Snäckan mål höst 2020- vår 2021

3 avdelningar, 8 pedagoger, 41 barn. Kokerska som tillagar maten på förskolan.

Vi har en väl inarbetad sagoprofilering och ett arbetslag som har arbetat tillsammans under många år. 

Trygghet och trivsel

Var är vi?

• Grunden för hela vår verksamhet. Vi lägger största vikt vid att skapa så stor trygghet som möjligt. Vi använder ramar och kramar, dvs vi ger närhet och finns med barnen och har tydlig struktur och rutiner. 

• Efter hösten corona-tider har vi ännu mer förstått vikten av samarbete över avdelningarna. Att få lära känna alla barnen och få möta alla föräldrar skapar samhörighet och stärker relationerna. 

• Vi utgår ifrån att alla barn har olika behov och förutsättningar och arbetar för att stärka barnens självkänsla. 

• Vi uppdaterar ”planen mot kränkande behandling” och ska kartlägga barnens miljö under våren. 

Vart ska vi?

• Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. 

• Alla som är på förskolan ska bli respekterade oavsett kön, religionstillhörighet, etnicitet, sexuell läggning eller olika funktionsvariationer.

Hur gör vi?

• Med vårt förhållningssätt med närhet, empati, lyhördhet, glädje, bekräftande och förutsägbarhet lägger vi grunden för att barnen ska känna sig trygga. 

• Genom upplevelsebaserad utbildning får barnen möjlighet att upptäcka, förundras, reflektera och lära sig nya saker i ett meningsfullt sammanhang.

• Vi är måna om att ha ett bra samarbete och nära kontakt med föräldrarna.

• Genom självreflektion och att vi uppmärksammar varandra på vårt förhållningssätt vill vi komma ifrån omedvetna stereotypa könsrollsmönster. Att ge alla barn möjlighet att få samma förutsättningar och valfrihet oavsett kön ska vara en självklarhet. 

Matematik

Var är vi?

• Vi använder matematiken i vardagen. Uppmärksammar barnen på antal, siffror, geometriska figurer, räkneramsor, storleksordning, rumsuppfattning osv. 

• I den lärande leken utvidgar vi barnens matematiska kunskaper genom att finnas med och benämna begrepp och utmana och inspirera.

Vart ska vi?

• Barnen ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. 

Hur gör vi?

• Genom medvetet arbetssätt så lockar, inspirerar och utmanar vi barnen till ökad matematisk förståelse. Vi fångar upp barnens vetgirighet, nyfikenhet, vilja och lust att leka och lära. När vi pedagoger är närvarande i leken och benämner matematiska begrepp vidgar vi deras vetande i ett naturligt sammanhang. 

• Lärmiljö som synliggör matematik i dess olika former.

Språk

Var är vi?

• Språket är bärande i verksamheten. Barnen får till sig språk under hela dagarna. Vi finns med barnen och sätter ord på vad som händer i leken och i det som sker. 

Vart ska vi?

• Alla barn har rätt att få kunna uttrycka sina åsikter, känslor och tankar för att kunna få sina behov tillgodosedda. 

• På Lisabacken vill vi ge varje barn förutsättningar att utveckla på att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

• Vi vill väcka lust och nyfikenhet för skriftspråk och dess funktioner.

Hur gör vi?

• Som pedagoger måste vi vara närvarande och lyhörda och för de yngsta barnen är det helt avgörande att få höra ordet i sitt sammanhang för att befästa kunskaperna.

• Vi har stor tillgänglighet till språk, tex närvarande pedagoger, böcker, ramsor, tecken som stöd, sagans värld, synlig dokumentation mm.

• Vi synliggör språket med ordbilder, matramsor, namnskyltar mm.

Tecken som stöd

Var är vi?

• Vi använder det i den utsträckning vi kan och påminner varandra när vi glömmer bort. 

• Tydligt bildstöd på väggarna, så det är tillgängligt för alla. 

Vart ska vi?

• Alla barnen ska ha möjlighet att kunna uttrycka sig och göra sig förstådda. 

Hur gör vi?

• Vi bevarar det vi kan, hjälper varandra att lära mer och får förhoppningsvis fortbildning. Det viktiga är att vi använder det så mycket vi kan dagligen i alla vardagssituationer.

