Krönika

Krönikan är en åsiktstext som finns i bland annat dagstidningar och på nätet. I en krönika använder skribenten sig oftare av en resonerande ton istället för en argumenterande ton. Därför kan man säga att krönikan är en resonerande text medan debattartikeln en argumenterande text, men båda är åsiktstexter. Den som skriver en krönika kallas för krönikör. En krönika kan i stort sett handla om vad som helst men det ska vara en aktuell händelse eller ett aktuellt ämne som läsarna kan känna igen sig i. Många gånger har krönikören en personlig koppling till ämnet. Krönikören kan till exempel ha upplevt något och vill nu uppmärksamma andra om det. En krönika har ett budskap som är kopplat till det aktuella ämnet. I en krönika diskuterar krönikören med sig själv genom att resonera kring ämnet ur olika perspektiv och som läsare får man följa med i krönikörens tankegång från början till slut. Det är inte nödvändigt att krönikören kommer fram till ett självklart svar utan det kan vara så att hen lämnar över det till läsaren genom en avslutning med frågor. Krönikor kan vara humoristiska och ironiska, samtidigt som budskapet är allvarligt och viktigt. För att lyckas med det används många gånger bildspråk som till exempel metaforer och liknelser. Ett annat kännetecken för krönikan är ett tydligt "jag" eftersom krönikören vill ta upp något som berör hen. Språket i en krönika är fritt, lättsamt och många gånger nytänkande.

Detta kommer du att få veta:

• vad en krönika är
• hur man skriver en krönika
• hur man kan skriva resonerande utifrån en modell
• lära dig om olika retoriska figurer

Detta kommer du att träna på:

• läsa texter
• diskutera texter
• använda lässtrategier
• förstå texter
• jämföra texter
• skriva texter
• bearbeta text
• arbeta i grupp 
• presentera

Uppgifter kommer du att få under lektionerna och i classroom.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
• Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad och ordföljd på svenska i jämförelse med andra språk eleven kan. Hur orsaks-, konsekvens- och villkorssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser. Styckeindelning och textbindning med sambandsmarkörer, referensbindning och tematisk bindning. Skiljetecken, ordklasser, kongruens, tempus, genus och satsdelar samt stavning.
• Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och uttryck. Kombinationer av olika texttyper.