Lässtunden.

Hur kan vi forma undervisningen så att vi skapar intresse för böcker och sagor ?

VAD ÄR VI: Gruppen Utforskarna har nu börjat landa med varandra och oss fröknar. Under dagen kan vi se att barnen leker i olika konstellationer, vilket vi tolkar att de känner sig mer trygga med varandra. Om barnen hamnar i konflikt och inte kan lösa situationen kommer de allt oftare till oss fröknar och ber om hjälp.

Barnen på avdelningen  befinner sig på olika stadier i sin språkutveckling. En del av de har ytterligare ett språk än svenska att ta till sig, några av barnen behöver stöttning när det gäller språkljud. Vissa barn har ett tydligt språk som är lätt att förstå och behöver utmanas vidare i det.

På avdelningen finns böcker tillgängligt och vi har under läsårets gång försökt att få till läsgrupper. Högläsningen lades efter lunchen och det vi märkte då var att intresset för böcker hos barnen och önskan att bli läst för var mycket varierande. En del barn ville gärna bli lästa för,  medan andra drog sig undan.  Däremot var det fler barn som var intresserade av sagor när de spelades via andra medier som exempelvis Polyglutt.  Det blir ingen regelbunden lässtund.

Utefter vad vi sett och observerat i barngruppen samt  avdelningsplaneringar har vi valt att arbeta efter dessa mål i Läroplanen för förskolan.

I Lpfö 18 kan vi läsa följande:

Förskolan skall ge varje barn: intresse för berättelser, bilder, och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av,  tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

Förskolan skall ge varje barn: intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

Förskolan skall ge varje barn: fantasi och föreställningsförmåga,

VART SKA VI:

Främst vill vi med vår Aktionsforskning få en bättre organisation kring högläsningen och få med så många barn som möjligt i läståget. Vi vill att lässtunderna blir en naturlig del av dagen.

Dessutom vill vi väcka ytterligare intresse hos barnen kring böcker och utveckla våran arbetsmetod för att inspirera att leka med ord, förstärka/ utveckla upptäcka med barnen att med munnens hjälp formar vi olika ljud som vi sedan sätter ihop. 

Med de barn som kommit lite längre i sin språkutveckling vill vi introducera ramsor och möta de i deras begynnande intresse för bokstäver. 

VILKA OMRÅDEN SKA UTVÄRDERAS:

Hur har  lässtunderna utvecklats?

Blir alla barn lästa för?

Hur ser intresset för böcker ut?

AKTION:

• Vi omstrukturera lässtunden för barnen. Vi lägger högläsningen innan lunch för att undvika att barnen blir alltför trötta. 

• Forma grupper som befinner sig på samma språkutveckling.

• Månadens ramsa med lek.

Aktion 2

Varje pedagog följer en och samma läsgrupp för att kunna följa upp barnens språkutveckling..

Vi läser samma bok flera gånger för att låta barnen välja något att illustrera från boken.
Syfte: skapa djupare samtal om boken. 

Forskning:

På Skolverket hemsida kan vi läsa följande,

Forskning visar att barn som tidigt ingår i språkgemenskaper där högläsning och diskussion av böcker praktiseras får bättre språk-, läs- och skrivutveckling senare i livet (Heath, 1983; Liberg, 2003a). 

Genom att höra berättelser kan barnen efter hand urskilja sättet som berättelser är uppbyggda på och att det löper en röd tråd igenom en berättelse (Dominković m. fl, 2006). Det är viktiga kunskaper när de senare själva ska berätta, eller lära sig läsa och skriva. Samma funktioner övar barnen i sång, rim, ramsor och ordlekar.

I boken  Barn utvecklar sitt språk, Louise Bjar, Caroline Libera ( Red. )

Förskolan kan här utgöra en mycket viktigt aktör genom att redan tidigt och upp genom åren stödja barnens berättande och samtalande som grund för deras läs och skrivutveckling, ( Björklund 2008). Det kan vara berättande  och samtalande med utgångspunkt i något man läser, har läst tidigare eller upplevt alldeles på egen hand.

Hur går vi vidare: