Frihetstiden och den Gustavianska tiden (Början till demokrati)

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Frihetstiden och Gustavianska tiden i Sveriges historia. Efter Karl XII:s död 1718 var Sveriges stormaktstid slut och svenskarna ville bli fria från enväldiga kungar. Under frihetstiden styrdes landet mer av rådet och riksdagen (som var uppdelade i hattar och mössor) och tryckfrihet och vetenskap blev viktigt. Ute i Europa pågick Upplysningen. När Gustav III tar över makten 1772 tar den Gustavianska tiden vid och kungen blir återigen blir enväldig. Vi kommer att ta reda på vilka förändringar som påverkade samhället under 1700 - och 1800-talet och vilka spår som finns kvar i dagens samhälle.

 

Syftet med uppgifterna

• Att lära mig betydelsen av nyckelord.
• Att kunna förklara nyckelord med egna ord.
• Att lära mig mer om svenska vetenskapsmän och vad de är kända för.
• Att fundera över varför inte fler kvinnor sysslade med vetenskap på den här tiden.
• Att i ett rollspel sätta mig in i tankarna hos de personer som var för upplysningens idéer och de som var emot tidens nya idéer.
• Att jämföra frihetstiden med Sverige i dag och lära dig mer om vad som skiljer och vad som är likt.
• Att med hjälp av en karta lära mig mer om tidens handelsresor.
• Att fundera över hur vi än i dag kan se spår av dessa handelsresor. 
• Att kunna berätta om hur livet var för vanliga människor på 1700-talet.
• Att fundera över orsaker till historiska händelser.
• Att fundera över hur riksdagen begränsade kungens makt.
• Att kunna förklara orsaker och följder till befolkningsökningen i Sverige under 1800-talet.
• Att kunna förklara vad skiftet inom jordbruket var för någonting.
• Att kunna förklara orsaker och följder till skiftet.
• Att kunna berätta och förklara hur livet var för vanliga människor under 1800-talet.
• Att kunna förklara orsaker och följder till befolkningsökningen under 1800-talet.

I övningarna tränar eleverna på förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer samt förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.