Projektavstämning Tantolunden Blå 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, och varför för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Under hösten har vi arbetat utifrån de bilder som barnen har tagit med sig till förskolan. Vi har valt att fokusera på en bild i taget. Barnen har själva fått presentera bilden för kompisarna på Blå.

En av de första bilderna som kom in var en bild av en stor larv, och det blev ingången till höstens arbete med den biologiska mångfalden på gården och i närområdet. Vi har bland annat undersökt och tittat närmare på bland annat humlor, bin, maskar, duvor samt myror. Barnen har visat stort intresse och engagemang, och de har drivit på projekterandet med sina observationer av olika djur på gården framåt. När vi har planerat in aktiviteter så har vi utgått ifrån läroplanens olika mål, och arbetat utefter dem. Det har varit till hjälp för att aktivt få med förskolans styrdokument i planering och utförande.

De läroplansmålen som vi har tittat närmare på under november och december har varit: 

- får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper 

- fantasi och föreställningsförmåga. 

- förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 

- förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 

- förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik. 

- förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. 

•  

   

•  

 

I syfte att fortsätta med det praktiska arbete kring barnens projektuppdrag: 

Här kommer delar ifrån arbetet kring barnens projektuppdrag: 

    Vi undersökte den biologiska mångfalden på förskolans gård och i vårt närområde, under augusti tills oktober 

  När vi undersökte duvan använde vi oss färrgteknik, genom att blanda "duvfärg".

Vi har använt oss av mindmapp för att dokumentera barnens frågor och tankar kring de olika djuren som vi har fördjupat oss kring. 

   när vi arbetade med maskar läste vi om  att den längsta masken är en afrikansk mask som kan bli upp till 6,7 meter lång!

 

Vi har varit i Årstaskogen och arbetat med naturspår, letat efter naturföremål och målat våra iakktagelser. 

    

 

När vi är i Årstaskogen har vi med en mobil ateljé där ingår, papper, temprablock, pennor samt litteratur som hjälper oss och fördjupa oss mer i det vi är nyfikna på

Vi har provat att göra egen blåbärssylt i Årstaskogen.

Vi utforskar rörelse energi på förskolan. Vad är en rörelse och hur kan vi upptäcka röresleenergi?

Tipsrunda i Tantolunden med fokus på hållbar utveckling 

Nu är det tid att göra en projektavstämning, använd de didaktiska frågorna:

•  

VAD: (Innehåll) 

• Vad –  Det första som fångat barnens intresse är den biologiska mångfalden på gården. Att undersöka och upptäcka vilka djur och insekter som finns i vår närhet är pågående intresse. Barnen visar på ett stort intresse för naturen och dess värld.

• Vi har planerat utifrån barnens projektuppdrag samt aktiviteter efter läroplanens mål vilket stämmer överens med våra tänkta planeringar.

• Vi har utgått ifrån styrdokumenten. Här är ett citat från läroplanen: 

• En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. 
  
  
  Under hösten har vi arbetat med bilderna på lite olika tillvägagångssätt. 
  Först har barnet fått presenterat sin bild för gruppen. Sedan har vi skrivit en mindmapp med frågor som barnen ställer och visar 
  nyfikenhet kring. Det material som vi använder är dels varit olika estetiska material såsom temprablock, flytande färg och 
  lera för att gestalta figurer tex  djur eller olika miljöer. 
  
  När vi har varit på spaningar i vår närmiljö har vi tagit med oss penna, papper och läroplattan för att barnen själva ska få möjlighet 
  att dokumentera sina tankar eller teckna iakttagelser. Vi har även använt en del återbruksmaterial när barnen har byggt och konstruerat, 
  samt samlat material utomhus tex pinnar när vi skulle bygga ett bäver bo av pinnar.
  Litteratur är något som barnen använder dagligen, dels hämtar vi fakta om tex olika djur, naturfenomen eller något som väcker 
  nyfikenhet hos barnen. När gruppen har arbetat med olika djur har vi använt oss av UR:s djurverket,där vi har fördjupat oss kring olika 
  djur som lever på olika platser runt om i Sverige och världen. 
  
  Efter att vi har arbetat med mindmapps och kartlagt barnens tankar och frågor innan, och sedan en mindmapp när vi har fångat 
  upp barnens förändrade kunskaper. De kunskaper som vi ser att barnen tar med sin från denna period är främst om djur,
  den biologiska mångfalden på förskolans gård och i vår närmiljö. 
  Barngruppen kommer ihåg fakta och detaljer om de olika djuren som vi har fördjupat oss kring. Vidare visar barnen att de tar med sig 
  olika matematiska begrepp, när vi arbetade med en bild som föreställer två barn som bygger och konstruerar på en strand. 
  När vi fördjupade oss i det projektuppdraget ledde det in oss i olika matematiska begrepp såsom exempelvis volym,
   mängd, längd vikt, läge,rumsuppfattning och så vidare. 
  

• Det som vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla och prova på är att barnen ska få dokumentera mer självständigt, arbeta med
• läroplattan ta bilder och fånga deras intressen digitalt. 

• Det bidrag som vi som pedagoger kan bistå med är ett aktivt lyssnande på barnens tankar och ideér. Samt att komplettera med material så att alla barns språk kommer fram. Att alla röster blir hörda. Det kan vi göra genom med hjälp av observationsverktyg, reflektion och samtal. 

• Det som vi i arbetslaget behöver komplettera är mer kunskap kring olika digitala redskap som vi kan lägga till. Vi har arbetat med litteratur för att fördjupa oss och använda oss av beprövad erfarenhet tex naturvetenskap och matematik samt vetenskapliga artiklar. 

 

VARFÖR (Syfte)

• Varför – Vi kan se ett stort intresse för djur och natur under projektets gång. Vid undervisningstillfällena visar barnen stort intresse och nyfikenhet på det vi jobbar med. Även mer spontant ute på gården och på våra spaningar. Vi delar ofta upp barngruppen i två grupper för att lättare kunna se barnens intressen och lärande.Alla barn har större chans att komma till tals när vi arbetar i mindre grupper.

• Vi synliggör barnens bilder genom att sätta upp dem på vår processvägg. Här sätter vi även upp bilder från undervisningstillfällen som är direkt kopplade till projektet. Detta för att barnen själva kan reflektera och ställa ytterligare frågor.

• HUR (Tillvägagångssätt)

• Hur -Vid reflektionstillfällena pratar vi med barnen om vad vi gjort under veckan. Vi tittar på filmer och bilder och använder oss av mindmapen. Vi ställer öppna frågor för att få igång deras egna funderingar och tankar. Vid våra reflektioner i arbetslaget, där vår dokumentation ligger till grund, pratar och diskuterar vi om våra aktiviteter och miljöer och även om barnens intressen. Vi utvärderar även undervisningstillfällena samt planerar för kommande vecka.  Vi tre som arbetar på Blå har även med oss varsin dokumentation som vi reflekterar över tillsammans en gång i veckan. Dokumentationer sker dagligen vid olika tillfällen. Vi turas om att observera och skriva i observationsportokoll. Vi använder både PRE,POST och REF. För att det ska enkelt att följa och gå tillbaka. Barnen dokumenterar via sitt tecknande och måleri, både ute och inomhus. Vi har dagliga samtal med vårdnadshavare och har använt oss av instagram för att nå ut med dagliga bilder. 

• Vi har en processvägg där vi dokumenterar barnens bilder och egna arbeten såsom målningar, teckningar.Barnen har tillgång till olika färger och material, det finns bilder och böcker kopplade till projektuppdraget. I verkstan arbetar vi dagligen med de estetiska språken. 

I den pedagogiska lärmiljön är det ett varierat laborativt material exempelvis så har vi utformats med inspiration från barnens projektbilder. Det vi önskar att arbeta mer med är digitala verktyg. Vi önskar komplettera med mer naturvetenskapligt material. från Hands on science.

Allt material finns tillgängligt för alla barn under hela dagen. I och med att vi reflekterar kring föregående veckans arbetet tillsammans med barnen så går vi tillbaka och repeterar det som barnen önskar och vill arbeta mer med. Det mesta av materialet finns tillgängligt för barnen så att de kan fortsätta utforska och undersöka på egen hand.

• Familjerna involveras genom Skolplattformen där de kan följa arbetet med projektuppdraget. Genom lärloggar kan familjerna följa processen och barnen kan återberätta hemma vad som de utforskar på förskolan.  

•  
• Vi använder oss av Ann Philgrens bok som handlar om undervisningsbegreppet och förhållningssätt kring undervisning. Vi använder oss av scaffoldingsfrågorna under reflektionsstunderna tillsammans med barnen.
•  
• De förkunskaper som finns i arbetslaget håller vi uppdaterade genom läsa på vad barnen visar intresse för. Vi använder oss av böcker, artiklar och UR. Vi arbetar även med Karin som är verksam som atelierista i enheten. Karin har varit med under reflektion och stöttat arbetet kring lärarlogga samt dokumentation. Vi har fått inspiration och fördjupade kunskaper om färgblandning. 

Vi arbetar aktivt med Södermalms pedagogiska ställningstaganden. Vår barnsyn i arbetslaget bygger på det kompetenta barnet. Det är  en syn på det  kompetenta barnet, samt är en värdefråga som är kopplad till den kunskapssyn vi tagit ställning för här på Södermalm. Att barn får lära sig genom att få försöka, undersöka, förundras, fantisera, uppleva och få dra slutsatser själv och tillsammans med andra. Barnen ska få möta pedagoger som är aktivt nyfikna på barnen och deras tankar och arbetar vidare med deras nyfikenhet och lust till lek och lärande. Verksamheten ska baseras på demokratiska principer där barnens delaktighet är viktig. Vi har under hösten arbetat med rörelse på våra spaningar och samarbetslekar något som vi ser har främjat gruppkonstellation och byggt en vi känsla. 

VEM?

Vi tänker att alla barn och pedagoger ska vara delaktiga i undervisningssituationerna. Vi arbetar både i helgrupp och ibland delar vi upp barngruppen i mindre grupper så att det blir lättare att se det individuella barnets lärande. Alla i arbetslaget tar ansvar för att dokumentera. När det kommer till material och miljöernas utformning arbetar vi tillsammans med barnen. En gång i veckan har vi fixarfredag. Då hjälper vi varandra med att ställa iordning med miljöerna tex att sortera lego, duka fram i rolleksrummet, plocka fram fler böcker till familjebiblioteket och göra iordning med hallen.   Vi involverar även barnens idéer om de önskar ta fram material eller om något saknas.

De yrkesgrupper som vi kommunicerar och lär med av är tex de som vi möter på spaningar utanför förskolans närområde. Barnens nyfikenhet blir drivkraften och bjuder in till olika samtal tex träffade vi en som håller iordning och städar skräp på Hornsgatan bjöd in till samtal om skräp. Ett annat exempel är Eva som arbetar i butiken Myrorna på Hornsgatan som blev glad när vi lämnade in kläder för återbruk. När pandemin är över hoppas vi att vi kan använda lokaltrafiken och komma längre på våra utforskande utfärder. På förskolan har vi ett samarbete med förskolan kock Yvonne som bjuder på olika experiment med tex rödkål. 

•  

 

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.Vi skriver lärloggar en gång i veckan, samt två individuella lärloggar per termin.  Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•