Diamanten Projektavstämning Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Under höstterminen har barnen visat ett stort intresse för olika spår. Barnen har letat spår från djur och människor ute på förskolas gård. Tittat på sina egna spår från blöta händer och fötter. Barnen har med hjälp av olika material skapat spår. Barnen har gjort spår från sig själva men också tagit hjälp av olika verktyg för att skapa spår på bl.a. papper och i lera. Under projektets gång har barnen fått bredare kunskaper om olika djur. Barnen har även utvecklat sina kunskaper kring olika tekniker och material. 

 

Vad –  har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?

• Vi har observerat att barnens intresse för spår stagnerat under de senaste månaderna. Barnen har dock visat intresse för insekter och djur, detta är något vi valt att ta vara på. 

• Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar?

• Vi kommer att utgå från vår tidigare planering men utforma och utveckla den efter barnens nuvarande intressen, dvs. insekter och djur.

• Vad säger styrdokumenten?

• Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för (Lpfö 18,s. 10).
•  
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
• • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 
• • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur (...) (Lpfö 18, s. 13-14) 
•  
• Vilka material har barnen använt sig av?
• Färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik
•  
• Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på?
• Barnen har fått bredare kunskaper om olika djur som lever i svenska skogar. De har fått ta del av var/hur djuren bor, vad de äter, hur deras spår ser ut etc.  Barnen har också breddat sina kunskaper inom skapande. De har fått pröva på olika tekniker som t.ex. att måla med bred eller tunn pensel, använda sig av rollers i olika mönster samt svamp-teknik. Dessa olika tekniker skapar olika "spår" något vi pratat om tillsammans med barnen. 
• Med hjälp av digitala verktyg har barnen fått ge liv tills sina ritade insekter med hjälp av appen "tripp trapp träd". Barnen har även använt sig av Ipads för att söka information om olika djur och insekter.  

• Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om?

• Vi kommer att ge barnen möjlighet att fördjupa sig i olika insekter och djur som de visar intresse för. Vi har bl.a. observerat att barnen intresserar sig för myror och olika skalbaggar. Barnen kommer att fortsätta arbeta med olika material och verktyg för att utveckla sina kunskaper och färdigheter. 

• Vad är det vi i arbetslaget behöver skaffa kunskap om?

• Vi pedagoger kommer att fördjupa oss i det barnen intresserar sig före. Detta kommer ske både tillsammans med barnen men också under vår planeringstid. Vi kommer också skaffa mer kunskap om olika appar som kan vara hjälpmedel i vårt projektarbete.

 

VARFÖR (Syfte)

• Varför – Vad är syftet, håller vi fortfarande kvar det?

• Syftet är att barnens intresse och nyfikenhet bidrar till att fördjupa deras kunskap kring naturvetenskap, matematiska fenomen och teknik. Att använda deras intresse kring insekter, djur och natur som en drivkraft att utmana och stimulera barnens utveckling av språk och kommunikation, samt matematik, naturvetenskap och teknik. 

   

  • Hur kommer det sig att vi valt detta fokus? 

  Intresset kommer från barnen. I projektet ingår naturvetenskap, matematik, språk och kommunikation, vilket är mål som finns med i Lpfö18. Vi tänker att projektet kan behandla alla delar i läroplanen och att vi samtidigt följer barnens nyfikenhet och utforskande.

   

  Vilka fortsatta förväntningar har vi?
• Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor och samtala om naturvetenskap och teknik. Förmåga att använda begrepp, se samband och nya sätt att förstå sin omvärld. Utmana och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik. Med andra ord att lära sig nya förmågor och samla på sig nya kunskaper samt att vi ska ha kul tillsammans.

 

HUR (Tillvägagångssätt)

• Hur - har den pedagogiska dag/vecka organiserats?

• I arbetslaget kommer vi använda oss av en veckoplanering där vi pedagoger planerar och organiserar veckans projektarbete. Projektarbetet kommer bestå av både planerad och spontan undervisning. Barnen kommer även delas in i mindre arbetsgrupper. 

• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? 

• Genom pedagogisk dokumentation som sätts upp på avdelningen. Genom den pedagogiska dokumentationen får barnen möjlighet att reflektera över olika fenomen. Dokumentationerna skapar funderingar och möjliggör för barnen att återkoppla till tidigare upplevelser. Detta bidrar till samspel och kommunikation mellan barn och pedagoger och barn sinsemellan. Genom att erbjuda böcker som berör temat och tillsammans med barnen implementera projektet i miljön. Barnens utforskande synliggörs även på skolplattformen via lärloggar och nyhetsinlägg.
•  
• Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något?
• När projektarbetet genomsyrar den pedagogiska lärmiljön får barnen möjlighet att via leken ta del av projektet. Detta kan bidra till att nya frågor och funderingar väcks hos barnen samt att barnen lär av varandra och tillsammans. 
• Vi kommer att se över miljön samt observera barnen för att ta reda på vad/vilket material vi behöver komplettera med. 

• Hur kan barnen inspireras/utmanas? 

• Vi ser alla barn utifrån deras egna förmågor och individuella intressen. Varje barn är unikt och det är därför viktigt att anpassa verksamheten så att alla barn har möjlighet att delta och få känna att de lyckas. vi har därför valt att dela upp barngruppen efter t.ex. ålder, intresse när vi arbetar projektinriktat på så sätt kan barnen inspireras/utmanas efter intresse och var de befinner sig just nu.
•  

• Har vi gjort några nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig?

• Då vi uppmärksammade att barnens intresse för spår började avta och att de istället intresserade sig för olika insekter och djur valde vi att inrikta oss på detta. Vi anser att verksamheten ska utgå från barnens intressen detta för att uppmuntra barnen till ett lustfyllt lärande.

• Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande?

• Vi försöker tänka på att ställa öppna frågor till barnen som inte har ett givet svar, t.ex. "ja/nej". Vi är måna om att alla barn ska få komma till tals och uppmuntrar barnen till att uttrycka sig i gruppen. Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga med att uttrycka sina egna funderingar och tankar. 
•  

VEM?

• Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta i undervisningen/aktiviteterna?

• Alla pedagoger och alla barn deltar i projektet.
•  
• Vem/vilka dokumenterar?
• Alla pedagoger dokumenterar. Det är viktigt att barnen är delaktiga i dokumentationsarbetet.
•  

• Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Hur värnar vi välkomnandet!

• Hela arbetslaget. 
•  

•  

 

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,