Naturvetenskap Teknik Hållbar utveckling

Vårterminen 2021 kommer fokusen i undervisningen att omhandla olika element inom Naturvetenskap, Teknik och Hållbar utveckling (NTH).

Nationellt mål:
Lpfö-18

Syfte:
Varför gör vi det?

Syftet med undervisningen är att barnen ska få undersöka naturvetenskapliga processor, pröva på tekniker i olika sammanhang, undersöka och samtala kring hållbart utveckling för utveckla på deras kompetenser samt förståelse kring dessa.

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

För att uppnå vår syfte kommer undervisningen att innehålla olika praktiska, teoretiska och undersökande moment.

Vi kommer använda litteratur (båda digitala och analoga böcker), projektor och lärplatta för ökat kunnande.

Vi kommer att undersöka genom tex. experimenten och lek.

Vi dokumenterar kontinuerligt och reflekterar över undervisningen, och gör den tillgänglig på avdelningen för att ge möjlighet till möten, samtal och reflektioner barnen emellan.

Vi synliggör barnens utveckling och lärande med  lärloggar.

 

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

 

Baserat på vårt syfte så började vi med att undersöka biosfärområdet Taiga. Taiga valdes baserat på barnens intresse av djur samt att det är ett biosfärområde som förekommer över majoriteten av Sverige. Syftet med att börja i Taiga var att med hjälp av bekanta djur och en bekant miljö utveckla vårt naturvetenskapliga förhållningssätt för att sedan kunna använda våra nya kunskaper på andra miljöer och naturvetenskapliga områden. Våra undersökningar ledde oss till att hitta flera olika djur som bor i Taiga, diskutera varför djuren ser ut som de gör, hur miljön ser ut och hur den ändras, hur människor påverkar den samt hur biosfärområde ser olika ut runt om i världen.

 

Under tiden som vi arbetat med Taiga lyfte vi in snö och is samt källkritik. Vi lyfte in detta då det gav både barnen och vuxna att utforska möjligheter till att ändra hur miljön i Taiga kunde ändras, t.ex. hur skulle en isbjörn i skogen se ut? Finns den där på riktigt? Snö och is ledde till diskussioner kring hur årstiderna påverkar oss och djuren, varför har vissa djur vinterpäls? Vad händer med djurens mat? Genom att få en större bild av naturvetenskap och se en förändring av miljön och även vår egen utomhusmiljö på gården så skapades intressanta diskussioner som barnen kopplade till egna erfarenheter.

 

Vi upplever att vårt arbetssätt leder till att barnen utvecklar sitt naturvetenskapliga förhållningssätt djupare, men i utbyte så blir resultatet av att vi arbetar med olika naturvetenskapliga frågor att sakkunnandet av t.ex. Taiga blir mindre än om det var vårt ända fokusområde. Dock så har utvecklingen inte varit så djup och bred som våra förhoppningar då barn och vuxna är frånvarande i större perioder än vanligt. Detta ger även en positiv möjlighet för barnen att dela med sig av sitt lärande och sina nya erfarenheter till barnen som varit frånvarande ett tag.

 

Nästa steg är att utveckla och utmana det naturvetenskapliga förhållningssättet vi arbetat med i början av terminen genom att börja undersöka regnskog, odling samt vad som händer med skräp i naturen. Vårt mål med dessa tre arbetsområden är att fortsätta koppla till barnens intresse om djur, öka vår gemensamma kunskap om hållbar utveckling och vårt ansvar för att ta hand om naturen samt förstå hur naturen överlever.

 

Efter vi diskuterat med barnen samt observerat barnens intresse vid lekar och aktiviteter så märkte vi att barnen hade större intresse för odling och skräp än för regnskogen, vilket ledde till att vi har fokuserat på odling och skräp. Regnskogen arbetas istället med vid barns tillfrågan och det finns material tillgängligt i verksamheten för de barn som vill utforska regnskogen. Vi upplever att barnen har tagit med sig kunskaperna de tagit till sig vid vårt arbete med Taiga och snö/is när vi började kolla på odling. Vi odlade i våra odlingslådor samt så har vi odlat inne på avdelningen. Barnen lyfte kontinuerligt, framförallt när vi diskuterade ute vid våra odlingslådor, hur lång tid det tar, att vissa saker växer snabbt och andra långsamt, att jorden blir torr när det är varmt så vi behöver vattna samt hur vi behöver ta hand om växterna så de inte går sönder. För att få en mer konkret bild av hur odlingsprocessen ser ut hos växter så har vi använt oss av filmer och böcker. Filmerna har b.la. varit timelapse filmer där vi kan följa växter liv och diskutera vad vi ser och jämföra med våra egna odlingar. Under dessa filmstunder så har barnen delat med sig av många tankar, de flesta kopplade till hur det växer, att det kommer blommor eller frukt och att det vissnar och dör. Andra tankar har varit att de tycker att de sett maskar i jorden, vilket i sin tur ledde till diskussioner om vad maskarna gör i jorden och vilken nytta maskar och insekter gör.

