Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projektavstämning Blåvalen 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Skapad 2021-02-04 08:18 i 133491 Förskolan Fyren Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Innehåll

Projektavstämning av vårt projekt Hållbar framtid - Barns möte med naturen

Våra förväntningar av projektarbetet är att barnen skulle få möjlighet att utveckla deras kunskap om naturen och genom scaffolding metoden ska barnen få utforska och prova deras hypoteser. Vi vill även öka barnens medvetenhet för vårt ekosystem i naturen och att människors handlingar kan påverka vår hållbara framtid. 

Ur förskolans läroplan

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. (Lpfö 2018, s. 12, Skolverket)

Vetenskaplig koppling

Med att undervisa barnen i hållbar utveckling så möjliggör det att vi tillsammans inte enbart tillgodoser vårt eget behov idag. Utan med att utbilda barnen i att vi är måna om vår miljö idag, så äventyrar vi inte framtida generationers möjligheter till att kunna tillgodose sina behov. Barnen får en positiv tro på sig själva och sin påverkbarhet, samt på den framtid de möter. (I. Elfström, B. Nilsson, L. Sterner, C. Wehner-Godée, 2014, s. 174)

Vad har vi gjort:

Vi startade projektet i maj med att dela ut sommaruppdragen och förbereda projektväggen. Under augusti och september hade vi en undersökningsperiod där vi samlade in material från barnens sommaruppdrag, spaningar i naturen, utflykter till Nackareservatet och barnreflektionsmöten. Vi har lyssnat in barnens intressen och tidigare erfarenhet samt deras nyfikenhet för nya kunskaper. 

Vi valde ämnen utifrån alla barns intressen och frågor, samt från Läroplanen för förskolan i ett syfte att alla barnen skulle få inflytande i sin utbildning och att vi skulle uppnå målen i våra styrdokument.

Vi har varit nyfikna på att lära mer om:

✔ hur djuren såg ut, hur de förökade sig, var dom bor, vad dom äter, viken nytta de gör i vår natur.

✔ hur växterna kan leva och växa, hur dom kommer till, viken nytta de gör i vår natur.

✔ vad vattnet har för betydelse, rent/smutsigt vatten, vad som finns i våra sjöar, vad som förstör våra sjöar.

✔ vad som händer med djur, växter och vatten under de olika årstiderna.

✔ vad som händer om vi kastar skräp i vår natur och hur de påverkar vår hållbara framtid.

Vi startade med att undersöka snigeln/snäckan och därefter myran. Vår undervisning utgick ifrån barnens reflektioner, dom ställde sina hypoteser som de sedan undersökte tillsammans med de andra barnen och medforskande pedagoger. Vid varje undervisningstillfälle väcktes nya frågor, dessa frågor byggde projektet vidare. I arbetet med snigeln/snäckan och myran har även förgreningar till växter, årstider och vatten gjorts av barnen, dessa ämnen kommer vi fortsättningsvis arbeta vidare med.

I naturvetenskapsrummet har vi arbetat med naturmaterial som barnen har plockat med in utifrån naturen. Detta material undersöks med bland annat digitala verktyg.

Ur förskolans läroplan

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

 Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. (Lpfö 2018, s. 9, Skolverket)

I ateljén har vi arbetat och utvecklat vår kunskap om djuren och naturen genom olika estetiska lärprocesser, barnen har använt olika material och tekniker. Med utgångspunkt i ett kreativ lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid. 

I kulturstudion har barnen sjungit och spelat instrument, spelat in en ljudsaga om snigeln där det berättar om sin nya kunskap inom de olika områden med djur och natur som vi har arbetat med. De har även provat att göra filmer genom green screen och imovie som även dessa har handlat om djuren och naturen.

Vi har i vår undervisning inom projektet arbetat med digitala verktyg som bland annat: webbmikroskop, lärplatta, projektor och blue bot.

Ur förskolans läroplan

Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. (Lpfö 18)

I bygg och konstruktions rummet som är uppdelat i de olika årstiderna har barnen fantasifullt konstruerat olika naturmiljöer där djuren lever och bor. Detta rum har även fyllts på av barnens alster som de har skapat och växer nu fram som vårt projektrum där vi kan följa barnens utforskande och lärande.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.  (Lpfö 2018, s. 14, Skolverket)

 

Ur förskolans läroplan

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring. (Lpfö 2018, s. 8, Skolverket) 

Ett språkutvecklande arbetssätt har parallellt löpt som en röd tråd genom projektet. I vår undervisning har vi använt oss av högläsning, Poly glutt, bildstöd och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). 

Ur förskolans läroplan

Förskollärare ska ansvara för att varje barn utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, 

Måndagar har vi arbetat med de sociala samspelet - I vår undervisning så har vi använt oss av Igelkott och Kanin (Kompisböckerna), vi tittar på pedagogiska filmer som bland annat "Djuren på Djuris" (https://urplay.se/serie/218528-djuren-pa-djuris), Lika och olika - alla är vi värda lika mycket och känslor - hur kan vi agera när vi känner oss arga, ledsna och glada?

