Projektavstämning Uppföljningsperiod 2 ANKARET

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

                         

Ankaret har under hösten arbetat med två spår; 1) Projekt om bin och 2) Pulshöjande rörelse 

Då vi under hösten inte kunnat åka kommunalt (bara öppna båtar) har vi gått till de lärmiljöer vi arbetat på. Därav har vi arbetat på Södermalm, Nacka och Djurgården. Vi har hittat individuella lösningar när vi går till olika platser och har kommit en bra bit på väg i vårt gångtempo. Nu har vi en dag i veckan en abonnerad buss vilket gör att vi kan komma till våra naturliga lärmiljöer. Vi åker på torsdagar heldag till Tyresta. Vi är nu inne i vår vinterperiod med idrott och rörelse i fokus. Skridskor dominerar. Skidor har vi inte kunnat åka då vi inte kan ta oss till Stockholms Stadion.

Ankaret arbetar i undervisningen med hela gruppen där barnens olika erfarenheter delas och de lär av varandra. 

Pulshöjande rörelse har funnits med i undervisningen varje dag, mestadels som en egen del av dagen. Vid något tillfälle har vi knutit ihop det med projektet. Undervisningen har skett i helgrupp och innehållit många olika moment där kroppen får jobba och hjärtat slå. Lekar har varierats och utvecklats från individuellt genomförande till samarbete.

Projektet om bin har inneburit flera besök på Rosendals Trädgårdar där vi studerat hur bina lever och gör. Vi har kommit i kontakt med en som arbetar där som berättat för oss. Nu under vintern har projektet avtagit i själva forskandet. Dock lever det kvar i barnen genom frågor, reflektioner och planer finns till när våren kommer och bina "vaknar" igen.

VAD:

• Vad –  har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare? Pulshöjande rörelse: Rörelse i alla former har hela tiden fram till nu intresserat alla barn, Hur kan jag utmana mig själv? Hur ska jag göra för att utvecklas? Vad mer kan vi göra? är frågor som dagligen funnits med. Att se sin sin egen utveckling och att tillsammans med kompisar utvecklas har sporrat barnen att prova vidare. Utvecklade lekar där par eller fler arbetar/leker har varit ett sätt.

• Projektet om bin - Från att titta på hur bin bor till att fundera på varför människan ska ha allt har och gör barnen nyfikna. Nya frågor kommer hela tiden upp som vi tittat vidare på. Det har utvecklats till att också studera olika fåglar och olika fåglar i olika miljöer.

• Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar? Vi upplever att det tänkta innehållet stämmer väl överens med de tidigare planeringarna. 

• Vad säger styrdokumenten? Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är.

• Vilka material har barnen använt sig av? (- Färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik.) Lera och byggmaterial i naturen, det material vi bär med oss för undervisningen, olika sorters pennor och papper som tagits med, foton via lärplatta, platt pedagogiskt material ( ex geometriska former), koner, bandyklubbor och puckar, vatten, kroppen och vårt så kallade platta material, rep

• Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på? Barnen har utvecklat en förståelse för sambandet av varför vi behöver röra på oss, och att man måste träna på att träna för att orka och att ju mer vi rör på oss desto mer orkar vi. De har också utvecklat en förståelse för sambandet mellan kost och rörelse - "Jag behöver äta för att tanka på för att orka". -"Om jag inte provar kan jag inte lära mig. Det bara är så!".

• Barnen återberättar och reflekterar tillsammans med pedagoger och barn om kunskap om bins pollinering, produkters närproducering och var de kommer från. En reflektion är att allt bin producerar gör de till människan. Varför är det så? Kan vi inte göra själva?

Ett nytt spår som kommit upp är vilka fåglar som finns i Isbladskärret och vilka som finns i Tyresta? Är det samma eller olika?

• Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om? Digital undervisning med Sjöhistoriska "Barn av sin tid" och vår historia med inriktning på Gustav III:s gondoler, önskan om att forska om fåglar - vilka som finns i Tyresta och vilka som finns i Isbladskärret är ett önskemål från barnen, fördjupa oss i bin, grodor, paddor och salamandrar.

• Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse? Det engagerade intresset där vi som pedagoger ställer didaktiska frågor har gjort att barnen vill berätta. Det har varit framgångsrikt då fler och fler barn kommer tillbaka med nya erfarenheter i ämnet som de vill dela med sig av. Att hålla ihop gruppen och hålla fokus på det vi arbetar kan vi hos barnen se ger en utökad koncentration att fokusera, vara aktivt deltagande och stanna kvar i aktivitet. Tillförande av material eller vilka platser vi går till som lärmiljö håller projektet vid liv.

• Vad är det vi i arbetslaget behöver skaffa kunskap om? Vi behöver ta kontakt med olika biodlare, se över hur vi kan ta oss till olika platser, se över hur vi kan dokumentera digitalt den kalla årstiden då lärplattan inte fungerar ute. Vi behöver tillsammans med andra utegrupper diskutera och arbeta fram former hur vi ska tolka och fylla i olika digitala reflektionsverktyg/indikatorer. Vi behöver tillsammans också tolka och reflektera över hur vi ska lösa vissa uppdrag som kommer från nätverk som är riktade mot lärmiljöer inomhus. Hur gör vi detta utomhus?

