Historia år 6

Vår historia fortsätter och vi lämnar stormaktstiden för att lära oss mer om frihetstiden, en tid då lagen förändrades så att så att det inte längre fanns kungligt envälde i Sverige och de dyra krigen var över.

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Du ska få lära dig det här:

ge exempel på nya källor som kommer under 1700-talet, samt redogöra för vilka frågor historikerna ställer till källorna.

förstå orsaken till varför ståndssamhället börjar upplösas.

beskriva nya de nya partier som bildas i riksdagen och resonera om i vilken utsträckning det var demokrati.

beskriva hur man försökte få landet rikt.

använda begrepp som tullar, export, import, merkantilism, manufaktur, vetenskap.

beskriva hur många människor som levde i Sverige, var de bodde, åt och vad de levde av.

förklara varför riksdagen ville reformera jordbruket och vilka följder det fick.

beskriva vad bönderna som brukade jorden tyckte om skiftet.

beskriva arbetet på landsbygden, använd ord som män, kvinnor, tjänstefolk.

känna till idéerna som fick spridning i Europa i och med den franska revolutionen.

kort kunna redogöra för tankarna och idéerna hos några upplysningsmän.

kunna beskriva hur Gustav III tog makten i en statskupp.

kunna ge exempel på några reformer som Gustav III genomförde.

kunna beskriva adelns missnöje med kungen och förklara vad det berodde på. Jämför gärna med andra epoker.

kunna ge exempel på hur beslut av kungen påverkade både livet på landsbygden och vid hovet.

redogöra för skillnader och likheter mellan den franska och den amerikanska revolutionen.

beskriva kriget mot Ryssland och konsekvenserna för Sverige av freden 1809.

förklara hur Karl XIV Johan blev kung i Sverige.

beskriva de nya lagarna för hur Sverige skulle styras som kom 1809, och förklara på vilket sätt de var påverkade av revolutionerna i Frankrike och Amerika.

förklara bakgrunden till unionen mellan Sverige och Norge, och vad den innebar för den svenska kungen.

förklara tanken bakom bygget av Göta kanal, men också varför kanalen inte fick den betydelse man trott.

förklara varför Sveriges befolkning ökade kraftigt i början av 1800-talet.

beskriva skillnader och likheter mellan att växa upp i staden och på landet.

ge exempel på industrier och vad de tillverkade.

ge exempel på hur det kunde vara att vara barn på 1800-talet, och förklara gärna varför det var på ett visst sätt.

Du ska få lära dig det här så att du kan förstå varför Sverige ser ut så som det gör idag. Vad är det som har format Sverige och den värld du lever i idag och hur påverkar det oss fortfarande.  

Vad som kommer att bedömas:

Du kommer att få jobba på flera olika sätt för att få breda kunskaper om Sverige under 1700-talet fram till mitten av 1800-talet. Vi kommer att prata mycket historia både i helklass men också i grupper. Vi kommer också att jobba med Gleerups, Begreppa, Studi samt titta på filmer tillsammans. De arbeten du gör kommer att bedömas samt ett par läxor och ett prov. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.