Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Revolutionernas tid
Innehåll
Revolutionernas tid
Pedagogisk planering för åk 8 i historia
Vecka 2-11
- Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Industrialiseringen i Europa och Sverige. Förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen.
Imperialism och kolonialism samt nya begrepp.
HUR:
· Du kommer att få ta del av lärargenomgångar under lektionstid. Vi kommer att använda läroboken samt ne.se.
· Du kommer att få jobba med en individuell fördjupning om valfri revolution.
· Du kommer att få se på film och filmklipp.
· Du kommer att lära dig nya begrepp.
OVREDOVISNING/BEDÖMNING:
OråOmrådet kommer att examineras i två delar, test på begrepp och en fördjupning som redovisas som uppsats eller på valfritt vis.
·
KolBEGREPP: kolonisering, triangelhandel, rasism, reformation, ståndssamhälle, feodalism, ideologi, kapitalism, kommunism, liberalism, socialism, klassamhälle, socialdarwinism, imperialism, folkrörelser, urbanisering, sekularisering, nationalism.
Fördjupning:
Du väljer en revolution och redovisar den på valfritt vis utifrån instruktioner och kunskapskrav.
Bedömningsmatris -kunskap
|
|
|
||
|
Förmågan att visa på kunskaper
Begreppskoll! |
Du använder få ämnesfakta som hjälp när du förklarar varför.
|
Du använder några ämnesfakta som hjälp när du förklarar varför.
|
Du använder fler ämnesfakta som hjälp när du förklarar varför.
|
|
Du ger ett kort exempel på vad de fakta du använder innebär.
|
Du beskriver/ ger exempel på vad de fakta du använder innebär. |
Du beskriver/ ger exempel på vad de fakta du använder innebär. |
|
|
Du har några få ämnesbegrepp.
|
Du har med flera ämnesbegrepp som du använder till stor del på ett korrekt sätt. |
Du har med de flesta ämnesbegrepp som du lärt dig och du använder dem på ett korrekt sätt. Begreppen bidrar med att förtydliga och de är ytterst få saker som är oklara. |
|
Bedömningsmatris -underbyggda resonemang om orsaker och konsekvenser
|
|
|
||
|
Förmågan att underbygga resonemang om orsaker och konsekvenser:
T ex · Orsaker bakom och konsekvenser av franska revolutionen. · Drivkrafter bakom den industriella revolutionen och konsekvenser av denna revolution för människor, samhälle och miljö
|
Du ger exempel på orsaker och konsekvenser. |
Du beskriver orsaker och konsekvenser. |
Du beskriver fler orsaker och konsekvenser. |
|
Du använder dig av något enstaka faktaexempel för att förklara/motivera. |
Du använder dig av några faktaexempel för att förklara/motivera. Du ger då en förklaring som du till viss del beskriver ingående. Du tydliggör din förklaring genom t ex ge exempel, dra paralleller. |
Du använder dig av flera faktaexempel för att förklara/motivera. Du ger då en förklaring som du tydliggör genom att beskriva ingående. Du tar upp faktaexempel och argument som är viktiga för resonemanget. . Du tydliggör din förklaring genom t ex ge fler exempel, drar fler paralleller |
|
|
Du har med få exempel där du problematiserar ditt resonemang genom att t ex ta upp några få fördelar/nackdelar, ifrågasättande frågor, byte av perspektiv (”sättet att se på det”) eller vända och vrida med hjälp av följande sambandsord: ”å ena sida…å andra sidan”, ”dåtid – nutid – framtid”, ”vad hade hänt om…”, ”individnivå – samhällsnivå”, ”det lilla – det stora”, ”direkt orsak – indirekt orsak”. |
Du har med några exempel där du problematiserar ditt resonemang genom att t ex ta upp några fördelar/nackdelar, ifrågasättande frågor, byte av perspektiv (”sättet att se på det”) eller vända och vrida med hjälp av följande sambandsord: ”å ena sida…å andra sidan”, ”dåtid – nutid – framtid”, ”vad hade hänt om…”, ”individnivå – samhällsnivå”, ”det lilla – det stora”, ”direkt orsak – indirekt orsak”.
|
Du har med fler, fördjupade och exempel där du problematiserar ditt resonemang genom att t ex ta upp flera fördelar/nackdelar, ifrågasättande frågor, byte av perspektiv (”sättet att se på det”) eller flera inslag av att vända och vrida med hjälp av följande sambandsord: ”å ena sida…å andra sidan”, ”dåtid – nutid – framtid”, ”vad hade hänt om…”, ”individnivå – samhällsnivå”, ”det lilla – det stora”, ”direkt orsak – indirekt orsak”. Du bemöter argument med motargument. |
|
|
Förmågan att beskriva samband
T ex du beskriver utvecklingen som sker under 1700-1800-talet (med utveckling menas t ex de samhällsförändringar som sker genom revolutioner) och du beskriver då samband mellan tiden innan och tiden efter, samt varför det ena leder till det andra. |
Du beskriver vad något leder till i flera led (A leder till B som leder till C– även kallat sambandskedja). Du har i denna beskrivning några exempel på varför det ena (A) leder till det andra (B) och sedan till det tredje (C).
|
Du beskriver vad något leder till i flera led (A leder till B som leder till C och så vidare– även kallat sambandskedja). Du har i denna beskrivning flertalet exempel på varför det ena leder till det andra och sedan till det tredje och du beskriver dessa tydligt.
Du beskriver flera sambandskedjor och/eller du beskriver cirkulära sambandskedjor (A leder till B som leder till C som sedan leder tillbaka till A).
Du beskriver förändringar som hänt på kort tid eller under lång tid.
|
Du beskriver vad något leder till i flera led (A leder till B som leder till C som leder till D och så vidare– även kallat sambandskedja). Dessa kedjor är långa och logiska. Du har tagit med flera betydelsefulla detaljer.
Du beskriver flera sambandskedjor och du beskriver sambandskedjor som innehåller flera cirkulär sambandkedjor.
Dina sambandskedjor är inte lättfunna och visar på olika nivåer, t ex individ och samhäller, kort och lång sikt.
|
|
|
|
|
