👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Världsreligionerna

Skapad 2021-01-08 12:40 i Frösåkersskolan Östhammar
Grundskola 7 – 9 Religionskunskap
Under detta moment arbetar vi med världsreligionerna islam, hinduism och buddhism. Först repeterar vi judendom och kristendom från tidigare år. Därefter ger vi oss i kast med de övriga tre. Vi gör en översiktlig studie av de centrala tankegångarna, handlingarna och tolkningarna som finns i religionerna. Detta kommer ge en bra grund inför nästa moment i kursen som behandlar religionskritik, New Age och sekularisering.

Innehåll

Introduktion

Att försöka besvara frågan om varför mänskligheten använder sig av religioner är mycket svårt eftersom religion har många bottnar och betydelser. Om vi utgår från själva definitionen av religion, dvs. den som säger att: " religion är kollektiv tro som grundar sig på en trosföreställning, t.ex. om gudar, andar, trancedenta själar (teism), eller andra övernaturliga fenomen" blir vi inte mycket klokare. Det blir ju inte lättare att förklara religionen om vi tittar på den historiskt. Under årtusendena har vi människor haft oändligt många och olika trosföreställningar. Redan neanderthalmänniskan hade någon form av religiöst tänkande. Man har arkeologiskt gjort intressanta  gravfynd som tyder på att de hade någon föreställning om ett liv efter detta. Att utifrån dessa fynd dra slutsatsen att neanderthalmänniskan var religiös är att gå för långt, åtminstone om vi med religiös avser ett rituellt beteende (gudstjänst). Hur som helst kan vi utgå ifrån att ett visst religiöst tänk funnits med i mänsklighetens historia i ca 30-50000 år.

Vad var själva upprinnelsen till detta tänk? Ett utmärkande drag hos människan är att vi vill veta, ha förklaringar till det som sker. Skeenden vi inte rationellt (förståndsmässigt) kan förklara, vill vi ändå förstå. I det läget är det lätt att tillföra en annan dimension, den övernaturliga (paranormala). Med hjälp av denna kan vi sedan förklara mycket av det som sker. Många skeenden har förklarats som guds (gudarnas) straff över något vi gjort eller inte gjort.

Det finns även en annan funktion religionen fyllt/fyller. Den som utnyttjas i maktavseende, dvs. med hjälp av religionen kan några få tillskansa sig makt över andra människor. Förr talade man t.ex. om att man som kung var av" Guds nåde". Oändliga är också de krig som förts och förs i religionens namn. Krig som mer inriktar sig mot makt än religion.

Om vi nöjer oss med att utgå från att religionen förklarar händelser vi inte riktigt kan förklara på ett rationellt sätt, så ser vi att vartefter vetenskapen hittat rationella förklaringar har även religionens betydelse minskat. Idag torde få människor tro på skärselden, men under renässansen(14-1500-talen) beskrev författaren Dante i sin bok "Den gudomliga komedien" dödsrikets alla nivåer. De flesta renässansmänniskor torde ha trott på denna skildring, eftersom de inte kunde förklara skeendet på ett annat sätt.

Gemensamt för alla, stora, moderna religioner( kristendomen, judendomen, islam, hinduismen och buddhismen) är att människans mål är någon form av evighet, upphöjd till gudomlig symbios(samliv). För att uppnå denna symbios måste människan leva efter vissa regler och göra vissa saker. Reglerna och handlingarna har skiftat genom historiens gång, beroende på de som styrt i samhället och på den naturvetenskapliga kunskapsnivån.

Mål:

Efter momentet ska du:

  • Känna till grundsatserna i de fem världsreligionerna. 
  • Kunna jämföra och se likheter/skillnader mellan världsreligionerna.
  • Kunna resonera om moraliska och etiska dilemman. 

Bedömning:

  • Dina kunskaper om världsreligionerna, dess likheter och skillnader
  • Dina kunskaper om världsreligionernas centrala läror, urkunder och högtider. 
  • Förmåga att resonera och reflektera kring moraliska och etiska frågeställningar med utgångspunkt i religionen. 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • Centralt innehåll
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
    Re  7-9
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  7-9
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
    Re  7-9
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
    Re  7-9
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
    Re  7-9
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
    Re  7-9

Matriser

Re
Världsreligionerna

Religion

F
E
C
A
Världsreligioner
Kunskaper om världsreligionernas centrala tankegångar, urkunder och handlingar.
Otillräckliga kunskaper. Osäker i fakta.
Tillräckliga kunskaper. Delvis säker i fakta.
Goda kunskaper. Delvis säker i fakta. Delvis djup förståelse för religiösa handlingar och uttryck.
Mycket goda kunskaper. Säker i fakta. Djup förståelse för religiösa handlingar och uttryck.
Likheter och skillnader
Kunskap om och förmåga att resonera kring likheter och skillnader mellan religioner och livsåskådningar.
Otillräckliga resonemang. Osäker i fakta.
Enkla resonemang. Delvis säker i fakta.
Utvecklade resonemang. Delvis säker i fakta. Delvis nyanserade resonemang.
Välutvecklade resonemang. Säker i fakta. Nyanserade resonemang.
Samhälle, religion & livsfrågor.
Kunskap om och förmåga att se samband mellan religion och samhälle; hur dessa påverkar varandra genom ex traditioner, identitet, perspektiv och synsätt.
Otillräckliga resonemang. Osäker i fakta.
Enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Utvecklade och till viss del underbyggda resonemang. Delvis djup förståelse för religiösa handlingar och uttryck.
Välutvecklade och nyanserade resonemang. Djup förståelse för religiösa handlingar och uttryck.
Etik & moral
Kunskap om och förmåga att resonera kring olika etiska och moraliska frågeställningar utifrån etiska begrepp och modeller.
Otillräckliga resonemang. Osäker på begrepp och modeller.
Enkla och till viss del underbyggda resonemang. Använder begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Utvecklade och till viss del underbyggda resonemang. Använder begrepp och modeller på ett relativt fungerande sätt.
Välutvecklade och nyanserade resonemang. Använder begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.