Undervisningsplan
”Kom kompis!” – att vara vän med sig själv och andra"
Avdelning Räven

1.   Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande. 

-       Utveckla barnens förmåga att uttrycka och identifiera sina egna och andras känslor, både verbalt men även genom andra uttrycksformer som
exempelvis skapande och dramatisering/berättande både analogt och digitalt.   -       Utveckla barnens tankar kring sig själva, deras självförtroende & självkänsla. -       Utveckla barnens förmåga att samspela och interagera med andra. -       Utveckla barnens förmåga till empati, omtanke och förmåga att lösa problem och konflikter.  

2. Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilden

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar…
-       Sin identitet och känner trygghet i den
-       Sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
-       Sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
-       förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form,
drama, rörelse, sång, musik och dans.”

3. Organisering av miljö och material för att nå målbilden.
Så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden
-      Vi gör en planering för när vi ska gå till andra ställen utanför förskolan
- Utomhus passar vi på att använda utrymmet till lekar där samarbete, socialt samspel och problemlösning prövas.
- Delar upp oss i mindre grupper även ute.
-      Skapar ”rum” och tar ut material inifrån.
Så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden
- Vi strävar efter att skapa en mer harmonisk och lugn atmosfär med flera olika delar och platser för barnen att mötas i på olika sätt.
- Vi tar in växter och naturmaterial för att skapa sinnesstämning och en ”brygga” mellan ute och inne.
- Vi har också bytt färg på våra stora mattor, de röda mattorna som blev lite väl dominanta och bjöd in till mer fart och rörelse byttes ut mot mattor i
en harmonisk grön färg. Vi märker stor skillnad! Vi fortsätter se över färgval så att det passar ihop, skalar ned och tydliggör för en lugn och
stimulerande lärmiljö för både vuxna och barn.
- Vi har en tanke om att göra det gemensamma rummet (som vi delar tillsammans med Ugglan), som numera fungerar som enbart vilorum,
till ett ”upplevelserum”. Där vi tar in material utifrån, leker med kontraster, speglar, skuggor, olika ljussättning, ljud, etc. 
- Vi försöker göra de olika delarna av avdelningen mer estetiskt tilltalande för att väcka lust och inspiration hos barnen.
- Vi fortsätter dela upp samling, vakenvila & läsgrupp i två grupper för att skapa lugn och för att ge talutrymme och plats till varje barn. Något som vi
märkt fungerat väldigt bra för barngruppen.
- De olika delarna: ex. mini-ateljén, restaurangen, konstruktionshörnan blir tydliga och barnen vet vad som går att göra, hur många som kan vistas
på samma plats samtidigt etc. Men vi försöker även tillföra okodade och kanske mer oförväntade material som bjuder in till annat utforskande än det
som når ögat först.
- Vi ser över material och böcker för att spegla våra mål och för att ge barnen möjlighet och förutsättning till meningsfulla möten och relationsskapande:
både mer rörliga möten i lek men även möten där samtal kan ligga i fokus.

- Vi har under hösten arbetat mycket med att göra miljön och dess material mer tillgängligt för barnen. Vi har flyttat glas och tallrikar så att barnen
själva kan ta fram dessa/ta vatten när dem känner att de behöver. Allt material/leksaker är på en nivå där barnen själva kan nå det och de är medvetna
om vart vilket material finns. Genom utvecklandet av vår mini-ateljé får barnen själva tillgång till färg och skapandematerial istället för att behöva:
1. Komma på att de vill använda exempelvis lim 2. Behöva be oss om det. Redskapen ska redan finnas synliga för att i sin tur inspirera.
Utmaningen nu har blivit att få barnen att förstå att det är okej att använda det som finns, och få in rutin och vana att självständigt plocka fram och plocka bort
(svårt med målarfärger och sådant som lätt blir kladdigt, nu i början). I miniateljén finner barnen dels en hylla med papper, målarfärg och pärlor
sorterat i olika färger, men också ett bord fyllt med olika typer av pennor: kol, blyerts, bläck och sax, lim, etc. Allt för att ge möjlighet att testa olika färger
och material och för att känna på och uppleva olika texturer.
Vi har lagt till en digitaliseringshörna på avdelningen. Där möts barnen av både digitala och analoga hjälpmedel och utmaningar.
Den digitala programmeringen är bland annat kopplad till temat genom takk-tecken av känslor att programmera till. Vi vill utmana det digitala än mer och
tänker att dramatisering med hjälp av green-screen, återskapande av böcker etc ska få ta plats i undervisningen och miljön. 
Fortsatt som grund kommer kompisböckerna om Kanin & Igelkott baserade på barnkonventionen (av Linda Palm) ligga.
De hus som barnen skapat till Kanin och Igelkott finns kvar i miljön och utvecklas allt eftersom. Vi fortsätter även synliggöra temat i vår lärmiljö på olika sätt:
barnen skapar egna handdockor av karaktärerna som kommer finnas tillgängliga för lek och rollspel, flanobilder för samtal från boken, etc.
Utöver kompisböckerna är andra böcker en central del och återfinns i alla olika rum och delar på avdelningen: receptböcker, kompisböcker, sagoböcker,
faktaböcker kopplade till de olika delarna etc.

