Undervisningsplan Klinten VT21. Högläsning

Denna termin har vi fortsatt fokus i projektarbetet på temat Högläsning. Vi ser att barnen på Klinten visar en stor intresse för bild och berättande. Denna är en fantastisk utgångspunkt att ta avstamp i för att stödja barnens lärande och kommunikation samt ge de positiva upplevelser och en bra start i relationen till böcker som en källa till lustfyllda upplevelser och kunskapsinhämtande.

Projektfråga

Vad är det som fångar barnens intresse för böcker och vad är det de lär sig när de är i möte med böcker?

Frågeställningen för vårt arbete med högläsning är tänkt utifrån vår barnsyn om ett nyfiket och kompetent barn med lust att lära och stora utvecklingspotentialer. Den inkluderar pedagogens önskan om att skaffa oss kunskap om hur barnen på Klinten tänker, om hur de uppfattar och tar till sig nya kunskaper genom litteratur och boksamtal samt hur detta bidrar till deras utveckling.

Projektbeskrivning utifrån de didaktiska frågorna 

 ·         VAD: (Innehåll)

Vad – ska barnen få möjlighet att utvecklas och lära om?

Barnen ska växa i en miljö där böcker är en naturlig integrerad del och en lustfylld kunskapskälla som de tidigt medvetengörs om och blir vana vid. Introducera böcker på ett bra sätt, visa på och lära varje barn vad en bok är, vad är det som står i böcker, hur man hanterar en bok, stödja barnen till att utveckla en god, lustfylld och omsorgsfull relation till böcker.  

 

Högläsning/ uppleva läsning med rösten som verktyg, samtala kring det vi läser om och det vi ser i böcker(bild, symboler).

Reproducera själva(rita, måla, skapa) med utgångspunkt i litteraturen. 

 

Tidigt ta kontakt med skriftspråket och med bokstäver som symboler. Hur ser bokstäver ut? Hur låter de? 

Utveckla ordförrådet genom att benämna och sätta ord på saker. Använda oss av ord och ett nyanserat tal i vardagen så att språk och språkförståelse grundläggs tidigt.

Lära mer om ord genom att sortera de utifrån grammatiska kriterier samt genom att avbilda de med bild eller kroppspråk- t.ex. substantiv/ föremål, verb/ rörelse, adjektiv/ olika egenskaper mm . Leka grammatik.

 

Stämmer det tänkta innehållet överens med projektfrågan?

Vi strävar efter att levandegöra läsning, berättande och litteratur i barnens vardag, detta utifrån en undervisningsplanering som bygger på barnens delaktighet och uttryckt vilja och de utmaningar som vi ser det enskilda barnet som gruppen behöver. Vi har språk och kommunikation i fokus som utvecklingsområden.  

 

·         VARFÖR? (Syfte)

Varför – Vad är syftet? 

Syftet med vårt gemensammaprojekttema "Högläsning" är att ge alla barn likvärdiga möjligheter att lära sig genom litteraturen, utveckla ordförrådet och ett nyanserat språk, lära känna igen symboler(bokstäver, skrift, bilder) utveckla fantasyn och ta del av varierande uttrycksformer.

Skapa för barnen en gemensam kunskapsplattform genom att uppleva samma sak tillsammans med sina jämnåriga. 

Utveckla barnens intresse för läsning genom att ge de positiva upplevelser av det. Leka begrepp, dramatisera, problematisera dileman vi möter i böcker.

Vi tar tillsammans del av bilder och text vi hittar i litteraturen och uppmuntrar barnen till att själva reproducera egna tankar och upplevelser.

Vår frågeställning för projektarbetet: Är det roligt att läsa? Vad är det som fångar barnens intresse när de är i möte med böcker? 

Vi är nyfikna på hur barnen lär sig med stöd i högläsning som undervisningsverktyg.

Genom projektarbetet vill vi ge barnen möjlighet att förstå och reflektera över situationer som vi möter i litteraturen, väcka funderingar över vad som är önskvärt/ inte önskvärt i mötet med vår omgivning och med varandra. Vi syftar på att barnen ska utveckla självkännedom samt en tillitsfull och lösningsinriktad grundinställning vad det gäller relationen till varandra och utmaningar man kan stöta på. 

Projektarbetet är en pedagogisk metod att arbeta med demokratiska värderingar och stödja varje barn till att bli en aktiv individ, reflekterande, med egna åsikter samtidigt som man övar sig till att också lyssna och värdesätta andras åsikter och respektera de. Barnen på Klinten befinner sig i början av sitt verbala tal. De är fåordiga men de uttrycker sig multimodalt, genom att visa, låta, ta i eller ta bort saker mm. Vi synliggör deras uttryck för varandra i syftet att underlätta för deras samspel och kommunikation. Barnen ska tidigt uppleva att de är lyssnade på, att deras tankar har värde och att de kan påverka sin situation och sin omgivning.

 

Vad säger läroplanen? - se nedan

 

·         HUR? (Metod)

Hur – Hur organiserar vi undervisningen? 

Vara observanta på det barnen visar för intressen - vilka böcker återkommer och försöka förstå på vilka kriterier barnen väljer de. Vad visar barnen - fånga in detaljer och fördjupa oss i det. Vad finns det för lärande som vi kan utveckla?

Skapa projektgrupper med max fem barn, utgå från undervisningsplan och arbeta på projekttemat tillsammans. Ha inne och utegrupp(när vädret tillåter) inplanerade utifrån veckodagarna.

Använda oss av Spaltdokumentationer för att fånga in detaljer som kan hjälpa oss pedagoger att fånga in barns intressen, språkliga färdigheter, kroppsspråk.

Ha en tillåtande lärmiljö - barnen ska ha tillgång till material som de vill och kan hantera. Öva på användning av svårare material för att utveckla nya färdigheter.  

Erbjuda utmaningar av olika slag. Utgå från barnens och barngruppens behov. .

Erbjuda kulturella upplevelser(sång, drama, dans mm) under samlingssituationer samt i både spontana som inplanerade undervisningssammanhang. 

Använda oss av digitala medel - visning av relevant material, böcker i digital form, uppmuntra barnen att med Ipad/ lärplatta själva ta bild på sina alster. 

Erbjuda en varierande skapande material.

Ge barnen en "röst" genom pedagogisk dokumentation, genom att också synliggöra deras alster och bekräfta deras förmåga att skapa eget, skapa nytt.

 

 

·         VEM?

Vem – Vilka är det som ska delta? (skriv inga namn men beskriv till exempel om ni arbetar i liten grupp, helgrupp, halvgrupp)

Barngruppen fördelas i tre mindre projektgrupper.

Vi planerar för undervisning styrd av en pedagog per grupp. Vi utgår från en rotationsmetod så att alla barn erbjuds samma möjligheter.

Varje pedagog ansvarar för dokumentation av det egna arbetet. Syftet är att fånga in läroprocesser hos barnen för att på ett bästa sätt vidare kunna anpassa och utveckla undervisningen.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• fantasi och föreställningsförmåga,