Ämnen:
Religionskunskap
·
Årskurs:
7 - 9
MGA 9 Religion
Engelbrektsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 7 januari 2021
I religionskunskapen årskurs 9 kommer vi att ära oss om de olika världsreligionerna med störst fokus på Judendom och Islam samt nya religioner och nyandlighet.
Vad ska vi arbeta med?
I religionskunskapen årskurs 9 kommer vi att ära oss om de olika världsreligionerna.
Hur ska vi arbeta?
Främst kommer det vara genomgångar, arbeta med instuderingsfrågor och arbeta med texter som finns i bland annat läroboken, det kommer även vara en del film. När vi arbetar med Islam och Judendom kommer ni att få göra ett individuellt arbete som ska lämnas in under v.3.
Vad ska du lära dig?
Du skall lära dig om judendomen, islam, hinduism och buddhism. Utöver detta skall du lära dig om nya religioner och nyandlighet, vad det är och olika exempel på sådana.
Begrepp att kunna vid slutet av arbetsområdet:
De begrepp du förväntas kunna är de begrepp som är markerade i fetstil i religionsboken samt begrepp som tas upp i undervisningen och instuderingsfrågorna.
Hur ska du visa vad du lärt dig?
Genom att lyssna, läsa, ställa frågor och diskutera. Vi kommer att ha olika former av examinationer, främst prov.
Läroplanskopplingar
Syfte (3)
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll (9)
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
Huvuddragen i världsreligionernas historia.
Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Kriterier (9)
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs åskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
