Sv - Sagotema åk 1

Följ med oss ut i sagans mystiska och spännande värld. Vad är en saga? Vem kan göra sagor? Kan du och jag? Finns det olika slags sagor? Häng med på sagoäventyr och låt dig inspireras.

Vad ska vi arbeta med?

Vi kommer att arbeta med både folksagor och konstsagor. Du kommer att få möta sagor av bland annat Bröderna Grimm, H C Andersen och Asbjörnsen och Moe. Vi 

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att: 

• Lyssna på sagor.
• Återberätta sagor.
• Läsa sagor.
• Skriva egna sagor, gemensamt/par/individuellt. 
• Skriva din saga i ett digitalt verktyg, t.ex. Word eller Skolstil. 
• Rita en gestaltande bild efter att du hört en saga.
• Göra en bildanalys av en bild från en saga. 
• Bli inspirerade av Sagomattan (YouTube). 

Vad ska du lära dig?

Skriva:

Att skriva en saga med inledning, handling och avslutning. 

Att sagan har något typiskt kännetecken för folksagan, t.ex. tretal, talande djur, motsatser, ont/gott, magiska ting, en elak styvmor, häxor, prinsar och prinsessor, lyckligt slut.

Att skriva med en läslig handstil och med hjälp av ett digitalt verktyg.

Att markera meningarna med stor bokstav och punkt.

 

Tala/lyssna:

Att kunna återberätta en saga för en kompis med hjälp av bildstöd.

 

Läsa:

Att kunna läsa en enkel saga. 

 

Bild: 

Att analysera en bild från en saga och berätta vad du ser på bilden. Vad får du för ledtrådar till vad boken kommer att handla om?

Att göra en gestaltande bild till en saga du har hört. 

 

Hur ska du visa att du lärt dig?

Du kan återberätta en saga med hjälp av bildstöd.

Du kan skriva en enkel saga som börjar med "Det var en gång..." 

Du kan göra en bildanalys och berätta om vad som finns på bilden.

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Kriterier

• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
• Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
• I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.