LPP - Tidslinje Historia åk 6

I denna uppgift ska vi dra upp digitala tidslinjer med hjälp av kunskap från boken Sveriges Historia. Vi färdas snabbt från Istid till EU och svarar på frågor under vägens gång!

Svara på frågor med hjälp av boken Sveriges Historia

 

I denna uppgift ska vi lära oss om tidsperioderna från Istid till EU, eller snarare plocka ut viktiga händelser och personer. Under fem lektioner lär sig eleverna om olika tidsperioder och repeterar dem med hjälp av frågesport på Kahoot, dessutom får eleverna ett frågehäfte som ska besvaras genom att de skapar egna dokument i Classroom och skriver ner svaren där.

 

Skapa tidslinje

I denna uppgift ska eleverna få skapa en tidslinje över Sveriges historia. Tidslinjen ska bestå av händelser som de själva tycker är viktiga och de ska kunna motivera sina val av händelser. Utgångspunkt är följande två frågor:

1. Vilka händelser är de viktigaste i Sveriges historia från istiden fram till dagens datum?

2. Vad är det som gör att du anser att just dessa händelser är de viktigaste?

Tidslinjen kan göras digitalt och då kan exempelvis verktyget Timeline användas. Det är kostnadsfritt och inget inlogg behövs. Man skriver in projektets namn och sitt eget namn och sedan är det bara att börja lägga till händelser på tidslinjen.

http://www.readwritethink.org/files/resources/interactives/timeline_2/

Viktigt blir att ange vilka källor som använts.
Källorna kan skrivas in i Timeline eller i ett vanligt textdokument.

Bedömning

 

Du bedöms genom din egen skapade tidslinje på Timeline och hur du kan visa på samband mellan förändringar över tid, källor och användning av begrepp i ämnet historia.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.