Hållbar utveckling/giftfri förskola

Var är vi?

• Vi odlar grönsaker som används i matlagningen. 

• Har hönor som äter våra rester och ger oss ägg. 

• Pratar om matsvinn och om att hushålla med jordens resurser. 

• Sortering och återvinning i viss mån.

Vart ska vi?

• Vi ska skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. 

Hur gör vi?

• Vi fortsätter med våra odlingar och hönor.

• Vi vill utveckla återvinning och sopsortering för att göra det tydligare och enklare för barnen att vara delaktiga i det arbetet.

• Medvetandegöra barnen på att hushålla med jordens resurser när det gäller tex. vatten, mat, papper, kläder, leksaker mm.

• På sikt vill vi byta ut våra gamla plastmadrasser mot nya miljövänliga.

• När vi gör nya inköp av tex lekmaterial kommer vi ha hållbar utveckling i åtanke.

Vårens tema ”känslor”

Var är vi?

• Under våren arbetar vi med de olika känslorna för att ge barnen förkunskaper för att kunna göra en mer rättvis kartläggning i ”planen mot kränkande behandling”.

• Som en del i vårt värdegrundsarbete vill vi ge barnen ännu fler verktyg i att kunna uttrycka sina känslorna på olika sätt. Vi anser att det är viktigt att kunna känna empati med kompisar som är ledsna, ha förståelse för när man är arg, frustrerad, irriterad, sur och så vidare.

• Vi har valt att arbeta med känslor och hur vi är mot varandra i gruppen. Detta eftersom vi vill lyfta att det är helt okej att känna, men även för att öka förståelsen hos barnen för andras situation.

Vart ska vi?

• Vi vill ge barnen de bästa förutsättningar för att kunna uttrycka sig på olika sätt, både med tecken, symboler, ord och kroppsspråk. Det är viktigt för barnen att känna sig trygga och våga uttrycka sig i gruppen.

• För att kunna uttrycka sina känslor behöver barnen tillgång till sina känslor samt hjälp att sätta ord på hur känslorna känns och var i kroppen det känns. 

Vår läroplan säger:

• Förskolan ska ”sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra” 

• Arbetslaget ska ” stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra”

• Förskolan ska ”sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den”.

Hur gör vi?

• Vi väljer att utgå från sagan om Greta och Glossa och deras nya kompis Liten. Liten är en figur i Stina Wirséns böcker som på ett enkelt och lättförståeligt sätt sätter ord på upplevelser, känslor och dilemman.

• Stina Wirsén har utarbetat material att använda i förskolan, med bilderböcker att samtala kring, målarbilder, känslokort och olika frågeställningar.

• Vår ambition är att gå in i sagans värld varje onsdag där vi träffar våra kända figurer och Liten i olika känslomässiga dilemman. 

• Vi kommer arbeta med det beskrivande språket för att ge barnen ett ännu större känslomässigt ordförråd.

• Viktigt att anpassa efter barnens förmågor och intressen. Vi tror att vi kan nå fram till barnen bättre om vi delar upp oss i mindre grupper. Det är lättare att våga prata, dansa och uttrycka sig i lilla gruppen först och kanske sedan i stora gruppen. 

• Samarbetslekar och aktiviteter tillsammans

• Skapande, estetiska aktiviteter, såsom att måla, rita, skapa i olika material och färger

• Genom musik och sånger, dans och drama gestalta de olika känslorna.

• Vi vill heller inte glömma att lyfta processerna vi ser i barngruppen under arbetet med de olika känslorna. Dokumentation på olika sätt blir viktigt för att följa arbetets gång, och för att få syn på lärandet. Unikum är vår dokumentationsplattform, men också uppslag i hallen och utställningar.

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

  Lpfö 18
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

  Lpfö 18
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

  Lpfö 18
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

  Lpfö 18
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

  Lpfö 18
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö 18
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

  Lpfö 18
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

  Lpfö 18
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

  Lpfö 18
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

  Lpfö 18
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

  Lpfö 18
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

  Lpfö 18
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

  Lpfö 18
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

  Lpfö 18
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

  Lpfö 18