Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

PROJEKTAVSTÄMNING

VAD: 

Vi ser att det som har intresserat barnen är olika djur samt hur dessa djur lever. Det som har lett oss vidare är barnens frågeställningar kring djuren, frågor som: Hur/var lever de? Vad äter de? Hur de ser ut och vad de använder sin olika kroppsdelar till.

• Vi ser också ett stort intresse för skapande och att använda sig av olika tekniker. Vi har sett ett stort engagemang hos barnen då vi ställt frågor till dem angående hur vi ska bygga eller skapa olika saker. Barnen har fått tänka fritt och bidragit med sina idéer som vi sedan testat. Deras engagemang, idéer och inflytande har varit det viktigaste drivmedlet i projektet. Projektet har följt våra tidigare planeringar men även tagit en del nya riktningar.
•   
• Läroplanen för förskolan lyfter bland annat vikten av variation i skapande, utveckling och lärande: "Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande." (Lpfö 18).
•  
• Vi använder oss av olika material, tekniker och skapandeformer som lera, färg, gips, papper, konstruktionsmaterial, naturmaterial, digitala verktyg, litteratur och musik i projektet. Vi ser att denna variation bidrar till att vi når alla barns lust och nyfikenhet att utforska, undersöka och uttrycka sig. Vi har inför varje vecka planerat undervisningen och bidragit med en varierad och inkluderande undervisning kopplat till projektet och till barnens intresse och behov. Vi har bidragit med en bra balans mellan att styra projektet och att få in barnens inflytande och idéer i projektets riktning.

Vi ser att projektet har väckt nyfikenhet inför djur och natur. Vi har tagit reda på fakta om olika djur och på så sätt utvecklat mer kunskap om dem, bland annat igelkotten. Barnen har reflekterat kring vad som är viktigt för dem själva och för andra, på så sätt har de kommit fram till vad vi levande varelser behöver för att må bra. Vi ser att barnen ofta leker med våra små lekdjur, de bygger fantasivärldar och stora hus till djuren, där de leker rollekar. De har även utvecklat kunskap i konstruktion, teknik och skapande. Vi har prövat oss fram med olika tekniker och testat nytt då idéer inte har fungerat. Vi ser att barnen är väldigt engagerade i projektet och tar det på stort allvar. I den senaste delen av projektet har alla barn fått skapa sina egna igelkottar, samt planerat och byggt det de tycker är viktigt i ett igelkottshem. Vi har även byggt varsitt stort igelkottshus i gips till både Gula och Gröna gruppen. När de skapar och konstruerar tänker de stort och öppet, allt är möjligt! De fantiserar stort och lever sig in i igelkottarnas liv. Vi tror att barnen kommer vilja leka med sina igelkottar och deras hus/inredning, vilket vi ser som en viktig del i lärandet.

•  
• Vi vet inte än var vi kommer landa i det fortsatta projektarbetet, men vår plan är att fortsätta arbeta med igelkottarnas hem för att sedan se vilken riktning barnen tar.  Ett utvecklingsområde är dansen, vi ser att barnen tycker om att dansa och ta ut rörelserna, vi kommer fortsätta att dansa i spegelsalen och vill få en tydligare koppling mellan dans och projektet. Vi ska därför skaffa mer kunskap i hur vi kan fördjupa oss i dans som uttrycksform. Detta kommer vi göra genom att hämta inspiration och ta hjälp av pedagoger som har stor danserfarenhet. Ett annat utvecklingsområde som vi har gäller arbetet med digitala verktyg. Under en del av projektet kommer vi att använda oss av digitala verktyg, där syftet är att barnen ska utveckla kunskap kring användandet av dessa verktyg samt utveckla sin skapandeförmåga i bild, foto och film. Framåt våren önskar vi att kunna ta oss iväg på längre utflykter (ifall pandemiläget förbättrats) så att vi kan ta del av naturen/skogsområden.
• 
• Varannan vecka dansar vi danssalen, här kan vi verkligen ta ut rörelserna och dansa att vi är olika djur!
•  

Vi ser framemot att kunna ta oss iväg till skogsområden och söka oss fram i naturen!

•  
• 
• Här skapar vi igelkottar av lera. Barnen kom med egna idéer hur de kunde göra själva taggarna. De visade intresse för själva leran då de ställde frågor kring vad den kommer ifrån "Hur gör man lera?". Vi kunde se att de tyckte det var spännande att arbeta med händerna.
•  
• 
• En vecka arbetade vi med myggor. Här kunde vi se barnens fascination kring små detaljer och fascinationen över att vissa insekter lever på blod, "precis som vampyrer!". Vi avbildade myggor och skrev även sången "Suga blod" som vi sjöng för Bella på storsångsamlingen.
•  
• 
• Här skapar vi älgar av våra händer och fötter. Under detta moment kunde vi se att barnen tyckte det var spännande att använda oss av hela kroppen i skapandet. Här såg vi även vikten av samarbete då de fick hjälpa varandra att rita av fötternas konturer. 
•  
•  
•  

VARFÖR:

