Kroppen -HälsaSnickerboa Projektplanering3_Projektavstämning_Farsta_förskolor

Vad vi gjort under hösten i vårt projekt "Kroppen-Hälsa"

Syfte med avstämningsplanering

   

 

 Vi påbörjade projektet med mycket praktiska övningar och utmaningar om vad man kan göra med sin kropp. Vår utgångspunkt var taget från Barnkonventionens artikel 6, 28 och 31 som handlar om barns rätt att  leka, lära och utvecklas.Vi samlades i mindre grupp och  frågade barnen vad de kunde göra med sina kroppar. De var genast ivriga att visa vad de kunde. Vi fortsatte med att öva balansgång på olika sätt, hoppa, krypa rulla, göra kullerbyttor m.m. och barnen ville gärna visa allt de kunde göra med sina kroppar och vad de nyligen lärt sig. När vi var till parken och skogen och på fram och tillbakavägen utmanade vi dem att klättra uppför stenar, klätterställningar, gå balansgång och barnen var inte sena till att gensvara. "jag kan" var mottot. På gården stod vi med dem i hinderbanor och uppmuntrade dem till att försöka mer och hjälpte vissa som behövde lite handräckning. Flera barn ville vara med och dansa på gården till  musik och lära sig rörelser där. Vi ritade av barn i helfigur och barnen fick rita dit ögon, mun näsa m.m.och vi frågade var dessa sitter på kroppen och vilken färg de har..

 Vi ville med dessa övningar och utmaningar stärka självförtroendet med att våga göra saker med sin kropp och upptäcka att man faktiskt kan mer än man ibland tror. Självklart hjälpte vi till där en del barn var tveksamma och det var väldigt roligt att se att ju mer uppmuntran barnen fick av pedagogerna desto mer ville de försöka tills de kunde göra självmant utan hjälp. En del barn var inte så verbala så att visa med kroppen blev ett naturligt steg för dessa barn att vara med i projektet. 

När vi sedan ritade en helfigur av ett barn så räckte det för att sedan tillsammans rita dit detaljer. Några barn har ännu inte börjat rita huvudfotingar så vi ville inte ge för svåra uppgifter.

Vi fortsatte sedan med olika smakupplevelser och att våga smaka något nytt. Vi hade en gemensam rörelsedag som avslutades med gemensamt mellanmål och barnen fick smaka olika exotiska frukter som de inte smakat tidigare. Flera barn var först tveksamma men efter ett tag ville de flesta prova olika smaker och upptäckte att det faktiskt var gott.

Längre in på terminen började vi arbeta med olika känslor som vi har i kroppen. Vi använde oss av känselkort och barnen fick visa med ansiktet olika känslor såsom glad, ledsen, arg m.m. som vi sedan fotade och de fick sedan berätta i vilka situationer de kände dessa. Vi började med känslan "GLAD" och där var alla barn med på att visa  hur de ser glada ut och vad som gör dem glada. Vi arbetade ungefär en vecka i taget med en känsla på olika sätt. Vi lyssnade till musik och barnen fick berätta vad de tyckte om musiken om den var glad, ledsen, läskig.... Barnen fick  rita "gubbar" och ansikten som var glada, ledsna etc...

Vissa känslor var lättare att prata om och diskutera medan andra  var lite svårare att diskutera och rita. Vi läste mycket böcker som behandlar olika känslor och barnen hade mycket att säga i samband med att vi läste dessa böcker. Både barn och pedagoger har varit med och valt böckerna vi läste.

Under utvecklingssamtalen framgick det att föräldrar tyckte att det var bra att vi diskuterade och tog upp känslor med barnen och flera barn berättade även hemma vad vi hade arbetat med. Sedan kom december med mycket bortfall av både barn och vuxna pga. Corona så då ägnade vi tiden till lite julpyssel.  Vi har under januari månad tagit tag i begreppet "känslor" igen genom att titta på avsnitt på UR play  "Djuren på djuris" och prata med barnen kring varje avsnitt som en introduktion och repetition inför vårens arbete. Dessa avsnitt har varit väldigt populära och flera av barnen har berättat att de tittar på dessa även hemma på ipad eller telefoner. På det sättet kan föräldrarna också få inblick i vad vi arbetar med på förskolan. Vi kommer att gå igenom alla avsnitt då barnen gärna ser på dessa för att sedan inrikta oss på vad som finns inuti kroppen ifall barnen visar intresse för detta vill säga.

Det vi sett av lärande är att barnen vågar utmana sig själva och sin kropp och ibland måste vi hejda en del då vi går till parken att de får vara lite försiktiga. De vill gärna visa vad de kan både på gården, i skogen och i parken. Det är ganska öppet i gruppen då vi diskuterar känslor som tas upp i både i litteratur och andra sammanhang. Nu då vi tittar på UR play berättar barn spontant om händelser de varit med om som berör känslan i avsnittet vi sett. Även de barn som inte brukar prata så mycket har börjat berätta lite mer än tidigare. Ibland kan man inte läsa färdigt en sida i en bok för att det finns så mycket att berätta om egna händelser och känslor som spontant kommer upp och när ett barn börjar vill nästa också berätta. Ibland måste vi som pedagoger säga till att vi vill läsa klart boken innan diskussionerna kommer igång.

Våra läroplansmål var i första hand att barnen skulle utveckla sin identitet och känna trygghet i den, bli självständiga och lita till sin egen förmåga och utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande, respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.  Vi har också velat ge förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, rörelse sång musik och dans.

Ett område vi brustit i är enligt WKI är det digitala området.  Vi har börjat arbeta medvetet med lärplattor, dator, programmering med robotmus under januari månad i små grupper på olika sätt så att varje barn på avdelningen verkligen får möjlighet att arbeta med dessa medel.

Matematik är också ett område vi behöver förbättra under vårens arbete.