Notis och nyhetsartikel

Tidningens texter – notis och nyhetsartikel

Lektionsplan för åk 8, svenska

Förberedd av Marie Therén

Kod till classroom: h6epnhh

SYFTE

Få kännedom om vad en notis respektive en nyhetsartikel är utifrån deras syfte, innehåll,  uppbyggnad och språk, så att du dels känner igen texterna och dels kan skriva egna notiser och nyhetsartiklar.

MÅL

• Lära dig vad som är typiskt för en notis respektive en nyhetsartikel
• Träna på läsförståelse av notis och nyhetsartikel
• Ha skrivit en notis
• Ha skrivit en nyhetsartikel

MATERIAL SOM KRÄVS

Dator med material i classroom (exempeltexter, kännetecken för textgenrerna och filmer)

AKTIVITET

Genomgångar i helklass av notisens och nyhetsartikelns kännetecken och exempeltexter, och redovisningar/genomgång av gjorda uppgifter. Arbete enskilt med uppgifter till exempel texter och med att skriva egna texter.

BEDÖMNING

Bedömning sker framförallt av de texter som lämnas in utifrån anpassning till textgenren, dvs syfte, innehåll, uppbyggnad och språk, men även vid genomgång/redovisning av läsförståelseuppgifterna kan eleverna visa sin förmåga i läsförståelse.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Kriterier

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsakfungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ettändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
• Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.