Vinden vt-21 Språk och kommunikation
Klöverstugans förskola, Svedala · Senast uppdaterad: 17 augusti 2022
Vi använder hela kroppen när vi kommunicerar och har hjälp av talorganen, armarna, huvudet, ansiktsmuskler, händerna, överkroppen och benen. Talspråk kan även omkodas till olika typer av skriftspråk. Ordet språk antyder att både den som överför budskap med hjälp av språket och den som tar emot dessa budskap gör det avsiktligt och medvetet. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.
Pedagogisk planering Fröhuset och Klöverstugans förskolor
Var är vi?/Vad ska läras? (Nuläge/syfte)
Syfte: Barnen ska ges möjlighet att utveckla sitt språk och läsförståelse genom att lyssna till högläsning och samtala om innehållet.
Generativ fråga:
Undervisningsgrupp Larven:
-att aktivt delta i berättande av sagan eller någon annan saga.
-att samtala om sagan eller någon annan saga.
Undervisningsgrupp Masken:
Visar barnen i gruppen förståelse och intresse för innehållet i de olika sagorna med samma huvudfigurer?
Vart ska vi? (Mål, förmågor och vad ska barnen visa när vi har arbetat med området?
Förståelse:
- Vad handlar sagorna om?
- att sagorna skapar inre bilder som sätter igång fantasin
- att lära sig använda språket i olika sammanhang, att prata om innehållet i sagorna
Kärnämnen/förmågor:
Kommunikation - att förstå och göra sig förstådd, gemenskap och utbyte med andra.
Abstraktion - att symbolisera och bilda begrepp, förståelse som bygger på symboler.
Koncentration - styra och hålla kvar uppmärksamhet.
Begrepp:
Berätta - hur gör man när man berättar och berätta med en röd tråd?
Uttrycka tankar och åsikter - våga prata i grupp och säga sina tankar och åsikter
Skriftspråk - vad är skriftspråk?
Symboler - vad är en symbol?
Berättelse/saga - ska vi använda ordet berättelse eller ordet saga? Vilket föredrar barnen?
Fantasi - vad är fantasi?
Lyssna - hur gör man när man lyssnar?
Arbetslagets förhållningssätt:
Scaffolding/stöttande - att finnas där och vara stöttande och ledande för att utveckling ska ske hos barnen.
Arbetssätt:
Demokratiskt, lyhört och medforskande.
Samtalstyper/frågetyper:
Dialog, avläsa barnen och ställa frågor utifrån det.
Likvärdighet och jämställdhet:
Undervisningen blir samma för alla barn och allas röster blir hörda utifrån ett demokratiskt arbetssätt.
Vetenskaplig grund:
Vygotskij - Sociokulturell - barnen lär i sociala sammanhang. Lärande sker i interaktion mellan människor och blir en social process där människan formas i samspel med sin omgivning.
John Dewey - Learning by doing - barnen tar till sig ny kunskap genom sinnliga upplevelser och praktiska erfarenheter. Barn ska ha möjlighet att utforska och testa sig fram för att kunna ta till sig kunskap.
Variationsteori - se vad barnen behöver lära sig och hur metoderna för undervisningen kan se ut för att lärande ska vara möjligt.
Utvecklingspedagogisk teori - utmana och stötta i undervisningen, t ex genom variation och att få barn att tänka, reflektera och uttrycka sig, både verbalt och på andra sätt.
Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:
Kriterier:
- Visar barnen förståelse för innehållet i sagorna?
- Visar barnen förmåga att prata om innehållet i sagorna?
- Barnen kan uttrycka tankar och åsikter i olika sammanhang
- Barnen kan använda språket för att förstå och göra sig förstådd
- Barnen kan se variationen i sagorna men att det fortfarande är samma figurer
Utvärderingssätt:
Återkopplande samtal enskilt och i grupp om barnens upplevelser och lärande.
Hur gör vi? (genomföra/dokumentera/reflektera)
Aktiviteter:
Larven:
Pippi introducerar vilken saga vi ska arbeta med. Vi utgår från berättelsen/ boken om ”Tre små grisar”.
Barnen får göra en bok där de lär känna olika bokstäver.
Vi ser Livet i bokstavslandet tillsammans.
(Vi arbetar med uttal och ett nyanserat talspråk. Berättande, bokstäver och skriftspråk, bilder och texter.)
Aktiviteter:
Masken:
Använda olika sagor om Bockarna Bruse där det finns olika innehåll. Första sagan vi läser är den "vanliga bockarna Bruse. Det är en bok som alla känner till och kanske alla vågar prata om. Vi kan läsa den på olika sätt, via olika medier och även dramatisera den. Sedan fortsätter vi med att Findus presenterar olika versioner av Bockarna Bruse som "Bockarna Bruse på badhuset", "Bockarna Bruse på solsemester" och/eller "Bockarna Bruse börjar skolan". Vi kommer att diskutera innehållet för att se om barnen uppfattat vad böckerna handlar om och vilka likheter och skillnader det finns.
1. Starta upp genom att katten Findus kommer och berättar om att vi ska läsa en saga och tar fram boken "De tre bockarna Bruse". Vi läser sagan och pratar om innehållet.
2, Dramatisera Bockarna Bruse. Sofie(lärarstudent) genomför en undervisning där barnen får dramatisera sagan.
3. Findus presenterar Bockarna Bruse genom Ugglo och läser även sagan genom att använda rekvisita. Vi läser sagan och pratar om innehållet.
4. Findus presenterar en ny bok om Bockarna Bruse. Vi läser den och pratar om innehållet.
5. När vi läst den sista av böckerna tar vi fram alla böckerna och pratar om likheter och olikheter i de olika sagorna.
Dokumentation:
Göra lärloggar tillsammans med barnen där vi väljer bilder och text tillsammans.
Barns berättande och tankar om sagan.
Reflektera i planeringen så ofta vi har möjlighet efter undervisningen.
Hur blev det?
Målredovising:
Källor:
· Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer" av Ann S Philgren (2018)
· Unikum, Edsbro förskola Norrtälje, pedagogisk planering ”Baklängesplanering”
· Ifous, Flerstämmig undervisning i förskolan
Läroplanskopplingar
Läroplan (6)
förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
fantasi och föreställningsförmåga,
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
Uppgifter
Innehåller inga uppgifter