vt-21 Efterkrigstiden

Den tidsperiod som inleddes 1945 och som man brukar säga avslutades med Sovjetunionens upplösning 1991, kallas för Efterkrigstiden. Efter Andra världskriget uppstod flera olika konflikter mellan världens länder som påverkade hela världens utveckling. Vi kommer bland annat att arbeta med och diskutera Kalla kriget, Kubakrisen, Vietnamkriget och Koreakriget. Dessutom kommer vi att arbeta med hur Sverige blev ett av världens rikaste och tryggaste länder.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Syftet med arbetsområdet är att utveckla din förmåga att:

• utifrån ett historiskt perspektiv beskriva de historiska förhållanden som förekom under Efterkrigstiden
• resonera kring olika källor utifrån ett källkritiskt förhållningssätt
• reflektera kring din egen och andras användning av historia utifrån olika perspektiv och i olika sammanhang, samt hur detta påverkar bilden av olika historiska händelser. 
• använda dig av historiska begrepp kopplade till arbetsområdet

Undervisning och arbetsformer

• gemensamma genomgångar och diskussioner
• enskild inläsning och arbete med frågeställningar (sos historia s318-343,372-382)
• film
• grupparbete som förberedelse inför källkritiksuppgiften

Bedömning - vad och hur

Vad ska bedömas?

Din förmåga att:

• redogöra för Efterkrigstidens mest framträdande händelser och kunna föra resonemang kring hur detta påverkade samhället och människors levnadsvillkor
• resonera kring och se samband, till exempel hur Andra världskriget ledde till och påverkade Efterkrigstiden och hur Kalla kriget kan kopplas till läget i världen idag
• använda dig av och resonera kring olika typer av källor
• resonera kring hur historia används på olika sätt, samt hur olika perspektiv kan göra att historiska händelser beskrivs på olika sätt och vilka konsekvenser detta kan få.
• använda dig av historiska begrepp som tillhör arbetsområdet 

Du visar dina kunskaper genom:

• Skriftligt prov
• Enskild källkritiksuppgift
• Diskussioner i klassrummet
• Små skriftliga inlämningar som görs på lektioner.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.