• Vi håller kvar vid vårat syfte enligt vår tidigare planering, vår förhoppning är att arbetet kring djur kan utveckla empati och förståelse hos barnen för andra djur och för varandra. Vi hoppas på att detta kommer spegla sig i barnens lek och samspel, hur de talar med och om varandra. Vi vill i arbetet erbjuda alla barnen möjlighet att prova på olika uttrycksformer i skapande. Vi vill använda oss av hela kroppen samt alla våra sinnen i undersökandet genom att dansa, känna, titta, lukta, skapa, leka, fantisera och pröva oss fram.
•  
• Varför vi just fastnade i igelkottens liv var både för att vi såg ett stort intresse hos alla barnen för detta djur, men även för att vi pedagoger såg en möjlighet att arbeta med känslor. Barnen hade erfarenheter, idéer och många tankar kring igelkottar, vi märkte en stor fascination av själva djuret. Under våra samtal väcktes många tankar kring Igelkottens känslouttryck som ilska, rädsla och lugn. Vi använde oss av igelkotttens känslouttryck till samtal om människors. För att utveckla förståelse och empati för andra är det viktigt att förstå och kunna läsa av både sina egna och andras känslor. Vi anser även att igelkotten är ett viktigt djur att lyfta då den är en art som har risk att försvinna. Att arbeta med ett sådant djur kan få barnen att utveckla förståelse för hur människor, samhälle och natur påverkar varandra, vilket är viktigt för en hållbar framtid.
•  

HUR:

• På tisdagar och torsdagar har vi under förmiddagarna planerad undervisning kring projektet, varannan vecka arbetar vi på Korpen med samling kring projektet, i ateljén eller med hjälp av berättelser, faktaböcker, film och bilder. Varannan vecka arbetar vi med temat i Spegelsalen med dans & rörelse. 

• Vi ser att barnen ofta leker med smådjuren och magneterna, de bygger stora hus till djuren med olika rum, pooler, vägar mm. Vi vill föra in mer material i dessa lekar för att utveckla dem. Vi kan exempelvis använda oss av naturmaterial som pinnar, kastanjer, kottar. 

• I ett av våra rum (den långa korridoren) dokumenterar vi projektet. Här hänger vi upp eller ställer fram allt som är kopplat till projektet så att barnen kan minnas och se allt vi gör och har gjort. Här ställer vi även fram nytt inspirationsmaterial där barnen kan undersöka genom att känna, lukta, titta. Här finns alltid förstorningsglas, luppar och andra undersökningsverktyg som ger barnen möjlighet att undersöka flera gånger, på egen hand eller tillsammans med kompisar/pedagoger. Här väcks nyfikenhet, minnen och samtal som vi kan använda oss av i det fortsatta projektarbetet.
• Vi har fördjupat oss i igelkottar och tänker att vi fortsätter med arbetet kring dem tills barnen visar annat intresse och projektet tar ny riktning. 
•  
• Hela arbetslaget diskuterar och reflekterar under våra planeringsstunder. Vi dokumenterar det vi gör under projektundervisningen samt när vi ser sådant som sker i spontan undervisning och i barnens lekar. Vårdnadshavare tar del av dokumentation digitalt i form av lärloggar och nyhetsinlägg. Barnen får dokumentation uppsatt i miljön, där dokumentationen både kan bestå av foton och barnens skapande kring projektet.
•  
• Familjerna har involverats i projektet via dokumentation på skolplattformen och information på föräldramöte. Vi har tyvärr upptäckt att det inte är så många vårdnadshavare som använder skolplattformen. Vi får bli tydligare med vikten av skolplattformen genom att informera föräldrarna om den. Hela arbetslaget behöver berätta mer om projektet i det vardagliga mötet med vårdnadshavare. 
•  
• Vi har arbetat med projektet i halvgrupp under tisdagar och torsdagar. Barnens frågeställningar har varit utgångspunkterna vilka vi inlett projektdagarna med. Både barnens frågor samt våra frågor till barnen har sedan diskuterats och undersökts. Vi har delat med oss av våra kunskaper och idéer vilket sedan lett till nya kunskaper. Vi har under projektet ställt öppna frågor till barnen och bjudit in deras idéer och förslag. Vi ser att detta har bidragit till barnens lust inför projektet samt att det har bidragit till intressanta vägar i projektets gång. Barnen har både arbetat i halvgrupp, mindre grupper, två och två samt enskilt. Vi ser att samarbetet har varit viktigt för att stärka relationerna mellan barnen samt att vi lär oss av varandra. Vi ser också att arbetet i mindre grupper har skapat en lugnare arbetsmiljö vilket är en förutsättning för att kunna fördjupa sig ordentligt. Vi upplever att samla oss i halvgrupp för att presentera dagens arbete har fungerat bra för att sedan dela upp oss i mindre grupper. Dans i halvgrupp har fungerat bra då vi har tillgång till en stor danssal där vi kan ta ut rörelserna.
•  

• 

• Här skapar vi våra igelkottshus i gips, det var spännande och kladdigt! Korparna fick samarbeta i smågrupper.
• 
•  
• Vi dokumenterar projektet på skolplattformen och reflekterar med hela arbetslaget tillsammans på våra gemensamma möten på onsdagar. Under dessa möten reflekterar vi kring projektet och kring barnsyn/kunskapssyn. Vi utgår från Södermalms gemensamma underlag "Södermalms Pedagogiska ställningstagande". Vi alla har förkunskaper och olika styrkor vilka vi använder oss av i projektet. Vi kommer skaffa mer kunskap och inhämta inspiration om dans kopplat till projektet samt arbetet med digitala verktyg. 
•  

Här har vi målat kopparödlor

VEM?

•  

• Alla barn deltar, förskolläraren har huvudansvar för undervisning och planering, men alla pedagoger deltar. 

• Förskolläraren dokumenterar

• Förskolläraren ansvarar för material och lärmiljöernas utformning

• 

•  

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

  Lpfö 18
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

  Lpfö 18
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

  Lpfö 18
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

  Lpfö 18
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

  Lpfö 18
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

  Lpfö 18
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och

  Lpfö 18
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

  Lpfö 18