Frihetstiden och den Gustavianska tiden (början till demokrati). Historia åk 6.

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Frihetstiden och Gustavianska tiden i Sveriges historia. Efter Karl XII:s död 1718 var Sveriges stormaktstid slut och svenskarna ville bli fria från enväldiga kungar. Under frihetstiden styrdes landet mer av rådet och riksdagen (som var uppdelade i hattar och mössor) och tryckfrihet och vetenskap blev viktigt. Ute i Europa pågick Upplysningen. När Gustav III tar över makten 1772 tar den Gustavianska tiden vid och kungen blir återigen blir enväldig. Vi kommer att ta reda på vilka förändringar som påverkade samhället under 1700 - och 1800-talet och vilka spår som finns kvar i dagens samhälle.

 

Syftet med uppgifterna

• Att lära mig betydelsen av nyckelord.
• Att kunna förklara nyckelord med egna ord.
• Att lära mig mer om svenska vetenskapsmän och vad de är kända för.
• Att fundera över varför inte fler kvinnor sysslade med vetenskap på den här tiden.
• Att i ett rollspel sätta mig in i tankarna hos de personer som var för upplysningens idéer och de som var emot tidens nya idéer.
• Att jämföra frihetstiden med Sverige i dag och lära dig mer om vad som skiljer och vad som är likt.
• Att med hjälp av en karta lära mig mer om tidens handelsresor.
• Att fundera över hur vi än i dag kan se spår av dessa handelsresor. 
• Att kunna berätta om hur livet var för vanliga människor på 1700-talet.
• Att fundera över orsaker till historiska händelser.
• Att fundera över hur riksdagen begränsade kungens makt.
• Att kunna förklara orsaker och följder till befolkningsökningen i Sverige under 1800-talet.
• Att kunna förklara vad skiftet inom jordbruket var för någonting.
• Att kunna förklara orsaker och följder till skiftet.
• Att kunna berätta och förklara hur livet var för vanliga människor under 1800-talet.
• Att kunna förklara orsaker och följder till befolkningsökningen under 1800-talet.

I övningarna tränar eleverna på förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer samt förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,

Centralt innehåll

• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
• Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.