Barnbokslandet

Högläsning. Återberättande Ålder 4-5år /blivande skolbarnen Fakta böcker 1 pedagog Ca 5 st barn

På måndagar under mina veckor ska vi titta på bokstavshissen där vi lär oss hur veckans bokstav låter och vilka ord som kan börja på bokstaven. Efter klippet så frågar jag barnen frågorna 

• Vilka ord kan du som börjar på veckans bokstav? 
• Hur låter bokstaven? 
• Hur ser bokstaven ut? 

Under min vecka då jag har de äldre barnen på sagovilan så tänkte jag ha högläsning med ant: flano sagor, böcker och ibland en film som är kopplat till en bok som vi har läst och med frågeställningar efteråt som tex :

• Vilken bok ska vi läsa? 
• Vad handlade boken om? 
• Författaren? 
• Läser någon bok för er hemma? 
• Uppmana dom att de gärna får ta med sig en bok hem eller till förskolan som de eller vi kan läsa. 📙 
• Polyglutt- Polyglutt som är en digital bildbokstjänst. Bland annat så finns det en mängd olika böcker på olika språk. De barn som är två eller flerspråkiga får tillgång till böcker på sitt modersmål vilket stärker barnets kulturella identitet.- Vecka 45 och 46 så kommer vi att uppmärksamma Barnboksveckan samt nationella Barnboksdagen som infaller på torsdagen i v. 46.
•  

 

"I förskolans reviderade läroplan, Lpfö18, tydliggörs förskolans uppdrag att arbeta med högläsning så att barnen får förutsättningar att utveckla sitt språk. Undersökningar visar att långt ifrån alla barn har någon vuxen hemma som läser högt med dem. Förskolan har därför ett viktigt uppdrag att verka kompensatoriskt och överbrygga de olika språkliga erfarenheter som barn har med sig hemifrån. För att förskolan ska kunna ge barnen förutsättningar att utveckla sitt språk genom högläsning krävs..."

 förskolans uppdrag att arbeta med högläsning så att barnen får förutsättningar att utveckla sitt språk. Undersökningar visar att långt ifrån alla barn har någon vuxen hemma som läser högt med dem.

Förskolan har därför ett viktigt uppdrag att verka kompensatoriskt och överbrygga de olika språkliga erfarenheter som barn har med sig hemifrån.

För att förskolan ska kunna ge barnen förutsättningar att utveckla sitt språk genom högläsning krävs kunskap, förberedelser och eftertanke. I den här boken får du verktyg, förankrade i forskning och studier, för hur du planerar och genomför högläsningen så att den gynnar varje barns språk- och kunskapsutveckling. 

Syftet

Att ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. 

 

 

Tankar om hur vi kan utveckla en 

Språkutvecklande förskola är en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskolan som tagits fram av Ifous i samarbete med nio skolhuvudmän. I slutbetänkandet från utredningen om ökat deltagande i förskolan, Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska (SOU 2020:67) slås det fast att det finns bristande likvärdighet i svensk förskola vilket är ett stort problem. Många förskolor vill arbeta språkutvecklande, men det saknas ofta forskningsbaserad kunskap och vägledning menar Ifous och därav har de tagit fram denna kunskapsöversikt i syfte i att kunna stötta förskolors arbete.  

I kunskapsöversikten framkommer bland annat;  

• Vuxnas pedagogiska förmåga är central för barns språkutveckling i förskolan.  
• Barns egen aktivitet, så som lek och återberättande är betydelsefullt för språkutvecklingen 
• En väl fungerande föräldrasamverkan är viktig för att kunna arbeta språkutvecklande 
• Personalen behöver ge alla barn högkvalitativa språkliga inputs och språkliga utmaningar  
• Barn behöver få möjligheter att erövra både ett vardags och kunskapsrelaterat språk 
• Barn lär sig bäst nya ord och begrepp om de förekommer frekvent i vardagen 
• Språkliga, medvetna möten mellan barn och pedagoger är viktiga 
• För att kunna utveckla vårt språkutvecklande arbetssätt krävs en professionell utveckling, som innebär kunskapslyft, individuell reflektion och kollegiala diskussioner.  
• Kunskapsöversikten pekar även på att det finns behov av mer forskning och fördjupad kunskap i ett flertal delar. 

Mål:

  * Att ge varje barn förutsättningar att     utveckla fantasi och föreställningsförmåga

• *Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• *Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budska
• * Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoriter

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,