VAD? (Innehåll)
Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid? Få en fördjupad kunskap och förståelse för naturens och trädens viktiga roll i vårt samhälle. Skapa gemenskap, nyfikenhet och lust att lära.
- Vad har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare? Olikheter hos träd. Träden stammar ser olika ut, några har även mossa på sig. Löven ser olika ut, några träd har barr. Djur som äter löv och bor i träd. Träd har olika frukter, vi har pratat om kastanjer, kottar och äpplen. Stort intresse för pinnar som de använder i leken ute och inne. Våra trädspaningar har även lett oss in på att utforska väder och årstider.
- Vilka material har barnen använt sig av? Målarfärg, tuschpennor, färgpennor, lim, naturmaterial, lera, kaplastavar, mikroskopägg, lärplatta som kamera och för Imovie, Böcker som vi läser på vilan kopplade till det vi utforskar såsom Ellens äppelträd, Jag håller i trädet när det blåser, Pinnen. Vad behöver vi ge dem utökade möjligheter att använda? Använda de faktaböcker som finns i våra miljöer i undervisning. Söka efter fakta på nätet.
- Vad har barnen fått nya kunskaper om? Fakta kring träd och dess olikheter. Olika begrepp för träd såsom löv, gren, pinne, stam, barr, frukt, knopp, lövskelett. Hur trädet förändras under olika årstider och väder .
- Vad vill de mer veta, ta reda på? Varför finns det mossa på några träd? Trädens betydelse för djur till exempel maskar och sniglar äter löv, fåglar bygger bo i träd, ekorren äter kottar, finns det djur som bor inuti träden? Hur ser träden ut inuti? Hur mäter man temperatur, utforska termometern
- Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om? Vad händer med träden på vintern? Pappersåtervinning, prata om vad papper kommer ifrån. Prova på att göra eget papper av vår pappersinsamling. Så och plantera äppelkärnor, kastanjer m.m Utveckla sitt skapande som uttryck på en mängd olika vis. Digitaliget tillgängligt i våra miljöer.
- Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse? Vi har tagit vidare barnens frågeställningar och utmanat dem med nya i reflektion genom samtal, olika kreativa uttryck i undervisning och i våra miljöer. Vi har låtit barnens fantasi och förställningsförmåga ta stor plats för att väcka nyfikenhet och lust att lära. Vi har delat in barnen i mindre grupper så att alla får möjlighet att uttrycka sina tankar. Dokumenterat barnens tankeprocesser i text och bild och tagit vidare i stora gruppen eller undervisning i mindre grupp. Observerat barnens lek och intressen för att kunna tillföra material och utmana med nya tekniker.
|
|
HUR? (Metod)
- Hur har den pedagogiska dagen/veckan organiserats utifrån Barnens Tid? Två Förmiddagar i veckan har vi planerad undervisning i liten grupp. Två dagar i veckan går vi i väg och har undervisning i skog eller närmiljö. På Eftermiddagarna har vi ordnat mötesplatser för att ta lärandet från Förmiddagen vidare, tid för lek och eget utforskande i våra innemiljöer. En dag i veckan har vi planerade rörelseutmaningar.
- Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? Barnens skapande alster och reflektioner i text finns i våra miljöer. Naturmaterial som de själva plockat finns tillgängligt i våra miljöer för såväl skapande som lek. Vi har utformat våra miljöer för att väcka nyfikenhet och intresse för vidare utforskning i området genom allt i från lego, duplo, skogens djur, skogskoja, projektor som projicerar naturen, en mängd av genomtänkt skapande material. Projektvägg med bilder, text och teckningar av det vi utforskar.
- Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? På eftermiddagen har vi i ordningssällt mötesplatser där barnen kan ta vidare det vi utforskat på förmiddagen. Behöver vi komplettera med något? Vi kommer att göra en mötesplats för lera. Göra mikroskopägget tillgängligt som en naturlig del i våra miljöer. Organisera material som står färdigt att ta med för undervisning utomhus. Såsom färg, luppar, papper, pennor.
- Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Vi kommer att tillföra lera, mikroskopägg, lärplatta, nya faktaböcker, inspirationsbilder. Vi kommer att flytta vår dokumentationsvägg med den mindmap vi gjort för att tydligare synliggöra vilka frågeställningar barnen haft och har.
- Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger? Ja, allt nytt material som introduceras finns tillgängligt i våra miljöer och vid förberedda mötesplatser.Och vid upprepade undervisingstillfällen.
- Hur har familjerna involverats? Genom barngruppsINFO och Lärloggar. Daglig kommunikation. Vad hände då, nya frågeställningar? Barnen tar ofta med material de upptäckt och vill visa för oss när de varit med sina familjer.
- Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något? Vi ser att det är viktigt att organisera för reflektion i mindre grupp men att även få möjlighet att reflektera i stor grupp beroende på frågeställning. I en mindre grupp kan barnen lättare göra sin röst hörd och lyssna på varandra. I en stor grupp kan vi ta upp frågor där barnen behöver mer betänketid eller bara behöver känna gemenskap. I en stor grupp kan vi även presentera för varandra vad vi gjort under förmiddagens undervisning om vi inte varit tillsammans. Vi upplever att barnen har lättare att få fram sina tankar i ord när de samtidigt uttrycker sig i bild, konstruktion eller någon annan skapande uttrycksform samt under promenader tillsammans.
-
- Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande? Vi ställer öppna frågor och arbetar för ett samspel i undersökandet. Visar intresse och lyssnar till det de vill berätta. Återberättar för barngruppen om frågeställningar som lyfts av barn. Vi vill med vårt förhållningssätt väcka lust och nyfikenhet att undersöka och att vi tar barnens teorier på allvar.
|
|
