Frihetstiden

Frihetstiden är en spännande tid då kunskap värderas högt

Ämne: ( Formell del )

Arbetsområde:

Syfte:

Centralt innehåll:

Kunskapskrav:

Ämne: ( Elev del )

Arbetsområde:

Under de kommande veckorna ska vi arbeta med perioden Frihetstiden (1719-1772) i Sveriges historia.

Vi ska studera hur Sverige såg ut och utvecklades på 1700-talet, på landsbygden och i städerna.

Under den här tiden fick vi våra första politiska partier och vetenskapsmännen gjorde nya stora upptäckter. Ostindiska kompaniet i Göteborg grundades och gjorde sina första resor till Kina. Vi fick den första lagboken som gällde i hela riket och mycket annat.

 Vad har 500-kronorssedeln med 1700-talet att göra?

Konkreta mål:

Du ska kunna:

• förklara tidsbegreppet Frihetstiden och vad som kännetecknar denna period.

• beskriva framväxten av de första politiska partierna.

• berätta om några av vetenskapsmännen från den här tiden och hur de har påverkat och fortfarande påverkar vår tid.

• berätta vem Jonas Alströmer var och vad han har för anknytning till Alingsås.

• jämföra livet på landsbygden med livet i staden.
• redogöra för hur jordbruket omvandlades och vilka konsekvenser det fick för människorna.

Bedömning:

Jag kommer bedöma din förmåga att:

• jämföra Frihetstiden med Stormaktstiden (som vi arbetade med förra läsåret) ur olika perspektiv t.ex. hur livet på landsbygden och i staden såg ut, hur jordbruket var organiserat och hur riksdagen fungerade.
• visa och tolka hur vi kan se spår av 1700-talet i vår tid när det gäller de vetenskapliga upptäckterna.
• förklara hur den ökande handeln, med bl.a. Kina under den här perioden, påverkade människornas liv.
• använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Undervisning:

Vi kommer att läsa texter, diskutera och se på filmer som bl.a visar framväxten av de första politiska partierna.

Du kommer att få reflektera över de olika frågeställningarna som ska bedömas enskilt och tillsammans med dina klasskamrater.

Du kommer kontinuerligt att få visa dina förmågor och kunskaper i diskussioner och samtal samt vid ett skriftligt prov i slutet av arbetsområdet. Ihop bestämmer vi vad som är viktigt att kunna.

Ibland kommer du arbeta självständigt med en loop. 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Uppgifter

Viktig person under frihetstiden...

Ta reda på fakta om någon eller några av dessa genier: Carl Von Linné, Anders Celsius och Wilhelm Scheele , Jonas Alströmer .

Gustav III

Vad tycker du om Gustav III som kung? Berätta!