(Fördjupande frågor kring miljön:)

·     Vad förväntar ni er ska hända med barnen i miljön?
- Vi förväntar oss att barnen ska kunna känna lugn, trygghet och inspiration i miljön genom olika och tydliga stationer. Att miljön möjliggör sociala möten mellan barnen på olika sätt, där barnen dels vet vad som förväntas och kan göras men också där de kan upptäcka och hitta nya lekar och upplevelser med sina sinnen.

Vilka material behöver vi för att stötta det förväntade lärandet, t.ex. hårda, mjuka, texter, digitala, skapande, kodade/okodade, naturmaterial? Vilka kompletterande material behövs i miljön?
- Vi vill utveckla det digitala så att det blir en mer naturlig del i miljön och användandet i undervisningen. Vi vill också fortsätta utveckla material och miljö för utforskande med alla sinnen: ljussättningar, kontraster, skuggor, texturer etc. Vi behöver bla. Mer speglar och olika typer av ljus. - Vi vill komplettera med mer naturmaterial, utöver de växter och dylikt vi har, men behöver hitta plats och rum för det. - Berättande i olika form är ett av våra utvecklingsområden att både arbeta med men även få in i miljön: arbete med eget berättande, olika sagoformer, flano, dramatisering och sedan skapande av video etc.

- Hur ska vi intressera och motivera barnen till att utforska i miljön?
- Först och främst måste vi vuxna vara medforskande förebilder. Visar vi att vi är intresserade så inspirerar det barnen. Vi tar också tillvara på barnens åsikter kring miljön: ”hur vill dem ha det?”, samt låter dem vara med att utforma den. Vi observerar och samtalar för att upptäcka vart intressen finns och inte finns för att ständigt ha en levande och föränderlig miljö. Vi delar in barnen i smågrupper på olika stationer efter deras intresse och behov men ser även tjusningen i att ibland vara i helgrupp, beroende på vad som ska göras.

- Hur är material och miljö presenterat och tillgängligt (Fysisk /kognitiv /social)
- På samlingen presenterar vi nya material och nya delar i miljön om något ändrats. Då går vi igenom eventuella spelregler.
- Allt material är tillgängligt för barnen, det skulle kunna tydliggöras med fler bilder för vad som ska vara var men vi upplever att det fungerar bra nu med den här barngruppen, de vet vart var finns. 

    - Vilket förhållningssätt ska pedagogerna ha för att stötta det förväntade lärandet i miljön?
Vi uppmuntrar barnens fantasi och utvecklar och stöttar den genom att prata och ställa frågor. Vi har ett medforskande förhållningssätt med en tillåtande attityd till att våga prova på, igen och igen. ”Jag har inte misslyckats. Jag har bara hittat 10000 sätt som inte fungerar.” – Thomas Edison.

Vilka relationer möjliggörs i miljön?
- Barnen erbjuds en miljö som vi hoppas kan möjliggöra olika typer av relationer, både fysiska, kognitiva och sociala. Det finns delar där barnen utmanas kognitivt där de måste samarbeta, samtala, reflektera och problematisera kring saker och ting. Det finns de mer sociala rummen där fantasi, förhållningsätt till andra och rollspel får mer plats. Samt de fysiska där det kanske inte alltid måste ske ett språk verbalt för att ett meningsfullt möte ska kunna ske.  

4. Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen.
Vi pedagoger måste agera goda förebilder och stötta barnen i deras möten och sociala relationer. Detta genom att vara delaktiga och med i deras lekar. Vi arbetar för och möjliggör situationer där barnen ges förutsättningar och möjlighet att få vara sig själva, ger dem förutsättningar för att få utvecklas
utifrån deras egna behov.

Vi arbetar med att varje barn ska känna att de får göra sin röst hörd och sin åsikt respekterad, samt att de gör detsamma för andra. Detta dels
genom att vi alltid försöker motivera för barnen varför vi gör eller inte gör på ett visst sätt, så att vi är transparenta och visar att vi hör vad barnen
säger och lyssnar på dem. Vi uppmuntrar barnen till att försöka att först prata med varandra, om det behövs med stöttning av oss.

I och med att vårt tema handlar om relationer, hur vi är med och mot varandra och oss själva, alltså relativt abstrakt och inte konkret som exempelvis
djurtema, så vill vi låta barnens intressen, lekar och upplevelser vara grund för samtal och reflektion. Vi kommer använda oss av observationer för att se
vilka intressen som finns men även göra mer strukturerade observationer för att få en uppfattning av hur olika situationer och händelser ser ut.

Vi fortsätter även arbeta medforskande och med ett nyfiket förhållningssätt, där vi tillsammans med barnen reflekterar och funderar kring vårt tema.

5. Aktiviteter/tema kopplat till målbilden
De aktiviteter och teman ni väljer att undervisa i ska stödja barnens förändrade kunnande.
- Läsning: Högläsning, berättande i olika form, flanosagor, dramatisering, massagesagor.
- Eget berättande & skapande av sagor, böcker och film
- Språklekar: rim och ramsor, sånger, språkgåtor, tvärtomfrågor och sant eller falskt om böckerna, situationer, etiska dilemman och känslor.  
- Digital kompetens: dels genom analog programmering av varandra, där samarbete är nyckeln till allt. Även samarbetsövningar i den digitala
programmeringen.
- Skapande: skapande i olika form för att få fler kanaler att uttrycka sig i.
- Samtal kring känslor, vänskap och ”jaget”, samt situationer och dilemman som kan uppstå i vardagen i exempelvis samlingar.
- Samarbetsövningar i mindre grupper och helgrupp.
- Björnen Charlie följer med ett barn hem varje helg. Barnen har då i uppdrag att, i enighet med barnkonventionen, ta hand om Charlie. Vad behöver hen för att må bra? Barnet får dessutom i uppgift att dokumentera helgen med bilder och dagbok, samt att läsa en bok för Charlie att ta med. På förskolan presenterar barnet vad dem gjort och vi pratar om vad ett barn behöver, barns rättigheter etc.

6. Det här ska vi fokusera på i våra observationer utifrån målbilden.
- Barnens tankar och ord de uttrycker, dessa används och sätts upp i miljön för att främja samtal och reflektion.
Det gör även att barnen bjuds in i utformning av dokumentationen.
- Observationerna och händelser fotas och sätts upp på väggar där lek och deras vardag speglas, foton som både barn och pedagoger tagit.

- Vi ska utifrån observationer försöka synliggöra och dokumentera det förändrade kunnandet hos barnen, hur vi kan se att vårt arbete och tema
tas in av barnen och hur det tar uttryck.
- Vi arbetar mycket med att delar ska bli en helhet och hur det blir tydligt för barnen. Ex. att de först får fundera, sedan skriva och rita ner det som ska ske, för att sedan skapa och efteråt reflektera över vad som gjorts. Den processen ska vi jobba på att synliggöra tydligare i vår dokumentation.

7. Vad behöver vi för nya kunskaper och kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete.
- TAKK-utbildning
- Inspiration kring digitalisering
- Tid och möjlighet för mer diskussioner kring olika ämnen
8. Vilken litteratur kan vi och barnen behöva?
- Mer böcker för barn som representerar mångfald och olikhet, så att varje barn kan få känna sig representerad och inkluderad men också för att visa olikhet som inte finns i barngruppen och som barnen inte upplever i sin vardag.
- Litteratur om barn i särskilda behov och om konflikthantering