 

Vid vårt arbete kring skräp så har vi läst böcker samt kollat på film om vad som händer med skräp, hur skräp kan skada naturen och djur samt vad vi kan göra med skräp. Genom vårt arbete med odling och skärp så upplever vi att barngruppen har utvecklat sitt ansvarstagande både i verksamheten men även när vi är på utflykt genom att vi slänger skräp vi hittar. Vi har flera gången gått på en skräprunda i vår omgivning där barnen hjälper till att hålla naturen ren och sedan hjälper till att slänga soporna i soptunnorna. Här lyfter flera av barnen bilderna på soptunnorna och att vi måste lägga rätt skräp i rätt soptunna. Barnen tycker även om att pyssla och arbeta med material som kan upplevas som skräp, t.ex. toalettrullar och äggkartonger. Vi upplever att vårt arbete med odling och skärp har lett till utveckling inom flera olika områden, vilket även var vårt mål. Genom att få en ökad ansvarskänsla samt en större koppling till naturen och miljön i sin egna omgivning så hjälper barnen till och är mån om att allt och alla ska ha det bra och trivas. Detta har kommit av barnens ökade kunnande samt egna utforskande vid våra aktiviteter och diskussioner, där barnen har tagit till sig ett vetenskapligt språk och argumenterar för sina tankar.

 

Nästa steg är att fortsätta arbeta med odling och skräp, men att välja något att fokusera på och leta mer fakta kring det valda ämnet. Barngruppen styr vilket ämnet blir, det finns redan ett intresse hos några av barnen för humlor då de sett att dessa dras till blommor och våra odlingslådor. Här krävs det att barnen är delaktiga i valprocessen och att vi tillsammans diskuterar vad vi vill veta om ämnet och hur vi kan gå tillväga.

 

Vid våra barnintervjuer så har det framkommit att barnen har varit intresserade kontinuerligt genom terminen om vårt tema där flera av barnen kommenterat om vilket djur de tyckt varit roligast att lära sig om. Vargen hade fångat många då barnen tyckte om att leka varg och yla för att kommunicera vid utelekar. Barnen efterfrågade allt mer när vi började prata om odling att få vara med och plantera och ville vara med vid konstruktionen av odlingslådorna. Barnen har därmed blivit erbjudna att få hjälpa till vid konstruktion av odlingslådor, plantera, vattna och skötsel av odlingslådorna samt hjälpa till att skörda det som kan ätas. Barnens intresse och synpunkter har lett till olika arbetsområden och aktiviteter, skärprundan är en aktivitet som barnen ofta tillfrågar och som vi ger som möjlighet om det är möjligt. Barnen har upplevt att de kan vara med och påverka beslut och miljö inne på avdelningen, där barnen är ledande och delaktiga i att skapa t.ex. dokumentation som vi har på vår dokumentationsvägg där barnen kan diskutera och minnas aktiviteter/lekar vi gjort. Vårt arbete drivs framåt av barnens diskussioner där de delar med sig av sina intressen och erfarenheter. Därmed så blir det tydligt när vissa aktiviteter/lekar sker att det är kopplade till något som barnen har tagit upp sen innan. Vid tillfrågan så upplever barnen att det är väldigt roligt att aktiviteter och lekar utgår ifrån deras intressen och erfarenheter. De upplever att de kan styra diskussionerna och tycker om när kompisarna ställer frågor som de kan svara på baserat på deras erfarenheter.

Avslutande reflektioner på odlingen är att barnen har ett stort intresse för att se resultat av våra odlingar, där barnen efterfrågar och är med att undersöka om t.ex. morötterna har växt tillräckligt mycket. Barnen delar med sig av det vi lärt oss genom böcker, filmer och diskussioner till andra barn och förklarar hur/när/varför växterna kan växa och reagera på vädret. Barnen påpekar även att insekter och djur hjälper växterna och blommorna att klara sig bättre och försöker hjälpa olika djur de hittar genom att ge dem en bra miljö i t.ex. en hink för att sedan släppa ut djuren igen. Vi upplever att genom vårt temaområde så har barnen fått möjlighet att utveckla sitt egenansvar för att ta hand om vår omgivning, visa empati mot varandra och omvärlden, studera och jämföra olika händelseförlopp hos växter samt kontinuerligt utmana sitt ordförråd och argumentationsförmåga vid diskussioner.

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,