 

VARFÖR 

• Varför – Vad är syftet, håller vi fortfarande kvar det? Syftet gällande både pulshöjande rörelse och projektet om bin gäller fortfarande. Se projektbeskrivning 1

• Vilka fortsatta förväntningar har vi? Vi förväntar oss fortsatt intresse och utveckling av det sociala samspelet, kommunikation och demokrati, barns början till förståelse för sitt eget lärande och hur det för dem sker individuellt lär sig, 

•  

HUR 

• Hur - har den pedagogiska dag/vecka organiserats? Under hösten har vi gått till de lärmiljöer vi arbetat i. Ibland har vi tagit de öppna båtarna. Måndagar och fredagar är vi alltid på förskolan. Tisdag-torsdag är vi iväg. Ankaret har en superstruktur för vilka mål utifrån läroplanen vi tittar på vilken dag. Alla dagar innehåller 1 timme organiserad pulshöjande rörelse genom lek, planerad undervisning i projekt eller annat område och egen lek. Ankaret har sedan Corona startat varit ute nästan hela tiden. Detta för att göra det vi kan i att hålla ut och hålla avstånd.  

• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? Ankaret har en projektvägg ute som vi sporadiskt uppdaterar annars sker det mesta internt i gruppen

• Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något? Den pedagogiska utemiljön det här året har varit mindre varierad än tidigare då vi under många månader inte kunnat ta oss till de vanliga lärmiljöerna vi brukar använda. Rosendals Trädgård, Årsta Holmar, Årsta koloniområde, Eriksdals koloniområde, Gamla Stan, Hammarbybacken och skogen runt den har varit de platser vi arbetat i. Arbetsmaterial bär vi alltid med oss.

• Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Papper, pennor finns alltid med tillsammans med "platt material" som är riktat till alla ämnen i läroplanen. Utöver det tar vi med det material vi för dagen ska arbeta kring. Pedagogernas engagemang och delaktighet har varit en stor inspirationskälla då barnen gärna är delaktiga då vilket utmanar deras tänkande, nyfikenhet etc.

• Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger? Ibland beroende på vad vi arbetar med. Vi har återkommande gånger varit i de olika lärmiljöerna vilka med sin variation bidrar till att arbeta med olika saker.

• Hur har familjerna involverats, vad hände då, nya frågeställningar? Mestadels genom Skolplattformen och dagliga möten. Ett drop-ut under hösten där vi bjöd in till att delta på en rörelseundervisning, utvecklingssamtal i februari. Flera vårdnadshavare har varit med oss under en del av dagen eller en heldag.

• Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något? Ankaret arbetar nästan uteslutande med hela gruppen vilket i den slutna grupp det är fungerar mycket bra. Det är en tillgång att vara i olika åldrar då vi alla är olika och kan komplettera och lära av varandra.

• Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras eller inte, i projektet?

• Har vi gjort några nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig? Utifrån ett tidigare projekt för 2 år sedan, och som levt kvar i form av berättande kunskaper, har intresset för fåglar kommit upp igen. De barn som då var med har återberättat sina reflektioner vilket skapat ett nytt intresse för att arbeta med fåglar.

• Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande? Vi använder oss av de didaktiska frågorna och försöker fördela dem så att barnen får både möjlighet att reflektera över sina egna tankar och att lyssna in andras. Vi pedagoger berättar också om våra tankar och erfarenheter då barnen frågar efter dem. Ett aktivt engagerat förhållningssätt är halva jobbet i att väcka nyfikenhet, lust och intresse. Givande och tagande mellan barn-barn, vuxna-barn, barn-vuxna och vuxna-vuxna skapar demokratisk förståelse och väcker nyfikenhet på att lära mer.

• Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? När vi är hemma försöker vi att någon av oss pedagoger dokumenterar i Skolplattformen.

• Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning? De kunskaper vi inte har tar vi  tillsammans med barnen reda på samt läser på individuellt, utnyttjar kollegiala kunskaper eller andra.

• Hur samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Kan vi använda oss av något underlag, exempelvis Södermalms Pedagogiska ställningstagande, för dialog? I preventivt arbete lyfts värdegrundsfrågor i olika mötesforum på förskolan samt då olika dilemman uppstår lyfter vi det reaktivt och arbetar fram lösningar. Vi arbetar också tillsammans med barnen löpande om demokratiska värdegrunder.

 

VEM?

• Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta i undervisningen/aktiviteterna? Alla barn på Ankaret samt Anna och Carina

• Vem/vilka dokumenterar? Anna och Carina efter att reflektion gjorts tillsammans med barnen.
•  

• Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Hur värnar vi välkomnandet! Då vi arbetar utomhus anpassar vi oss till den miljö vi har och väljer olika miljöer utifrån var vi är i projektet och vad vi ska arbeta med. Allt material bär vi med oss. På plats arrangerar, preparerar och bygger vi upp för den dagens undervisning.

• Vilka fler yrkesgrupper/samarbetspartners kan vi kommunicera och lära mer av, i och utanför förskolan? Alla! Alla dessa möten som vi upplever då vi är i olika lärmiljöer hela tiden ger en enorm input och skapar nyfikenhet att forska vidare kring eller tillsammans med. Vi samarbetar sedan många år med Sjöhistoriska muséet.

 

 

 

•  

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.