VAD? (Innehåll) 

• Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid?

• Vad har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?

• Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar?

• Vilka material har barnen använt sig av? - färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik. Vad behöver vi ge dem utökade möjligheter att använda?

• Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på?

• Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om?

• Vilka förkunskaper finns i arbetslaget? Vad kan vi läsa på och skaffa oss egen ämnes- eller metodfördjupning kring för att kunna utmana barnen vidare.

Barnen har intresserat sig mycket för att utforska naturens innehåll, exempelvis löv, vilket har lett till en nyfikenhet och ökat intresse för att utforska och lära vidare på olika sätt. Barnen har också fått ett utökat intresse för att utöva rörelse och utmana sig motoriskt i naturen. Detta har även  lett till ett utökat och fördjupat arbete med det grovmotoriska även inne. Barnen har även fått ett utökat intresse, nyfikenhet och utökade och/eller nya kunskaper kring matematik på olika sätt exempelvis former och räkna

(t.ex. lövens former och antal). Ett utökat intresse och ökade kunskaper kring det digitala har också förekommit och utforskats vidare kring. 

Barnen har fått använda och ta del utav olika naturmaterial, skapande material (papper, färg, deg/lera m.m.), digitala verktyg (ipad, projektor, appar…), litteratur av olika slag och musik på olika sätt.

Barnen har fått nya kunskaper kring vad som händer i naturen, vad som finns där, vad vi kan göra med naturen, hur vi kan utnyttja naturen på olika sätt. Detta har vi märkt att barnen vill veta mer/ta reda på mer om. 

Vi vill fortsätta ge barnen det vi erbjudit och erbjuder samt även ge barnen utökade möjligheter till detta (samt fördjupning).

Vi vill även ge barnen utökade möjligheter att vara delaktiga i den pedagogiska finplaneringen. 

Det tänkta innehållet som vi har arbetat med har överensstämt med det vi har gjort utifrån vår egna planering och vår "pedagogiska ABC plan". Vi vill fortsätta att ha med det vi har gjort, det arbetssätt och förhållningssätt som har fungerat, vår "pedagogiska ABC plan" även under vårterminen 2021.  Vi har under höstterminen 2020 sökt efter och använt oss utav teoretiska artiklar och litteratur som vi kommer att fortsätta att använda oss utav under vt 2021 men även fortsätta att söka efter andra relevanta artiklar och litteratur.

VARFÖR? (Syfte) 

• Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Håller vi fortfarande kvar vid syftet eller behöver det justeras/omformuleras?

• Vilka förväntningar har vi på fortsättningen av projektet?

Vi vill fortsätta under det kommande läsåret med vårt projektarbete ge barnen möjligheter att utvecklas och utmanas i deras kunskaper och erfarenheter kring naturen, naturens innehåll vad finns där? vad kan vi göra med det?) och de förändringar som sker i naturen under året, och ge barnen möjligheter att utvecklas och utmanas motoriskt med hjälp utav naturen. Vi vill fortsätta att ge barnen möjligheter att ta del utav naturen och få ta del utav/inslag naturen och naturens innehåll på ett sätt som får med de olika lärområdena på ett naturligt, lärorikt och givande sätt i undervisningen, spontant som planerat.

Det lärande som ligger till grund för denna planering och vårt fortsatta projektarbete är att på ett roligt, lustfullt och meningsfullt sätt ge barnen möjligheter att lära sig och erövra nya saker samt få utmanas och stimulera deras lust att erövra nya kunskaper och erfarenheter. Vi vill att barnen ska få fortsätta att utmanas i sin motorik, utvecklas och utmanas i sin förmåga att utöka sin förståelse för naturen - hur vi människor, naturen och vårt samhälle påverkar varandra samt naturens kretslopp, utökad förståelse och kunskap kring naturvetenskapens stora värld och innebörd, hur mycket man kan upptäcka och utforska när det kommer till naturvetenskap och teknik kopplat till barnens möte med naturen. Vill också fortsätta uppmärksamma för barnen hur våra val påverkar vår vardag och hur dessa kan bidra till en hållbar utveckling. Vi vill också fortsätta ha fokus på att utmana barnen att utvecklas i deras matematisk kunskaper som exempelvis mängder, mönster och antal. Vi vill fortsätta på ett lekfullt sätt ge barnen detta i deras undervisning under projektets gång.

HUR? (Metod) 

• Hur har den pedagogiska dagen/veckan organiserats utifrån Barnens tid? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

• Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något?

• Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt?

• Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger?

• Hur har familjerna involverats? Vad hände då, nya frågeställningar?

• Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något?

• Har vi gjort några nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig?

• Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande?

• Hur och när samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Vilka underlag ska vi använda för dialog (exempelvis Barnens tid och Södermalms Pedagogiska ställningstaganden)?

Vi har planerat vår pedagogiska verksamhet i onenote utifrån vår projekt planering, vår "pedagogiska ABC plan", vår avdelnings "pedagogiska struktur" som är baserat på dokumentet "barnens tid". Detta har aktivt funnits, samt något som vi kommer fortsätta med under VT 2021, med oss i vår undervisning, spontan som planerad samt även i barnens egna lek - ute som inne. 

Barnens utforskande har synts och syns under pågående aktiviteter, reflektioner och diskussioner samt i barnens egna lek och spontana utforskande. 

Barnen har fått ta del utav olika slags material som är och har kunnat kopplats till vårt projekt. Detta har barnen fått del utav/undersöka flera gånger och/eller mer än en gång på olika sätt. 

Familjerna har involverats via den dagliga kommunikationen, våra lärloggar och föräldramötet.

Vår organisation för samarbete och grupplärande har fungerat bra och gett effekt då vi har varit noga med att tänka på hur vår grupp fungerar och vilka individer som är en del utav den. När vi har delat in barnen i mindre grupper så har vi kunnat anpassa ännu mer utifrån hur dessa mindre grupper är och fungerar, hur individerna i dessa mindre grupper är samt även vad de behöver, tidigare erfarenheter och kunskaper, ålder och mognad. Vi har när vi har arbetat/haft aktiviteter i storgrupp även tänkt på detta utifrån den aktuella dagen (vilka som är på plats) samt dagsformen (detta gäller även när det är mindre grupper). Vi vill ta med oss detta under VT 2021 och utveckla detta vidare.

Vi har under projektets gång haft en röd tråd, vilket har gett ett sammanhängande projekt.

Vi kommunicerar och ställer frågor till barnen  på ett närvarande, lyhört, intresserat och på ett demokratiskt sätt (som ska vara ett sätt av flera som bidrar till att barnen får vara delaktiga och ha inflytande).

Vårt arbets- och förhållningssätt bidrar till att barnen får en god undervisning och omsorg som leder till att barnen utvecklas och lär sig. 

Vi samtalar om barnsyn, kunskapssyn och undervisning under vår pedagogiska planering och våra pedagogiska möten. Vi använder oss utav vår pedagogiska dokumentation och relevanta pedagogiska styrdokument (exempelvis barnens tid och förskolans läroplan) som underlag under dessa tillfällen. 

VEM? 

• Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande?

• Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi? 

• När ska vi reflektera tillsammans och hur ska det gå till? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

• Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning, för ett välkomnande mottagande i förberedda lärmiljöer?

Vår organisation för samarbete och grupplärande har fungerat bra och gett effekt då vi har varit noga med att tänka på hur vår grupp fungerar och vilka individer som är en del utav den. När vi har delat in barnen i mindre grupper så har vi kunnat anpassa ännu mer utifrån hur dessa mindre grupper är och fungerar, hur individerna i dessa mindre grupper är samt även vad de behöver, tidigare erfarenheter och kunskaper, ålder och mognad. Vi har när vi har arbetat/haft aktiviteter i storgrupp även tänkt på detta utifrån den aktuella dagen (vilka som är på plats) samt dagsformen (detta gäller även när det är mindre grupper). Vi vill ta med oss detta under VT 2021 och utveckla detta vidare. Vi pedagoger vill även och är noga med att ha god kommunikation och samarbete mellan oss pedagoger samt mellan pedagog och barn.

Vi dokumenterar barnens utveckling och lärande i vår undervisning när det kommer till projektet och övrig undervisning i planering och bedömning (lärloggar) på skolplattformen.  

Vi reflekterar under den pedagogiska planeringen och våra pedagogiska möten, vi reflekterar med barnen spontant samt planerat (exempelvis på vår dagliga återsamling). Vi reflekterar tillsammans med VH under den dagliga kommunikationen, utv.samtalen och digitalt via de lärloggar som läggs ut som tillåter kommentarer från VH (individuella lärloggar). 

Vi pedagoger i arbetslaget ansvarar gemensamt för material och lärmiljöernas utformning så att det känns välkomnade, tillåtande, inbjudande, tillgängligt samt utvecklande och utmanande.