Pedagogisk planering Norrby för Tranan vt-2021

Pedagogisk planering för Tranan, Norrby förskolor vt-2021

Pedagogisk planering för Tranan vt-2021

Den pedagogiska planeringen är en grovplanering som sträcker sig över en termin eller ett läsår och ska utgöra avdelningens utgångspunkt när undervisningen planeras.

Den pedagogiska planeringen ska utgå ifrån läroplanens mål och barnens intressen och behov.

1.  Bakgrund: 

Vad visade höstens utvärdering som ni bör ta med er i kommande planering framåt? Ha det i åtanke när ni gör er pedagogiska planering.

 

Vi är en nyöppnad avdelning som under våren kommer skola in ca 14 barn därför har vi ingen utvärdering att titta tillbaka på. 

 

 

2.  Nuläge

·         Förutsättningar, hur ser barngruppen ut? Barnens behov?

Barngruppen är framförallt barn som är födda under hösten 2019 och har därmed ett stort behov av trygghet som är vårat huvudsakliga fokus denna termin. Vi vill skapa en trygg och nyfiken barngrupp som trivs och vill utforska med oss. 

·         Hur ser miljön ut? Vilken fysisk miljö har vi?

Vi har en avdelning som för tillfället är väldigt avskalad men som kommer pyntas desto mer terminen går. I vårat stora allrum har vi ett hus som man kan krypa in i där babblarna hänger. Vi har tagit bort benen på ett bord där vi ställt ljusbordet där barnen kan utforska ljus och kommer ställa dit olika material som kan undersökas. Vi har en samlingsmatta där vi har en tavla där vårat projekt kommer synas. Vi har en ateljé där det finns material för att skapa estetiska alster. Vi har som gemensamt fokus för miljön att skapa hörnor där barnen får utforska material separat och blanda olika material. 

·         Vad har vi för kompetenser i arbetslaget och hur kan vi ta till vara på dessa?

 

I arbetslaget har vi två förskollärare och en barnskötare. 

Camilla (barnskötare) och ser sin styrka och kompetens i sin kreativitet och att hon har lång arbetslivserfarenhet. 

Elin J (förskollärare) är nyexaminerad förskollärare och brinner lite extra för fysisk aktivitet, dans och estetiska lärandeprocesser. 

Elin K (förskollärare) är inne på sitt andra år som förskollärare och tredje år i förskolan. Hon har ett stort intresse för det mesta som intresserar barnen men framförallt tecken som stöd (TAKK) och musik. 

 

 

3. Mål 

 

·         Vilket projekt (inriktning) väljer vi?

 

Vi arbetar under denna termin med de fem sinnena hörsel, syn, känsel, smak och lukt.

 

·         Varför? Syfte?

 

Detta eftersom vi ser att barnen på Tranan har ett intresse för att undersöka sig själva och hur deras sinnen fungerar.  

 

·         Vilka förväntade effekter vill vi se? Vad vill vi att barnen ska lära sig?

 

Vi vill att barnen utvecklar ett undersökande förhållningssätt och en nyfikenhet till sig själv och sin omvärld. 

4. Förhållningssätt 

·         Vilket förhållningssätt har vi i de olika rutinsituationerna ex hallen, matsituationen, vilan?

 

Vi har alla en väldigt gemensam barnsyn om ett aktivt och kompetent barn. Vi vill ha en väldigt tillåtande miljö där barnen i möjligaste mån ska kunna vara självständiga i relation till deras ålder. Vi finns här och jobbar för att barnen ska få utmaningar där de lyckas och lär genom utforskande. Vi vill också att barnen ska känna en meningsfullhet av att besöka oss här på Tranan.

 

·         Hur skapar vi goda undervisningsmiljöer? 

 

Vi har material som intresserar barnen och som är utformat efter barnens ålder och mognad. Vi har ett tillåtande klimat och vill se barnen utforska sin miljö. Vi har samlingar som är till för barnen men även undervisning i verksamhetens vardag.  

 

 

·         Hur ska vi inkludera jämställdhetsarbetet i vårt projekt?

Sinnen är ett väldigt könsneutralt tema i sig men också bemöter vi barnens tankar utifrån dem själva och inte dess kön.

 

5. Barnens inflytande

·         Hur får vi med barnen i detta? På vilket sätt ska barnen vara delaktiga i planering, dokumentation osv? 

 

Vi tittar mycket på barnens kroppsspråk och vad de finner intressant. Vi jobbar utifrån våra lärmiljöer och det som barnen gillar. Detta gäller också dokumentationen och vi ser barnens kroppsspråk. 

 

·         Hur ska vi ta reda på vad barnen är intresserade av?

 

Genom att erbjuda intressanta lärandemiljöer där barnen dels kan finna nya intressen och dels utveckla befintliga intressen.  Vi ser barnens intressen genom att vi är närvarande och delaktiga pedagoger. 

6. Uppföljning/ Utvärdering/ Utveckling

·         Hur tänker vi dokumentera arbetet?   

 

Vi använder oss av fotografier och unikum för att dokumentera barnet.

Den pedagogiska planeringen ska vara klar till arbetslagens planeringssamtal som hålls med rektor i aug/sept.