Skolbanken Logo
Skolbanken

Matteus förskolor Grundplanering 3, Solrosen g 2

093331 Förskolan Solrosen, Stockholm Norra innerstaden · Senast uppdaterad: 10 mars 2021

Nu är det dags att utifrån ert arbete med Grundplanering 2, era reflektioner och er utvärdering göra en fördjupning i det som pågår eller ett nytt val. Här nedan finns reflektionsfrågor som hjälper er.

1. Reflektion kring projektperioden

Undervisningen har fungerat bra och projektet syns i miljön på avdelningen. Barnen har ägt projektet.

Vi har haft reflektioner tillsammans med barnen och reflektion i arbetsgruppen. Vi känner att vi lyckats hitta barnens intressen och vi kan se att de lärt sig mycket kring projektet.

.

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

De är nyfikna på olika djur i havet. Hur de lever, hur de får ungar, vad de äter.

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

Stort intresse för djurlivet i vatten och vi tänker att detta blir vårt fördjupningsområde.

 

2. Definiera kortfattat ert projektval.

Liv i vattnet för en hållbar framtid

3. Projektplan

 

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

Fakta och fantasi, nya ord och begrepp. Att barnen får möjlighet att utforska, upptäcka och skapa förståelse för ett varsamt förhållningsätt till natur och miljön i havet.

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Vi använder olika sätt att lyssna in barnen - genom samtal och reflektion, på samlingen och genom att vara närvarande i deras lek.

2 gånger i veckan har vi reflektion med barnen. Både i stor grupp och i mindre grupp. Genom reflektionen kan vi se vad barnen lärt sig och vad de är intresserade av att lära mer om. Då kan vi fånga upp barnens intressen och se hur vi ska gå vidare.

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet?

 Vi gör dem delaktiga genom dokumentation, dagliga samtal, föräldramöte, utvecklingssamtal och lärloggar.  Genom att barnen får uppdrag att ta med sig återvinnings material mm, som vi använder till projektet

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

Vi tänker att vi ska skapa en mer spännande havsmiljö, till exempel vi ska göra akvarium tillsammans med barnen.

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande?

Vi använder ett tillåtande förhållningsätt där nya ideer och funderingar tas tillvara med och att om man vill testa något nytt så gör man det.- alltså en öppenhet för förändringar.

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Genom reflektion och göra en tankekarta för att säkerställa. Alltid ha ett syfte med undervisningen.

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Nya begrepp och ord om havet och havsdjur. Barnen utrycker deras ideer när vi jobbar med projektet under hela dagen. De har dialog med varandra och återberättar deras tankar. De får ett större ordförråd.

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Barnen ska ha kontakt med olika matematiska begrepp, som till exempel längd, vikt, storlek. Mängd och mönster.

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Experiment, artkunskap, använda beebot och mikroskop. Vad behöver vattendjuren för att må bra? Hur kan vi hjälpa dem?

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Finmotorik genom skapande i olika material

Regellekar (kom alla mina hajar), dans, utflykter

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur ni kan inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Vi arbetar i mindre grupper så att alla ska få komma till tals och bli lyssnade till.

Barnen lär av varandra och samarbetar

Vi arbetar med värdegrund start och de får verktyg som de kan använda i leken och i projektarbetet

Vi läser och diskuterar litteratur kring barnkonventionen (barnens planet mfl)

Barnen får prova på demokratiska strategier såsom att rösta och få förståelse för att man kan tycka olika

 

 

 

 

Vilka är projektets skapande möjligheter?

De kan skapa med olika material på olika sätt.

Vilka är projektet digitala möjligheter?

Vi använder Polyglutt 

I-pad för dokumentation

Faktasökning på internet

Projektor för upplevelser och reflektion

 

 

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi inför skaffa?

Vi behöver lära oss nytt fakta kring livet i vattnet

Vi behöver bli bättre på digitala verktyg och appar

 

4. Gör en struktur kring undervisningen  utifrån er projektplan?

Vi kommer att göra en tankekarta att utgå från. Vid reflektionstillfällena planeras kommande veckas undervisning.

 

5: Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklings områden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen).

Barnen ska vara delaktiga i planeringen av miljön och undervisningen -genom reflektion och genom att deras ideer tas tillvara. Vi kommer att göra barnen delaktiga i den dokumentation vi gör. Kring inköp har vi möten där barnen får komma till tals Dubbla dokumentation så de blir mer tillgängliga för barnen.

 

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback