Världsreligionerna

Under detta moment arbetar vi med världsreligionerna islam, hinduism och buddhism. Först repeterar vi judendom och kristendom från tidigare år. Därefter ger vi oss i kast med de övriga tre. Vi gör en översiktlig studie av de centrala tankegångarna, handlingarna och tolkningarna som finns i religionerna. Detta kommer ge en bra grund inför nästa moment i kursen som behandlar religionskritik, New Age och sekularisering.

Introduktion

Att försöka besvara frågan om varför mänskligheten använder sig av religioner är mycket svårt eftersom religion har många bottnar och betydelser. Om vi utgår från själva definitionen av religion, dvs. den som säger att: " religion är kollektiv tro som grundar sig på en trosföreställning, t.ex. om gudar, andar, trancedenta själar (teism), eller andra övernaturliga fenomen" blir vi inte mycket klokare. Det blir ju inte lättare att förklara religionen om vi tittar på den historiskt. Under årtusendena har vi människor haft oändligt många och olika trosföreställningar. Redan neanderthalmänniskan hade någon form av religiöst tänkande. Man har arkeologiskt gjort intressanta  gravfynd som tyder på att de hade någon föreställning om ett liv efter detta. Att utifrån dessa fynd dra slutsatsen att neanderthalmänniskan var religiös är att gå för långt, åtminstone om vi med religiös avser ett rituellt beteende (gudstjänst). Hur som helst kan vi utgå ifrån att ett visst religiöst tänk funnits med i mänsklighetens historia i ca 30-50000 år.

Vad var själva upprinnelsen till detta tänk? Ett utmärkande drag hos människan är att vi vill veta, ha förklaringar till det som sker. Skeenden vi inte rationellt (förståndsmässigt) kan förklara, vill vi ändå förstå. I det läget är det lätt att tillföra en annan dimension, den övernaturliga (paranormala). Med hjälp av denna kan vi sedan förklara mycket av det som sker. Många skeenden har förklarats som guds (gudarnas) straff över något vi gjort eller inte gjort.

Det finns även en annan funktion religionen fyllt/fyller. Den som utnyttjas i maktavseende, dvs. med hjälp av religionen kan några få tillskansa sig makt över andra människor. Förr talade man t.ex. om att man som kung var av" Guds nåde". Oändliga är också de krig som förts och förs i religionens namn. Krig som mer inriktar sig mot makt än religion.

Om vi nöjer oss med att utgå från att religionen förklarar händelser vi inte riktigt kan förklara på ett rationellt sätt, så ser vi att vartefter vetenskapen hittat rationella förklaringar har även religionens betydelse minskat. Idag torde få människor tro på skärselden, men under renässansen(14-1500-talen) beskrev författaren Dante i sin bok "Den gudomliga komedien" dödsrikets alla nivåer. De flesta renässansmänniskor torde ha trott på denna skildring, eftersom de inte kunde förklara skeendet på ett annat sätt.

Gemensamt för alla, stora, moderna religioner( kristendomen, judendomen, islam, hinduismen och buddhismen) är att människans mål är någon form av evighet, upphöjd till gudomlig symbios(samliv). För att uppnå denna symbios måste människan leva efter vissa regler och göra vissa saker. Reglerna och handlingarna har skiftat genom historiens gång, beroende på de som styrt i samhället och på den naturvetenskapliga kunskapsnivån.

Mål:

Efter momentet ska du:

• Känna till grundsatserna i de fem världsreligionerna. 
• Kunna jämföra och se likheter/skillnader mellan världsreligionerna.
• Kunna resonera om moraliska och etiska dilemman. 

Bedömning:

• Dina kunskaper om världsreligionerna, dess likheter och skillnader
• Dina kunskaper om världsreligionernas centrala läror, urkunder och högtider. 
• Förmåga att resonera och reflektera kring moraliska och etiska frågeställningar med utgångspunkt i religionen. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.