👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Berättande text

Skapad 2021-01-19 17:54 i Bäckskolan Linköping
Grundskola 5 Svenska Svenska som andraspråk
Du kommer att arbeta med texttypen berättande text. Du kommer att lära dig hur du skriver en spännande text som läsaren inte kan sluta läsa innan man vet hur det går.

Innehåll

Mål: (du kommer att lära dig)

Du ska lära dig skriva en berättelse med många detaljer och gestaltningar för att läsaren ska tycka att den är spännande. 

 

Arbetssätt: (hur?)

  • Steg 1: Du ska få lära dig hur spännande berättelser är uppbyggda, med en inledning och en serie spännande händelser och svårigheter som måste lösas, samt en avslutning som knyter ihop berättelsen.
  • Steg 2: Du ska få lära dig använda språket för att skapa levande miljöer och bygga upp spänning.
  • Steg 3: Du ska tillsammans med klassen planera och skriva en spännande berättelse.
  • Steg 4: Du ska planera och skriva en egen spännande berättelse.

Bedömning: (av vad och på vilket sätt)

Du kommer att bedömas efter din förmåga att skriva en berättandetext där du;

  • använder rätt struktur och uppbyggnad
  • använder de språkliga drag som är typiska för texttypen, t ex beskrivande verb och adjektiv
  •  
  • Syfte
  •  Svformulera sig och kommunicera i tal och skrift
    anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  •  urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
  • Centralt innehåll
  • Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sv 4-6
    Läsa och skriva Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Sv 4-6
    Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Sv 4-6
    Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  •  

Matriser

Sv SvA
Berättande text - Superspännande

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Syfte
Börjar förstå varför berättelser skrivs. Kan identifiera en berättande text.
Förstår varför berättelser skrivs och att de kan se olika ut. Försöker anpassa texten till syftet.
Förstår att berättelser kan skrivas för att underhålla, undervisa, informera osv. och samtidigt ge läsaren möjlighet att använda sin fantasi. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
Förstår att berättelser kan skrivas med olika syften och att läsarna tolkar berättelser på olika sätt. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.

INNEHÅLL

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Texten är begriplig men den ”röda tråden” är svag.
Texten är begriplig och innehåller en enkel handling med en tydlig ”röd tråd”.
Texten har ett relativt tydligt innehåll, med utvecklad handling och ”röd tråd”.
Texten har ett tydligt och för målgruppen intressant innehåll, med en väl utvecklad handling och tydlig ”röd tråd”.

STRUKTUR

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Skriver en rad löst sammanhängande händelser med en enkel avslutning.
Har en i huvudsak fungerande struktur. Introducerar personer och miljöer och fokuserar sedan på en rad händelser med ett enkelt slut.
Har en relativt väl fungerande struktur. Orienterar läsaren genom att berätta detaljer, valda för att stegra berättelsens utveckling. Problem introduceras och löses på ett tillfredsställande sätt.
Har en väl fungerande struktur. Väljer att använda, manipulera eller lämna konventionell textstruktur för att skapa spänning.
Inledning:
Tar bara med delar av informationen och förutsätter att läsaren delar bakgrundskunskapen Har ej med information om tid och plats.
Försöker vägleda läsaren med en enkel miljöbeskrivning. Har med information om tid, plats och personer utan närmare beskrivning.
Beskriver tid, plats och personer med detaljer för att ge berättelsen ett sammanhang.
Försöker sig på nyskapande berättelsedrag. Ger tillräckligt med detaljer för att etablera samband mellan miljö, huvudpersoner och bipersoner
Komplikation:
Återger en rad händelser som inte verkar leda till en komplikation.
Har en inledande händelse som antyder en komplikation. Kopierar och använder komplikationer från välkända berättelser.
Skapar en tydlig berättelsekurva och utvecklar handlingen genom att ha med mer än en komplikation.
Utvecklar en berättelsekurva som är följdriktig och sammanhängand. Utvecklar och löser varje komplikation i olika avsnitt. Manipulerar läsaren genom att ge noga utvald information vid olika tillfällen.
Avslutning:
Skriver en enkel avslutning, t.ex. ”Det var en dröm.”
Försöker skriva en avslutning. Använder vanliga teman, t.ex. att det goda besegrar det onda.
Försöker sammanfatta med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.
Binder tydligt ihop de olika delarna med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.

SPRÅKLIGA DRAG

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder inte de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder några av de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder och utvecklar de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Ordval och meningsbyggnad:
Ordvalet är vardagligt och meningsbyggnaden i huvudsak korrekt men utan variation.
Ordvalet är relativt varierat och meningsbyggnaden korrekt med viss variation. Börjar använda adjektiv och beskrivande verb.
Ordvalet är varierat och meningsbyggnaden varieras (både vad gäller längd och sätt att inleda meningarna), med avsikt att skapa spänning och tempoväxling. Använder adjektiv, adverb och beskrivande verb. Använder liknelser och bisatser inledda med prepositioner och adverb, för att utveckla texten.
Ordvalet är passande och höjer kvaliteten och visar på god språklig variation. Kontrollerar effektivt språket och strukturen och väljer noga ord och stil.
Första/tredje person:
Byter ofta från tredje person till första person.
Skriver konsekvent i första eller tredje person.
Anpassar perspektivet på ett i stort sett korrekt sätt.
Anpassar perspektivet på ett för sammanhanget korrekt sätt.
Direkt och indirekt tal:
Använder sällan direkt tal.
Återger tal ibland. Börjar använda riktig interpunktion i dialoger.
Använder dialoger på ett för sammanhanget passande och korrekt sätt.
Använder dialoger på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
Tempus:
Har vissa svårigheter att hålla ett bestämt tempus.
Håller sig i viss mån till ett och samma tempus.
Använder tempus korrekt.
Använder tempus korrekt och effektivt.
Sambandsord:
Använder några få enkla sambandsord, som t.ex. ”och, sen”.
Använder vanliga sambandsord som t.ex. ”för att, därför, så att”.
Använder mera komplexa sambandsord som t.ex. ”även om, å andra sidan”.
Använder sambandsord på ett välutvecklat sätt, så att texten är lätt att följa och förstå.
Berättarteknik:
Texten innehåller inga eller få gestaltande beskrivningar eller berättartekniska grepp.
Texten innehåller enkla gestaltande beskrivningar samt en del berättartekniska grepp, avsedda att skapa spänning och väcka intresse.
Texten innehåller gestaltande beskrivningar av olika slag, liksom olika berättartekniska grepp, medvetet valda för att skapa spänning och väcka intresse.
Texten innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar av olika slag, såväl som liknelser och metaforer. De berättartekniska knepen är medvetet valda och fungerar effektivt.