Planering matematik

Matematik är städning med i barnets vardag på förskolan. Vid måltider, påklädning, samlingstillfällen. Det handlar om att synliggöra matematiken för barnen i deras vardag vid olika tillfällen.

Nuläge

Vid olika situationer som uppkommer under dagen så lyfter vi matematik på olika sätt vid olika tillfällen.

Vid samling, vi räknar antal barn som är på förskolan/ är hemma. Hur många antal bokstäver långt är barnets namn. Hur många är flickor/pojkar är det på stjärnan, barnen får träna på tidsuppfattning vilket datum/veckodag/årstid/år. Vi delar frukten i antal bitar/halvor/bråk osv.

Vid måltider lyfter vi matematiken mycket språkligt samt att barnen får se konkret, genom bland annat mängd, antal etc köttbullar, antal potatisar, mängd vätska i glaset /halvt fullt.osv, fördela smörpaket som barnet har så det räcker till under hela måltiden, en halv/hel smörgås, vem sitter bredvid/framför osv.

Vid påklädning synliggör vi antal antal vantar, antal skor, en tröja, över huvudet, vilka färger barnet har på olika klädesplagg. Kroppsuppfattning: hur många ben/öron/näsa/fingrar/fötter/tår har man osv.

Här syns vår talrad/kalender/samlingskort samt olika bilder på propositioner med babblarna - på,under,över osv

Nuläget.

Vi synliggör matematiken som uppkommer i förskolan under den dagliga aktiviteten samt i innermiljön: vid bokläsning så ser vi till att lyfta lägesbegrepp, antal föremål i bilden, färger osv. Då vi bakar trolldeg eller annat så ser vi till att benämna de olika enheterna/volym/vikt/ antal/mängd som barnen får använda. Då vi spelar olika spel så är vi pedagoger medvetna om att lyfta matematiken vid de olika spelsituationerna som uppstår tex vi räknar tillsammans på tärningen/antal/para ihop/ hitta lika/olika/sortera. Vi har matematiska bilder uppsatta inne vid stjärnans bord så att det också ges tillfällen att kunna prata medvetet om vilka siffror, hur talraden ser ut är uppbyggd. Vi ser till att fota olika bygg och konstruktioner som barnen har gjort inne/utomhus så att det får bli deras egna beskrivningar som syns och att de får vara delaktig i lärande mot andra barn. Vi pratar medvetet med barnen om matematiska saker som uppstår och att de får vara delaktiga i olika problemlösningar, det kan exempelvis vara att vi har ett äpple och det är 8 barn hur kan vi göra så att alla barn kan få en varsin del? Eller blir det bara ett barn som kan få det äpplet då? Hur gör vi, och då får barnen komma med lösningar hur vi ska hantera detta så att det blir rättvist för alla. Vid olika tillfällen som uppstår i förskolan så får barnen lära sig turtagning, det är allt ifrån att vänta på att få gå från matbordet/tvätta händerna/vänta på sin leksak/vänta på att föra ett samtal osv. Vi använder oss av sång och ramsor i förskolan där vi använder oss av konkreta material som förstärkning till de olika räknerångerna/ramsorna tex sångväska, "fem fina fåglar" fem små apor" aporna och krokodilen för att nämna några.

Vi har ett medvetet valt att barnen nu får ta ett antal glaspärlor då de ska bygga halsband/armband och i nuläget har vi begränsat det till 10st så att barnen får lära sig att räkna rätt antal och begränsa sig. Medan man har lov att ta frivillig mängd av strykbara pärlor. Vi har olika beskrivningar på bland sopsamlarmonsterna vid annat pärlplattebygge som är förstorad så att barnen tydligt kan räkna antal pärlor/vilka färger/åtgång används då de läser av beskrivningen. Vi har bland annat arbetat med att medvetet synliggöra matematiken språkligt och konkret då vi tillverkade en snögubbe utomhus och tog in förskolans värme. Vi samtalade och synliggjorde hur mycket vatten det fanns i snögubben då den smälte räknade antal deciliter, från att varit fast form till återgå till flytande form. Hur många ögon snögubben hade, antal armar osv. Barnen tycket det var ett roligt arbete och vi pratade bland annat om att man kunde mäta hur lång man var, att man kan mäta på olika saker. Och vi ser att barnen är medveten om att de olika språkliga begreppen kan betyda och innefatta andra etc måttenheter. Vi arbetar mycket med digitalisering just nu inne på Stjärna och när vi arbetar med programmering så känner vi att vi arbetar mycket med matematiken även i det då det handlar mycket om att logiskt tänkande och problemlösning/lägesförflyttningar/antal steg/rum.

Vad har fungerat bra?- Vi tycker det går bra att prata och arbeta med barnen med matematiska saker som uppkommer i deras vardag och vi ser ett stort intresse för barnen att utveckla och samtala i olika matematiska begrepp som kommer. Barnen visar ett stort intresse till de bilder som är tydligt uppsatta på i förskolans lokaler och det är fina samtal som uppstår vid dem.

Mål

Vart ska vi? Vi kommer arbeta mera medvetet att lyfta den dagliga matematiken som redan nämnts ovan. Vi vill arbete mera tydlig med matematiken utomhus och fånga olika lärosituationer som uppstår utomhus samt vi kommer arbeta mera inriktat åt olika geometriska former.

Syfte

Varför vill vi att barnen ska lära sig och/eller utveckla detta?

Matematiken lockar till grundläggande taluppfattning, lockar intresse till att undersökande, diskuterande, upptäckande och problemlösning, reflekterande i olika matematiska situationer som barnen ständigt är i. Barnen upptäcker matematikens användbarhet som finns med i barnets vardag.    

Varför ska just dessa barn vara med om detta?- Det utvecklar barnens kreativitet och logiska tänkande.

Genomförande

Hur gör vi? Vi vill få en mera matematik såväl inomhus/utomhus. Vi kommer fokusera mera på: geometriskaformer i olika sammanhang och börja använda oss av bland annan formmonsterna samt använda oss av matematiska förstoringsglas så att barnen på ett mera lärfyllt och lekfullt sätt kan hitta olika former som finns i deras vardag. Vara mera tydlig med att benämna olika matematiska aktiviteter och lyfta och synliggöra matematiken som barnen är omgivna av. Vi vill arbeta mera medvetet att använda sig av olika redskap samt sin kropp med att upptäcka matematiken utomhus med etc  - pinnar/kottar/rep/snöre/kompisar/ olika andra föremål, eller vid rörelseaktiviteter. Kan man göra en cirkel av sin kropp, hur många barn behövs för att göra en triangel osv. Vi kommer fortsätta arbeta på samma sätt som vi gör idag men med större tydlighet att benämna/samtala/reflektera över matematiska begrepp som barnen står inför. 

Vilka barn ska delta? Stjärnans barn

Tidsplan? Våren 2021

Dokumentation under lärprocessen

Vad ska dokumenteras? Hur ska vi dokumentera?  Hur ofta ska vi dokumentera? Vi dokumenterar ständigt vårt arbete i dels bilder/filmer som vi gör tillsammans med barnen i grupp. Vi fortsätter dokumentera barnens lärprocesser via unikum i barnens lärlogg/gruppblogg. Vi dokumenterar varje vecka.

Ansvar

Vem eller vilka tar ansvar för att det blir gjort/genomfört/förändrat? Lena och Erika.

Uppföljning

Hur följer vi upp och utvärderar? Vi följer upp vid våra planeringstillfällen, vid dagliga samtal samt vid uppföljning vid årshjulet.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,