lekar samtidigt som vi i vår roll som pedagoger också måste veta när det är bra att ge barnen det utrymme de behöver.  Den balansgången i sig är en del av vår utvecklingsprocess som pedagoger på förskolan.  

Vi anser att det är viktigt att barnen prövar på olika gruppkonstellation och  lutar oss mot Vygotskijs proximala utvecklingszon. Genom att placera ut barnen på bestämda stationer får barnen chansen att bygga på nya sociala relationer.  Barnens ges också en chans till utbyte av kunskap och erfarenheter. Exempelvis kan de yngre barnen ta stöd från de äldre barnen och på så sätt erövra nya kunskaper och erfarenheter. 

Vi kommer därför planera gemensamma aktiviteter med barnen där de får möjlighet att leka tillsammans. 

 

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 

Genom att vara närvarade i barnens lekar kan vi uppmärksamma och lyfta olika konfliktsituationer eller etiska dilemman som uppstår i stunden men även under ett senare tillfälle där reflektionen kan ske i storgrupp eller i mindre grupper för att ge barnen möjlighet att resonera, tänka och reflektera.

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

 För samtliga barn.

Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)

Samtliga pedagoger har ansvaret att dokumentera, reflektera och följa upp.

Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

•  

  _____________________________________________________________________ 

  2. Reflektion - klipp bort detta eller kopiera in i reflektionsrutan

  Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut en/två som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys - klipp bort detta eller kopiera in i analysrutan

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg - klipp bort - frågor som stöd när ni går vidare

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer?