Historia Östersjöriket Sverige (Stormaktstiden) åk 6

Hur blev Sverige en stormakt och hur påverkade det människorna i Sverige? Hur kan vi se spår av Stormaktstiden idag? Vilka personer från stormaktstiden har blivit historiska och hur har de framställts? Hur var det att vara kvinna under 1600-talet?

Kursplan i historia

Arbetssätt och undervisning

Film: Stormaktstiden del 1-4 + översiktsfilm som repetition

Utvecklingslinje- kvinnor: film, diskussion i grupp

Historieanvändning och olika perspektiv - diskussion i grupp 

Läsa texter - orsaker och konsekvenser till händelser

Läsa texter- svara på frågor

Träna på att tolka källor

Detaljplanering:

 

 

1. Gemensam genomgång av sammanfattning av 1500-talet. S. 142-143.

2. Gemensam genomgång av s. 144-145.

3. Film: Översikt över Stormaktstiden.

4. Gemensamt: källor s. 146-147. A-blad s. 21(Googla)

5. Gemensamt: Vem bestämde s. 148-149. A-blad s. 23 EPA

6. Krig Gemensamt: s. 150-151. Bild- dokumentkamera.

7. Läsa enskilt s. 152-157. EPA: Arbetsblad Orsaker och konsekvenser av Sveriges krig. Lh 6:3.

8. Läsa enskilt s 158-163.Arbetsblad 28+30

9. Kvinnor omyndiga: Lärarhandledning s. 151.

10. Jämföra kvinnans situation stormaktstiden med i dag. A-blad lh s. 169

11. Landet Sverige förändras. Läs tillsammans s. 164-167.Arbetsblad s. 31.

12. Kristina: Läs tillsammans s. 176-177. Arbetsblad s.37.

13. Ändring av synen på Gustav II Adolf och Kristina lh s. 172

14. Den karolinska tiden Filmer (3 st Classroom). Sökläs enskilt s. 178-179 + s.182-185. Arbetsblad 38-39.

15. Häxor s. 180-181 A-blad s. 35 Film: Den svenska häxjakten.

16. Öva på källors användbarhet lh s. 170-171.

17. Uppgift Tummen upp: Mat (Ev historieätarna)

18. Arbetsblad ½ 40-41. Gå igenom frågorna s.168 lh.

Visa vad du lärt dig

Skriftligt slutuppgift.

Matuppgift.

Tidsram

Ca 4 veckor.

Bedömning

Slutuppgift

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.