Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projektavstämning Abborren

Skapad 2021-01-15 15:56 i 133921 Förskolan Sjötomten Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den andra gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Vi funderar kring vart vi är på väg, stämmer av mot den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare. Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Innehåll

Projektavstämning Hållbar Framtid

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Vi gör en avstämning kring arbetet med projektet. Syftet är att stanna upp, analysera och välja fokus för undervisning och lärande under resten av läsåret. Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid. 

 

Arbetssätt

Här beskrivs projektets innehåll från uppstarten fram till nu. En avstämning görs kring vad vi har gjort så här långt och varför. Utifrån analyser i arbetslaget skapas en planering för vårterminen, som leder till en breddning och en fördjupning av projektet. Grunden för planeringen är det gemensamma temat, förskolans läroplan och arbetslagets eget syfte med projektet.

 

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån. Använd gärna stödfrågorna.

VAD? (Innehåll) 

  • Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid?  Att dom ska få lära sig om olika miljöer, såsom skogen eller närområde hur allt hör ihop. Vilka förändringar kan dom se. Varför sker det? Vad är våran påverkan? Vi vill att de ska få använda alla sina sinnen smak, känsel, lukt, hörsel och syn. Vad är deras upplevelser och reflektioner. Vi utforskar fortfarande allt då de är mindre och inte upptäckt allt ännu. Allt är nytt och spännande för dom. Vi kommer att fånga upp det som barnen tycker är intressant.

  • Vad har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?Våra utflykter till skogen har varit väldigt givande. Barnen pratar mycket om alla djuren vi sett på vägen t.ex snäckor, sniglar, hundar, katter, maskar, ekorrar, myror mm. Det använder vi oss av på återsamlingar. Visar bilder, räknar, sjunger olika sånger där ev. de djuren ingår osv. Olika andra föremål är även intressanta vilka fordon eller växter kan vi se. Vilka ljud hör vi?

  • Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar? Ja vi ligger bra i fas mot det som vi har planerat tidigare. 

  • Vad säger styrdokumenten?

  • Vilka material har barnen använt sig av? - färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik. Vad behöver vi ge dem utökade möjligheter att använda? Vi har tagit med massa olika material från skogen exempelvis blad i olika storlekar, kottar, pinnar, stenar, granris etc. Vi låter barnen få blanda olika material med naturmaterial som finns på avd så de kan göra sina egna skapelser. Ibland har vi pedagoger planerat och bestämt aktivitet. De har fått använda sig av många olika material t.ex play-doh, målat med vanligfärg samt vattenfärg. Vi har högläsning med intressanta böcker i temat naturen. Tittat på utvecklande filmer på djurs läten där man även får berätta vilket djur det är.

  • Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på?                                                                               Barnen tycker om att gå i skogen där dom kan utmana sig att ta sig fram i olika terräng. Klättra, krypa över/under, små kullar, gå på stenar. Dom tränar sin grovmotorik i alla lägen på vägen till och från, på nya lekparker. Vilken teknik ska jag använda för att kunna klättra, åka ruschkana. Dom vill lära sig om det mesta och provar sig fram hela tiden, kan detta snurra, är det tungt/lätt, hur känns det? Många gånger kan ju barn tycka det är lite läskigt första gången så vi uppmuntrar dem till att pröva igen nästa och nästa osv. Vi ser även stoltheten i barnen av att lyckas men nåt, klarat av att klättra, ta sig över, våga känna på djuret. Barnen tycker också att djur är spännande så vi sjunger om dom, lägger djurpussel, lär in lite fakta om djuren vad har djuret för egenskaper t ex rör den sig snabbt/långsamt, är den stor eller liten, hur ser den ut färg, form, vart bor den, vad äter djuret? 

  • Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om? Eftersom vi är en småbarnsavdelning så är ju nästan allting nytt och spännande för dom. Vi kommer att utmana och uppmuntra dom till att utveckla sina förmågor och våga pröva på nya saker. På våra utflykter ha vi haft några som har kunnat gå bredvid barnvagnarna. Barnen har fått turas om att gå alt sitta i vagnen en av sträckorna på vägen till skogen eller lekparken. Vi vill att flera ska kunna gå tillsammans utan vagn och senare i vår kunna börja använda gårep för vissa av barnen. De ska få en djupare inblick i hur trafiken fungerar. Hur vi beter oss i naturen och olika omgivningar. 

  • Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse? Haft stor betydelse för barnens trygghet. Vi stöttar dom in i leken, Vi handleder och undervisar dom i alla situationer, Sätter ord på deras känslor och förbereder dom inför större utmaningar. 

  • Vilka förkunskaper finns i arbetslaget? Vad kan vi läsa på och skaffa oss egen ämnes- eller metodfördjupning kring för att kunna utmana barnen vidare. Kolla på förskola21, se program på utbildningsradion, låna böcker på biblioteket, kolla youtube, förskoleburken, kolla in vilka appar som finns som kan ge oss tips. Fråga kollegor om tips.

