👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geometri åk7

Skapad 2021-01-07 16:46 i Södra Ängby skola Stockholm Grundskolor
Grundskola 7 Matematik
Der första arbetsområdet denna termin är Geometri. Vi kommer att arbeta med vinklar, enheter för längd och area samt med olika tvådimensionella månghörningar som triangeln och olika typer av fyrhörningar och deras vinkelsumma. Vi kommer också arbeta med cirkelns omkrets.

Innehåll

Geometri åk 7     

Sid 112-163  i Matematik X

Syfte ur Lgr11

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

·       formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning)

·       använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp)

·       välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, (metod)

·       föra och följa matematiska resonemang, och (resonemang)

·       använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation)

Centralt innehåll

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring.
  • Metoder för beräkning av area  och omkrets av geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
  • Geometriska satser och formler.

Ämnesinnehåll

·   

1. 1. Använda olika typer av prefix och enheter samt göra enhetsomvandlingar (sid 114-118). 

2. 2. Använda olika skalor vid förminskningar och förstoringar (sid 119-126).

3. 3. Veta skillnaden mellan linje, stråle och sträcka, göra enhetsomvandlingar för enheter för längd (sid 119-126). 

4. 4. Uppskatta, mäta och räkna ut vinklar i olika geometriska figurer (sid 127-131). 

4.  5. Använda gradskiva, samt kunna beskriva vad en vinkel är (sid 127-131).

6. 6. Använda begreppen spetsig, rät, trubbig och rak vinklar korrekt (namnge vinklar) Samt vinkelben, vinkelspets (sid 127-131).

7. 7.  Veta vad vertikal-, sido- och yttervinklar är och kunna använda dig av det i problemlösning (sid 127-131).

     8. Räkna ut vinklar med hjälp av vinkelsumman i en triangel och andra polygoner (sid 132-136). 

·      9. Beskriva olika slags trianglar och fyrhörningar (sid 137-148). 

·     10. Mäta och räkna ut omkretsen och arean på olika geometriskafigurer¸ rektangel, kvadrat, romb, parallellogram, cirkel och sammansatta figurer (sid 137-148).

1111. Utföra mer avancerade beräkningar på polygoner och cirklar (sid 137-148).

·      12. Lösa matematiska problem genom att välja och använda lämpliga räknesätt.

·      13. Strategier för problemlösning.

·      14. Förklara och motivera lösningar utifrån dina kunskaper om begreppen i kapitlen.

 

Viktiga begrepp:

prefix           massa          volym          linje              parallella linjer               stråle

sträcka        längd           skala            förminskning                   förstoring   vinkel

spetsig-, trubbig- och rät vinkel       sidovinklar                       vertikalvinklar

diagonal     polygon      triangel       parallellogram                romb           rektangel

kvadrat       cirkel           diameter     radie            omkrets      area

                     

Undervisningen

  • Vi pratar om och diskuterar grundläggande begrepp.
  • Vi färdighetstränar i matematikboken och i häfte samt på stenciler.
  • Vi har uppgifter som vi går igenom på tavlan.
  • Vi utför olika uppgifter i grupp samt diskuterar och redovisar vad vi kommit fram till.

 

Bedömning

Hur ska det bedömas?

  • Kontinuerligt under lektionerna vid genomgångar och diskussioner.
  • Vid muntliga diskussioner av gemensamma problem/laborationer under lektionerna.
  • Ev en inlämningsuppgift.
  • Skriftligt prov. Preliminärt v8, exakt datum kommer senare.

 

Vad ska bedömas?

Problemlösning och metoder.

  • Kvalitén på de metoder och strategier du använder.
  • Hur väl du genomför procedurer och beräkningar.
  • På vilken nivå du tolkar resultat och drar slutsatser.
  • Resonemang.
  • Kvaliteten på dina analyser, slutsatser, reflektioner och matematiska resonemang.
  • I viken grad du följer, framför och bemöter matematiska resonemang.

Kommunikation

  • Kvaliteten på dina redovisningar. Hur väl du använder matematikens uttrycksformer och språk.
  • På vilken nivå du ställer frågor, framför och bemöter åsikter och argument och hur du för diskussionerna framåt



Matriser

Ma
Geometri åk7

Rubrik 1

E
C
A
Problemlösning.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett
i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang.
Eleven för
enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Kommunikation.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett
i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Kommunikation.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som
till viss del för resonemangen framåt.
för resonemangen framåt.
för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.