VARFÖR?

Med undervisningarna vill vi tillsammans med vår temakaraktär, väcka lust, nyfikenhet och intresse hos barnen inför matematikens språk, olika geometriska former samt olika tekniker för att skapa och konstruera. 

VAD?

Med Lilla Ärtan möter barnen olika geometriska former i olika storlekar och antal som barnen får lära känna, utforska och skapa med. I olika sammanhang och miljöer undersöker vi cirklar, kvadrater, rektanglar och trianglar som vi sedan kopplar ihop med Lilla Ärtans hus och flygplan.

HUR?

Barnen har under introduktionsveckan av matematik mött de fyra olika geometriska formerna (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel) som vi kommer fördjupa oss i under dessa undervisningar. 

Som inledning möter barnen Lilla Ärtan utanför sitt hus som är förbryllad över att hans flygplan är helt sönder. Det ligger i olika delar och former som vi tillsammans utforskar och sätter ord på på olika språk samt jämför med formerna som återfinns på Ärtans hus.Barnen får möjlighet att känna och samtala om hur formerna ser ut tillsammans med några vänner i en mindre grupp. Geometriska former i olika storlekar utmanar barnens tänkande till jämförelse mellan föremål och att återfinna dessa i vardagen, något Camilla Björklund skriver om i sin bok Bland bollar och klossar - matematik för de yngsta i förskolan (2012). 

Efter inledningen får barnen med hjälp av de olika formerna konstruera ett eget nytt flygplan till Lilla Ärtan. Detta sker individuellt för att barnen i egen takt och med egen koncentration ska kunna få möjlighet att skapa vidare förståelse och utveckling i samtal om de olika formerna. I det här arbetet har vi fokus på de olika formerna där samtalet med olika matematiska begrepp är vårt huvudfokus. 

Lilla Ärtan kommer återigen till barnen för att berätta att han önskar ett flygplan där Ärtan och hans kompisar kan få plats, alla tillsammans. Detta ger barnen tillfälle att skapa med olika geometriska former och delar, ett större flygplan som barngruppen senare kommer att ha i lekmiljöerna, främst utomhus. Detta sker i olika processer och med olika tekniker för att skapa sammanhang och befästa kunskaper på olika sätt. Med flera olika material och med färger och former utvecklas färdigheter och kompetenser inom estetiska lärprocesser.

Camilla Björklund (2012) skriver om vikten av lärarens roll i barnens meningsskapande inom matematiken. Läraren ska uppmärksamma barn på likheter och olikheter hos fenomen inom matematiken så som exempelvis form, mängd och antal och hur dessa gestaltas och används i vår vardag. I undervisningen och utbildningen möter barnen former i olika storlekar och antal, för lek och konstruktion. Även i våra pedagogiska miljöer återfinns former för barnen att upptäcka och föra vidare samtal om. Detta gäller även för skapandet i olika processer inom estetiken. 

I samlingarna som är kopplade till undervisningarna presenterar Lilla Ärtan en formberättelse, sånger och ramsor. Detta för att förstärka och utveckla kunskaper kring matematik som språk och de olika geometriska formerna. 

Hur ska det dokumenteras?

Dokumentation från undervisningarna kommer finnas synligt för barnen för fortsatt dialog och för att skapa tillfällen att utveckla förståelse. 

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att föra dialog hemma tillsammans med sina barn.

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

  Lpfö 18
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

  Lpfö 18