Stormaktstiden

På 1600-talet blir Sverige en av Europas stormakter. Vi kommer bland annat lära oss om hur Sverige blev en stormakt, krigen, häxjakter och hur människor levde under den här tiden.

Syfte

Genom undervisningen ska du ges förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som hände under Stormaktstiden och hur det kunde komma sig att det inträffade. Du ska även lära dig vilka det var som regerade och vad de gjorde för utvecklingen av landet Sverige. Undervisningen kommer även bidra till att du utvecklar kunskaper om olika historiska sammanhang, historiska händelser och gestalter. Du kommer även få reflektera över kring konsekvenser och samband av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor.

Innehåll undervisning

• Vi tittar på olika filmer. 
• Vi läser faktatexter ur Puls Historia och Boken om Historia 2.  
• Vi diskuterar.
• Vi har genomgångar.
• Vi arbetar enskilt och tillsammans.  
• Vi svarar på instuderingsfrågor.  

Vad som kommer att bedömas:

Läraren bedömer din:

• kunskap om vad som hände under Stormaktstiden.
• kunskap om några framstående personer som levde då och vad de gjorde för Sverige.
• kunskap om hur vanligt folk levde och vilka konsekvenser det fick för dem under förändringarna under stormaktstiden. 
• förmåga att kunna analysera och resonera kring frågor om regenternas handlingar och vilka spår man kan se idag. 

Du ska kunna:

• använda och förklara centrala ord och begrepp som vi använt.
• berätta om regenternas liv och vilken betydelse de hade för det svenska samhället under deras levnadstid.

• berätta hur deras beslut påverkade det svenska samhället och vilka spår man kan se i nutiden.  

• ha kunskap om viktiga händelser under Stormaktstiden. 
• göra jämförelser mellan Stormaktstiden och vår egen tid.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.