 

 

VARFÖR? (Syfte) 

  • Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Håller vi fortfarande kvar vid syftet eller behöver det justeras/omformuleras? Att barnen ska få en djupare kunskap om Naturen. Att dom ska känna ett engagemang och nyfikenhet för vårt projekt och glädjas i att lära sig mer om Naturen och uppskatta att vara i naturen och upptäcka nya saker. Att Barnen får bredda sitt ordförråd och olika begrepp. Öva på grovmotoriken att ta sig fram i olika terräng. Att väcka deras fantasi så barnen kan ta med sig naturen in i andra lekar. Kunna orientera sig i sin närmiljö. Se förändringar och vara uppmärksammad på det dom ser. Kunna förstå och förklara det dom sett vidare till 3:e part.

  • Vilka förväntningar har vi på fortsättningen av projektet? Vi jobbar vidare på det som har sagt innan de andra frågeställningarna. Hoppas att det barnen lär sig nu lägger grunden för nya projekt.

 

 

HUR? (Metod) 

 

  • Hur har den pedagogiska dagen/veckan organiserats utifrån Barnens tid? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)På torsdagar har vi våran utflyktsdag vi försöker gå iväg tidigt från förskolan ca 9.15 Varje dag har vi morgonmöten där vi pratar om vilka aktiviteter vi ska ha under dagen. Med våran aktivitetstavla kan vi tydligt visa barnen och dom kan vara med och påverka. Vilka sånger som skall sjungas, hur många som är här och vilka, vilket väder är det idag. Om det är något barn som har något dom vill berätta. Efter morgonmötet delas barnen i mindre grupper och har någon styrd aktivitet. Spontan undervisning sker under hela dagen i alla aktiviteter, i hallen vid på-avklädning, vid matbordet, Vid uppvaket, eftermiddagsaktivitet. 

  • Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? Ute så är vatten/snö och sand väldigt populärt att leka med. Pinnar, löv och djur. Vi observerar barnen både ute och inne. Vilka ställen är dom mest vid och leker?

  • Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något? Vi har märkt att vattenlek är väldigt populärt så att ordna lite nytt material till det både ute och inne för att underlätta leken och kan göra det oftare. Hemvrån är det flesta intresserade av. Babblarna som figurer som pussel eller spel tycker barnen om. Vi pedagoger måste vara delaktiga för att hjälpa barnen in i leken. Barnen är också intresserade av dans och sång så ibland så flyttar vi runt möbler för att de ska få utrymme inne till att röra sig. Vi har en naturhörna där barnen har fått känna, lukta, smaka och få pyssla om och vattna. 

  • Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Det mesta av vårat material finns tillgängligt för barnen. Vi märker att våra barn börjar intressera sig för bygg-och konstruktion, därför kommer vi göra en liten bygghörna. Hemvrån är fortfarande populär. Skapande i olika former. Att barnen ska få börja öva på finmotoriken med t.ex pärla alt pluppa, hur man håller en penna. Spela enklare spel, lägga pussel. Vi kommer även att börja ha miniröris.

  • Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger? Ja

  • Hur har familjerna involverats? Vad hände då, nya frågeställningar? Dom har fått nyhetsbrev, kunnat läsa några lärloggar. Vi har en dokumentationspärm. Med bilder där barnen kan få berätta och visa för sina föräldrar, mormor mm Det kan vara bilder från en utflykt, lekplats, ett skapande, en situation i leken, ett bygge, dans eller sångsamling.

  • Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något?I början av förra terminen fick vi arbeta för att alla 15 barnen skulle "klara" att sitta längre på en samling. Det gäller att vara en engagerad och närvarande pedagog och såklart ha inlevelse i det man gör för att fånga barnen.

  • Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande? Vi ställer öppna frågor till barnen. Vi vill att barnen ska bli självständiga. Att dom är bra kompisar som visar och hjälper varandra i t ex på-avklädning, dukar av matbordet skrapar sin tallrik, att man plockar undan efter sig innan man byter aktivitet. Vi kommer att hjälpa dom att hjälpa sig själva dvs försök först själv sen hjälper vi er gärna. Fråga en kompis osv.

  • Hur och när samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Vilka underlag ska vi använda för dialog (exempelvis Barnens tid och Södermalms Pedagogiska ställningstaganden)? På vårat ALM (Arbetslagsmöte) 

 

VEM? 

 

  • Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi? Vi tar bilder på deras lärande som vi sen reflekterar och analyserar tillsammans med barnen. Vissa sätter vi upp inne på avdelningen. Några används i lärloggar eller i dokumentationspärmen. Barn kommer att få berätta vad som sker enligt dom. Kanske jämföra eller få rösta demokratiskt, vad var roligast, vart ska vi gå igen? Vi pedagoger reflekterar tillsammans på ALM, ibland på APT, med barnen kan det ske på olika ställen i skogen, vid matbordet, på återsamlingar. 

  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning, för ett välkomnande mottagande i förberedda lärmiljöer?Vi har en gemensam samsyn att den sista på avdelningen ställer iordning miljön/materialet så att det ser välkomnande ut till nästa dag. När vi har planerad undervisning eller liknande så får den pedagogen som ska hålla i det får gå och förberedda det ca 15min innan. Vi arbetar även med att barnen ska vara rädd om materialet och vårda det. 

 

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
    Lpfö 18
  • vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: