Läsning & läsförståelsestrategier

    När du ska läsa en text räcker det inte att du kan uttala alla orden rätt, du behöver även förstå vad texten handlar om och vad som menas. I år ska du få träna dig på olika lässtrategier som man behöver använda sig av när man läser. Här handlar strategierna om att vi ska låtsas vara olika personer. Du kan till exempel vara en spågumma, detektiv, reporter, konstnär eller cowboy. Vi kallar dem för Läsfixarna. Låter det spännande? Följ med in i texternas värld och hitta ditt bästa sätt att förstå en text på. Vi kommer arbeta hela läsåret med att träna oss i läsförståelsestrategier, i många olika sorts genrer. Vid en del tillfällen kommer vi att göra en del lästester, både vad gäller läsförståelse men även läshastighet.

Kopplingar till läroplanen

Syfte & långsiktigt mål

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Centralt Innehåll

Kunskapskrav

De stora frågorna & Arbetssätt

Frågor att fundera över:

• Vilka kunskaper behöver du ha för att kunna läsa och förstå olika texter, t.ex. faktatexter, berättelser, instruktioner o.d.?
• När behöver du kunna läsa?
• När behöver du kunna läsa som vuxen, tror du?

Arbetssätt:

• Helklass: Vi kommer till en början att jobba mycket tillsammans med texterna, i helklass och då kommer vi att samtala mycket, och tänka kring, texterna tillsammans. Högläsning sker frivilligt.
• Grupper: Vi kommer att använda oss av lässtrategierna (Läsfixarna) när vi jobbar med våra bänkläsningsböcker. Där kommer ni ibland att läsa samma bok som de andra i din årskurs läser. Ni kommer ibland läsa tyst för er själva, och ibland läsa högt för varandra i gruppen. Sedan kommer ni få samtala om texterna, utifrån Läsfixarna, och skriva ner några av era egna tankar i ett häfte.
• Läsläxa: Ni kommer att få läsläxor under hela året, och de kommer dels bestå av att läsa vid några tillfällen hemma, samt att berätta om texten för dem därhemma, diskutera det du läst, samt skriva några meningar om det du läst, utifrån Läsfixarna.
• Vi kommer under vårterminen fortsätta att träna din läsförmåga, både vad gäller hastighet och läsförståelse, och vi kommer att göra tester med jämna mellanrum för att se att du ligger i fas.

 

 

Förmågor & Stödmallar

Under arbetets gång, där vi tränar olika läsförståelsestrategier, kommer vi att träna på, och använda, följande förmågor:

• Analysförmåga: att t.ex. beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och visa på samband, växla mellan olika perspektiv, se likheter och skillnader, fördelar och nackdelar.
• Kommunikativ förmåga: förmågan att bl.a. samtala, diskutera, presentera och motivera, uttrycka egna åsikter.
• Metakognitiv förmåga: att t.ex. tolka, värdera, lösa problem, avgöra rimlighet, pröva och ompröva.
• Begreppslig förmåga: förmåga att t.ex. förstå olika begrepp, kunna relatera begrepp till varandra, använda begreppen i olika och i nya sammanhang.

Under arbetets gång kommer du att få hjälp av olika stödstrukturer som t.ex. begreppsschema, Venn-diagram och VÖL-diagram för att för att sortera och strukturera informationen i olika texter som vi läser, för att lättare förstå dem.

Läroplanskopplingar

Syfte

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Kriterier

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.