Naturvetenskap

Då barnen visat intresse för djur kommer vi att arbeta med småkryp utifrån vårt utvecklingsområde Naturvetenskap, teknik & hållbar utveckling.

Nationellt mål:
Lpfö-18

Syfte:

Vi vill att barnen ska få förståelse för samband i naturen och vidareutveckla barnens erfarenheter och kunskap om olika småkryp.

Innehåll:

Vi kommer använda oss utav litteratur, så som sagor och faktaböcker.

Vi kommer sjunga sånger, ha rörelse.

Vi använder oss utav tecken som stöd.

Vi kommer använda oss av skapande aktiviteter.

Vi kommer använda oss av digitala verktyg.

Vi kommer använda oss av Babblarna som verktyg.

Vi sätter upp bilder på väggen som väcker ett intresse för utforskande och skapar naturliga möten och reflektioner.

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

20/1 Vi har nu börjat introducera temat genom att lyssna och titta på böcker om småkryp genom projektorn på väggen. Vi har sång- och ramsorkort om småkryp som vi har sjungit. Barnen verkar intresserade av småkrypen i sagorna och tycker det är spännande. Några av sångerna kan dem men de tycker det är spännande att välja ett kort ur sångpåsen och se vad de får för ett djur.

15/2 Vi har nu tittat på några filmer om maskar, använt oss av QR koder och vi har målat rullar som ska bli en daggmask som hänger i taket. Vi lyssnar och tittar på sången om masken Sigge och den verkar uppskattas.

1/3 Vi har fortsatt med QR koderna och tittat på filmer om maskar. Vi har också tittat och läst boken om maskar som barnen är intresserade av, där vi ser vad de äter och att deras bajs blir jord och lite annan fakta som barnen tycker är spännande.

23/3 Barnen visar ett fortsatt intresse och nyfikenhet för maskar. Vi har iordningställt en maskompost som vi fyllde med jord och lade i några maskar. Det väcktes bl.a. frågor om vad de äter. Vi har skapat maskar i lera och skapar småkryp i en app som heter tripp trapp träd vilket leder till samtal om hur de ser ut och hur de rör sig. Vi hoppas på att snart hitta fler maskar och småkryp på gården för ett fortsatt utforskande.

12/4 Vi har arbetat med appen Tripp trapp träd som vi har projicerat på både väggen och golvet. Då det ser ut som maskarna och småkrypen är på golvet eller väggen. Det har skapat ett stort intresse och nyfikenhet. Det har skapat samtal, samspel och rörelse.

10/5 Vi har fortsatt att projicera men nu på kuben vi har inne på avdelningen. Det har barnen visat stor entusiasm för. För de lite äldre barnen har det skapat samtal, de har haft funderingar och vi har fått undersöka tillsammans. Barnen har följt maskarnas rörelser och följt dem tills de inte syns mer. Vi har gått på promenader och spanat efter maskar och småkryp.

Analys 5/4

Vi upplever att barnen har ett stort intresse för maskar och vi samtalar, skapar maskar, tittar på filmklipp, läser boken om maskar och undersöker och utforskar kring maskar när vi är utomhus. Vi märker att barnen har upptäckt och lärt sig nya saker kring masken.

Som boken Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära, beskriver de att en upptäckt skett och barnet går sedan vidare med att undersöka det fenomenet genom olika steg. Barnet observerar, provar olika hypoteser från tidigare erfarenheter, testar, testar igen, skaffar nya erfarenheter och drar slutsatser. Författarna beskriver vidare barnens utforskande och undersökande arbetssätt och när en upptäckt har skett, väcks en nyfikenhet och en entusiasm (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godee, 2011).

Detta märker vi på barnen, framförallt när vi är ute. De ser små hål i marken och berättar att masken kryper ner eller bor där. Att små små jordhögar är maskarnas bajs. Vilket de fått med sig från boken, diskussioner och filmklipp. Vi har Qr koderna på väggen så barnen kan gå och antingen peka eller ta ner dem för att sedan titta på dem och det är det några av de äldre barnen som gör.

Både det utforskande och det naturvetenskapliga arbetet startar vanligtvis i en upptäckt, en händelse eller i en fråga. Kännetecknet på att barn tycker det är spännande är ofta uttrycken; Titta här! Kolla! De barn som inte utvecklat språket brukar visa det genom att hoppa, studsa eller något glädjeljud (Elfström, Nilsson & Sterner, 2014).

Detta märktes tydligt när vi startade upp maskkomposten, barnen var väldigt exalterade och det startade upp diskussioner där vi kom fram till vad maskarna behövde ha för att må bra och vad de äter. Du yngre barnen som inte uttrycker sig verbalt visade tydligt med deras ansiktsuttryck.

 

Analys 9/6

 

Vi har använt oss mycket av projicering på flera olika sätt nu. Vi har projicerat på väggen, golvet och på kuben vilket har gett stor effekt och väckt barnens nyfikenhet och utforskande. Det har skapat många samtal kring maskarna. Några barn har själva ställt frågor men annars har vi ställt ledande frågor för att skapa samtal och ta reda på deras funderingar. 

I boken Utbildning och undervisning i förskolan. Omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling skriver Christian Eidevald och Ingrid Engdahl: ”Att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.” Det handlar alltså om processer som syftar till utveckling och lärande (2018).

Vi har fortsatt att titta på filmer, läst boken och sjungit sånger om maskar och småkryp. Qr koderna som sitter på väggen är barnen fortfarande mycket intresserade av, som de själva kan välja att gå och scanna. Appen Tripp trapp träd visar barnen väldigt stort intresse för där de kan skapa egna maskar och andra djur. Vi använder ofta förstoringsglas när vi är ute på gården eller att vi tar med dem på promenad så vi kan använda dem när vi hittar maskar och andra småkryp, vilket barnen visar stort intresse för.

I boken Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola beskriver Ingela Elfström att ett naturvetenskapligt arbete bygger på att samla, sortera, ordna och pröva och benämna. Det gör även barnet i sin utforskarprocess i sin lek och gestaltandet där man får pröva och använda sin fantasi.

Vidare beskriver författaren om den utforskande kulturen ska bli möjlig måste förskolan inbjuda till ett utforskande arbetssätt. Litteratur, instrument, verktyg samt olika material måste finnas tillgänglig för att locka till ett undersökande både inne och i utemiljön. Genom att ta tillvara på tillfällen och utmana barnet vidare i sitt utforskande går det från nya upptäckter vidare till nästa (2014).

Temat håller nu på att avslutas men vi fortsätter med att utforska kring maskarna med barnen då det fortfarande är ett stort intresse. Vi hade även som fundering under arbetets gång att arbeta med något annat djur men då intresset har varit så stort så fortsatte vi med masken. Vi pedagoger har lärt oss mycket om maskar som vi inte visste innan och vi har fått tagit reda på fakta under arbetets gång. Både självständigt och som vi har tagit reda på tillsammans med barnen. Så det har verkligen blivit ett förändrat kunnande under temats arbete.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,