Skriva krönika

Nu är det dags att lära sig om en ny textgenre, nämligen krönikor. En krönika är en personligt skriven text och baseras ofta på en konkret händelse som författaren har reagerat på. Den innehåller krönikörens egna tankar och åsikter och vill få läsaren att se på ett ämne ur ett nytt perspektiv. Till skillnad från insändare och debattartiklar, talar en krönika inte direkt om vad du ska tycka. Det får du som läsare själv fundera över och komma fram till. Vi kommer att inleda med att läsa och analysera krönikor. Därefter lär vi oss hur en krönika är uppbyggd och slutligen får ni skriva en egna krönikor. I detta arbetsområde kommer vi också att arbeta med bearbetning och kamratrespons. Självklart är det viktigt att ni också visar att ni kan tillämpa skriv- och språkregler.

Arbetssätt

Vi kommer att läsa, analysera och diskutera krönikor under lektionerna. Vi utgår från läroboken Svenska direkt. Du kommer att arbeta med en träningsuppgift i par och slutuppgiften består av att du ska skriva och lämna in en krönika.

Skrivande - välj ett ämne:

Tänk på en speciell händelse som du någon gång reagerat på och som väckte tankar och känslor hos dig. Det får gärna vara en händelse från din egen vardag. Det kan göra det lättare att göra krönikan personlig. En krönika kan också handla om en aktuell nyhet. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang än den enskilda händelsen. 

Rubrik:

En rubrik ska som alltid spegla det din text kommer att handla om. Den ska ha en tydlig koppling till innehållet och det budskap du vill förmedla. Skriv inte rubriken förrän din text är helt färdig. Det är oftast lättare att komma på en bra och passande rubrik när texten är klar. 

Inledning:

Som vanligt skriver du ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet och lockar till vidare läsning. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan. I inledning brukar man få reda på varför krönikören har valt att skriva om ett visst ämne - en bakgrund. 

Lyft fram dina åsikter och argument:

Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan och ge gärna exempel. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas de som tycker annorlunda än vad du gör. Hitta motargument och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga? Dina argument måste inte baseras på fakta, utan kan bestå av dina tankar, upplevelser och åsikter. Använd stödmeningar för att presentera och fördjupa dina argument. 

Språk: 

En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren och skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. 

Avslutning: 

Försök att knyta ihop säcken i din avslutning. Knyt an till inledningen och sammanfatta budskapet. En avslutning kan också innehålla en form av uppmaning. 

Respons och bearbetning: 

När du är klar är det viktigt att du läser igenom och bearbetar din egen text för att själv upptäcka saker som du kan förbättra. Låt sedan ett kompispar läsa er text och ge er respons innan ni anser att ni är klara med ditt första utkast. Använd Google formulär för respons som ni hittar i classroom.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.