Favoritmatematik 3B

Vet du hur man räknar bråk? Kan du skriva en räknesaga i alla fyra räknesätten? Vet du vad area är? Kan du räkna ut omkretsen på en triangel? Detta är en del av det du kommer att få träna under vårterminen.

Innehåll

Du ska:

• kunna positionssystemet (tusental, hundratal, tiotal och ental)
• kunna tal i bråkform
• kunna jämföra bråk
• kunna klockan (analog och digital)
• kunna lösa elevnära problem i de fyra räknesätten och kunna förklara hur du löser problemet 
• kunna omvandla enheter inom vikt, volym och längd
• kunna beräkna omkrets och area
• kunna räkna tal med skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200
• kunna räkna multiplikation och division inom talområdet 0-20
• känna till matematiska begrepp
• kunna jämföra och se likheter och skillnader mellan geometriska figurer
• kunna göra egna diagram
• ha kunskaper om hur man räknar skala

Under lektionerna kommer du:

• arbeta individuellt och i par/grupp.
• utveckla dina förmågor genom att diskutera, argumentera och reflektera.
• få arbeta med digitala verktyg.
• genomföra prov efter avslutat kapitel.
• få möjlighet att arbeta med praktisk matematik.
  

 Du kommer att bedömas utifrån din förmåga att:

• använda de begrepp som anknyter till arbetsområdet.
• välja och använda matematiska metoder som passar bra för att göra beräkningar och lösa uppgifter
• använda olika matematiska uttryck för att diskutera 

Läroplansmål

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.