Ämnen:
Svenska
·
Årskurs:
9
Spånga grundskola, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 21 januari 2021
Inom det här temat kommer du att få träna på att analysera noveller. Du kommer att lära dig några begrepp som är bra att kunna när man ska analysera texter.
Inom detta tema kommer vi att läsa några noveller som du kan hitta via min blogg (lottasbloggsidor.bloggspot.com)
Det finns frågor om novellerna, som kan hjälpa dig att komma igång med att analysera texten.
Du kommer att få träna på analys i grupp. Sedan kommer du att få göra en analys själv, som du lämnar in.
Några centrala begrepp för textanalys
En novell
En novell är en kort berättelse med en huvudhandling och en konflikt, medan en roman är lång och kan ha en komplex struktur med flera konflikter och parallellhandlingar. Noveller kan vara 3-50 sidor långa.
Karaktär
Personer i en berättelse kallas karaktärer. ”Hjälten” i berättelsen kallas för en huvudkaraktär, huvudperson eller protagonist. En karaktär som vill hindra hjälten kallas för en antagonist.
Konflikt
Konflikten är ett problem eller dilemma mellan berättelsens karaktärer, som är centralt i berättelsen. Det kan till exempel handla om att:
Dramaturgi
En berättelse har alltid en dramaturgi och följer ”berättelseberget” med en presentation, första vändpunkt (när vi förstår vad den centrala konflikten eller problemet är), konfliktupptrappning, klimax och avtoning (slut). Där problemet/konflikten/dilemmat presenteras finns berättelsens första vändpunkt. En vändpunkt är när något händer som ändrar handlingens riktning eller påverkar huvudkaraktären så att denne förstår något, får en insikt. Klimax ska vara en tydlig vändpunkt då huvudpersonen förstår sanningen eller löser problemet. Försök att hitta novellernas klimax när du läser.
Stil
Stil är författarens sätt att skriva, att använda språket. Det finns mycket att säga om olika stilar, men det här är särskilt viktigt:
En novell kan vara skriven på prosa eller lyrisk prosa. Prosa betyder att man skriver vanliga meningar. Lyrisk prosa betyder att stilen är en blandning mellan prosa och poesi (ett annat ord för poesi är lyrik). I lyrisk prosa har ordens rytm och känsla en särskild betydelse.
Tema
Tema är berättelsens ämne. Det kan oftast sammanfattas med ett ord. Man brukar tala om teman i motsatspar, men temat är ofta ett av dessa. Exempel:
- kärlek/hat/obesvarad kärlek
- gemenskap/utanförskap
- välvilja/illvilja eller avundsjuka
- mänskligt/omänskligt
- rättvisa/orättvisa
- solidaritet/makthunger
Motiv
Motiv är drivkraften bakom temat. Vad vill huvudkaraktären och varför? Det är karaktärernas motiv som driver berättelsen framåt. Någon vill något. Exempel: Karaktären känner sig ensam och vill ha vänner.
Budskap
Vad vill författaren säga med boken? Finns det t.ex. något politiskt budskap, något att lära sig om människans natur, samhället eller ett budskap om livet?
Karaktär (person i boken)
Protagonist (huvudpersonen)
Antagonist (huvudpersonens fiende)
Intrig
Handlingen eller intrigen är det som händer i berättelsen. Huvudhandlingen är den viktigaste handlingen/intrigen i berättelsen.
Tänk på att när någon frågar vad berättelsen ”handlar om” så menar man oftast vilket budskap och/eller vilket tema berättelsen har. Skilj därför mellan substantivet handling och verbet handla, ”att handla om” något.
Genre
Genre betyder texttyp. Genre kan både referera till textens form och textens innehåll. Olika genrer skrivs på olika sätt. En novell skrivs inte på samma sätt som en tidningsartikel och man använder inte samma språk. Novellen och tidningsartikeln tillhör olika genrer när det gäller FORM. När det gäller innehållet kan en novell vara t.ex. en deckare, en kärleksnovell, en skräcknovell, en fantasynovell osv.
Parallellhandling
När det finns mer än en huvudkaraktär som vi får följa kan det finnas två olika handlingar. Läsaren förflyttas mellan de två (eller flera) olika intrigerna. Det kallas för parallellhandling.
Bildspråk
Bildspråk är när författaren använder en bild för något, det vill säga man ska inte tolka texten bokstavligt. Det används ofta i gestaltningar. Det här är tre vanliga exempel på bildspråk:
Metafor: Hösthimlens röda kastrull
Liknelse: Min älskling, du är som en ros
Personifikation/besjälning: (tingen får liv)
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser