1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?

• Fenomenen snö och is: Hur man kan använda dem på olika sätt i lekar, med kroppen och utforskande. 
• Is i olika former:  istappar, lös och fast is. 
• Utforskande av vatten:  i leken, konstruera tillsammans med andra material, främst sand, vattnets rörelser i olika sammanhang och hur barnen på olika sätt kan påverka det. 

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

• Vill undersöka och Utforska snö och is genom  smak, känsel, kroppen
• Hur får man sönder is?
• Hur kan man sätta ihop snö?
• Förändring från vatten, snö, is i olika temperaturer och över tid.
• Kan det bli skum av snö och is?
• Sin kropp med snö och is: Hur kan man åka fort, fortare i backen? Hur gör man snöänglar, snöbollar och snögubbar? 
• Skapa spår i snön, skriva i snön, vad är det för spår? 

Övriga intresseområden:

• Rollekar, olika karaktärer, hur är man som Spiderman, Hulken, Ironman, olika Pokemonkaraktärer, Madicken... Familje- och djurlekar, bebisar...
• Utryckningsfordon och andra fordon som sopbilar, lastbilar etc ( främst när vi är ute och på promenader)
• Bokstäver, "min" och familjemedlemmars bokstäver, symboler

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

• Finns fortfarande ett stort intresse för att fortsätta utforska, undersöka och lära om Vattnets olika former och rörelse.
• Barnen vill hålla på mycket med det även utanför projekttid. 

2. Definiera kortfattat ert projektval

Fortsätta med vatten och rörelser, i ett erfarenhets- och upplevelsebaserat lärande som är kopplat till årstidsväxlingarna.

Vinter:  tex: snö, vatten och is i olika former, vinterlandskap med sitt djurliv Vår: Smältprocess, vårtecken, odla.. Sommar: Vattenutforskande ute, kanske olika djur som är beroende vatten.

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

• En fortsatt nyfikenhet och ökad förståelse för hur fenomenet vatten genom att ändra form och komma i olika rörelser samt hur det kan  ha betydelse för vårt, växter och djurs överlevnad.

• Att genom sin nyfikenhet få möjligheter att inta ett naturvetenskapligt undersökande, få ställa olika hypoteser, prova dem, dra slutsatser och reflektera runt det. 

• Att det finns olika uttryckssätt för att kommunicera och lära med och av ( Både analogt och digitalt)

• Lägga lite mer fokus på de  läroplansområden som det varit mindre utav under HT 2020

Hur gör vi alla barn delaktiga?

• Vi är aktiva lyssnare, medforskare och medupptäckare och utmanare i barnens utforskande. 
• Återkommande stationer, få möjlighet att prova flera gånger i sin egen takt. 
• Finnas olika möjligheter under dan med olika uttrycksformer. 
• Mindre grupper som ger ökat talutrymme, möjlighet att aktivt delta, hålla fokus, lyssna
• Försöka göra dem mer aktiva och delaktiga i skrivandet av lärloggar. 

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

• Reflektera mer med film med barnen, skapa tillfällen till det på t ex måndagar, före och under mellanmålet.
• Ha mer bilder tillgängligt för barnen. 
• Göra reflektionerna mer konkreta för barnen med t ex de föremål som använts vid tidigare projekttillfälle. 
• Tänka på att även använda em genom t ex att en pedagog som stannar kvar inne med några barnen. 
• Använda olika tillfällen och stunder som kan uppstå under dagen, t ex samtal vid måltider. 
• Försöka göra dem mer aktiva och delaktiga i skrivandet av lärloggar. 

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

• Försöka hitta något uppdrag som knyter an till vatten och rörelse att göra hemma, Ta med tillbaka, jobba med det i gruppen. ev skapa enskild lärlogg runt det.  
• Via Skolplattformen, lärloggar, utvecklingssamtal, föräldramöte och daglig kontakt. 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

• Tillföra mer material  till vattenrummet ( Ella fixar) 
• Skapa mer inspirerande och utmanande lärmiljöer i miljön, ex vattenmiljö vid ljusbord,
• Använda projicering av olika miljöer som inspiration. skapa världar så barnen kan gå in i fantasin och fördjupa relationen till den digitala värld som projiceras. 
• Hur får vi material som kan behövas? Inköp? Låna från andra grupper?
• Ta hjälp i handledning
• Mer bilder på barnen och görandet kopplade till övrig dokumentation som finns i miljön.

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande? 

• Tänka på estetiken, ordning 
• Inte ha onödigt mycket material som barnen inte fångas av
• Barnen mer delaktiga i iordningsställande, val och omhändertagande. 
• Vi behöver vara mer med som inspiratörer och igångsättare

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

• Nya ord och begrepp
• Högläsning, böcker skönlitteratur och fakta ( analoga och digitala)
• Berättande, skapa berättelser tillsammans
• Koppla flerspråkighet till projektet med hjälp av t ex vårdnadshavare, Pollyglutt ( böcker). 
• Litteracitet, symboler etc
• Reflektion med och mellan barnen (liten/ större grupp, berätta för den som inte vet/ varit med)
• Naturvetenskapligt förhållningssätt ( ställa hypoteser, dra slutsatser, argumentera, diskutera etc)

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

• Volym, tid, hastighet, storlek, mängd, talmängder
• Sortera, jämföra
• Konstruktion, mäta

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

• Vattnets former vätska/flytande och fast/is. Övergångar mellan de olika formerna (en rörelse) och hur tid och temperatur påverkar.
• Vattnets kretslopp 
• Densitet Vad flyter och sjunker? Hur kan vi få det som flyter att sjunka och tvärtom?
• Utforska vattnets rörelser i olika lutningar 

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

• Barnens rörelser i förhållande till vatten i tex dans, fantasilekar etc. 
• Kroppens möjligheter tillsammans med snö och is ( fart, pulshöjande,  balans, avtryck)
• Utflykter, promenad till och från vattenmiljöer

Vilka  är projektets demokratiska möjligheter, hur kan ni inkludera barnkonventionen i ert arbete?

• Rätten till rent vatten. Har alla det? Varför, varför inte?
• Vad händer om vattnet tar slut?

Vilka är projektets skapande möjligheter?

• Ge möjlighet att få uttrycka sig och gestalta i  olika uttryckssätt ( måleri, teckning, lera, dans, dramatiseringar, sång, konstruktion m m )
•  Olika tekniker

Vilka är projektets digitala möjligheter?

• Barnens eget och delaktighet i dokumenterande
• Projicering
• USB- mikroskop
• Vattenmiljöer, uppleva vattnets rörelser, åka på olika sätt i vatten med Green screen och andra digitala verktyg

Hur ska vi organisera för att allt ska förbindas? (transdisciplinärt och rhizomatiskt)

• Projektet  och barnens göranden synligt i miljön, ge möjlighet att återuppleva, reflektera
• Upprepa, återbesöka
• Variation, olika uttrycksätt, lägga till nytt
• Barnens möjlighet att få äga sitt projekt, utgå från deras frågor
• Återbesöka platser vid olika årstider för att studera vattnet ( Brunnsviken, Vanadisbadet, Obsanbäcken, Vasaparken )
• Hålla en röd tråd genom projektet, dra upp trådar från tidigare erfarenheter, väva in i nytt.

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

• Mer kunskaper i olika naturvetenskapliga ämnen och utveckling av lärmiljöer.
  
  4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?
• Tänka runt hur vi organiserar grupper, fasta, rörliga, utifrån intressen, vilka utmaningar man behöver etc.
• Inte ha bråttom till nästa steg. Låta barnen få utforska och undersöka vidare. 
• Barnens frågor och reflektion, pedagogers reflektion och veckoplanering är utgångspunkten och "motorn" i projektet
• Ha en tydlighet och struktur runt lärloggar (Både gruppens och de enskilda, så det blir en likvärdighet) 

5. Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklingsområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen)

Förskolans demokratiska uppdrag

Använda oss av UR:s serie Djuren på Djuris, ta inspiration från deras handledning. Välja teman utifrån de dilemman vi kanske för tillfället finns i barngruppen. ( Kamratskap, empati, Barnkonventionen...)

Förskolornas lärmiljöer- inne och ute

• Vår utmaning. Vi tar hjälp av Katarina i handledning samt från nätverk som Ella deltar i om lärmiljöer. 
• Låta innemiljön berikas av material från utemiljön och tvärtom. 
• Olikheter i material som struktur, former, tyngd, hitta motsatser