Ur förskolans läroplan

Arbetslaget ska stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, (Lpfö 18)

Dagligen så har vi avslutat vår pedagogiska lunch med att läsa ur Igelkott och Kanins böcker om Barnkonventionen och barnens rättigheter. Vi ställer frågor för att lyssna in att alla förstår och är medvetna om vad Barnkonventionen handlar om.

Varje dag har vi erbjudit pulshöjande rörelse bland annat miniröris, dans och genom att våra kroppar får röra sig utifrån olika rörelser vi finner i naturen (djur, växter, vind och vatten).

Vi har även skapat en egen återvinningsstation på Blåvalen tillsammans med vårdnadshavarna. Där kan alla lämna återvinningsmaterial som vi har byggt och konstruerat med. När vi har arbetat med sopsortering och återvinning har vi tagit hjälp av "Sopsamlarmonstren, "Barr och Pinne" som på ett enkelt och roligt sätt har lärt oss om hur vi kan vara rädda om naturen. Vi har lärt oss om kompostering, kretslopp, allemansrätt, sopsortering, återvinning och vart skräpet egentligen ska och varför. 

Vi har även tittat på den pedagogiska serien "Rädda världen". Den har gett oss en förståelse för hur olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling och klargöra samband, förklara naturens olika kretslopp och att förmedla ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt.

Hur har vi arbetat med projektet:

Vi har erbjudit välkomnande miljöer där barnen ska få utforska och uttrycka sig på många olika vis genom det som många benämner "de hundra språken". Detta innebär att miljön är föränderlig, inspirerande, tillgänglig och tillåtande för att ge barnen möjlighet att skapa mening utifrån olika perspektiv. Att få leka och lära tillsammans utifrån de fyra K:na; Kommunicera, kollaborera, skapa kreativt och tänka kritiskt. Vår miljö används som den "tredje pedagogen" genom att erbjuda tillåtande, tydliga och tillgängliga rum. I rummen har barnen, under hela dagen, möjlighet att leka och utforska tillsammans, både spontant och styrt, genom många estetiska uttryckssätt. De utvecklar sitt lärande inom projektet naturvetenskap kopplat till Hållbar framtid.

Vi har lagt stor vikt vid att stärka varje barns förmåga till delaktighet, inflytande, ökad självkänsla samt nyfikenhet att lära och vilja ingå i ett sammanhang. Vi har kopplat ihop alla ämnen som barnen valt och vävt samman dessa som sedan kopplats vidare till hållbar framtid. 

Med ett rhizomatiskt arbetssätt har barnen fått möjlighet att med sina röster, nyfikenhet och delaktighet fått tid till att utforska utifrån deras tankar, processer och lärande. Eftersom de har fått möta nya relationer och lärande utifrån deras nya infallsvinklar så har de kunnat koppla de olika delarna och utvecklat en förståelse för hur allt hänger samman.

Vetenskaplig koppling

I det pedagogiska arbetet kan detta synsätt innebära att först fokusera på början utan att ha ett slutgiltigt mål där resultaten är känt i förväg. När utforskandet har startat blir det möjligt att följa upp processen med olika problemlösningar, barnens upplevelser, nya och oväntade frågeställningar som kan föra utforskandet vidare. När barn och vuxna konstruerar kunskap tillsammans och fördjupar sig i nya hypoteser utan att på förhand ha ett bestämt kunskapsinnehåll, då kan detta beskrivas som ett konstruktionistiskt sätt att se på lärande (Skolverket 2012:21–25).

Under hösten har vi i projektet arbetat disciplinärt med alla ämnesområdena från Lpfö 18. Vi har delat in barnen i tre grupper. Varje grupp erbjuds samma undervisning och genom att delta i de olika rummen med ansvarspedagogerna sker ett parallellt lärande inom de olika kunskapsämnena.

Vetenskaplig koppling

 En viktig aspekt som både Palmer (2011) och Lenz Taguchi (2012) uppmärksammar är det transdisciplinära arbetssättet som anses vara betydelsefull för förskoleverksamheten, eftersom det förändrar synen på lärande och kunskapsskapande. ”Ett transdisciplinärt arbetssätt betyder också att man inte bara arbetar tillsammans, utan att man vågar och får låna arbetsredskap från varandra och arbetar inom varandras arbetsfält”(Palmer 2011:47). 

Vi följer vårt veckoschema som är organiserat utifrån att det ska finnas möjlighet för alla barnen att vara delaktiga i sin utbildning. De ska få erövra kunskap i både styrd och spontan undervisning, samt erbjudas alla delar ur Lpfö 18, skolverket.

Tisdag - torsdag förmiddagar driver vi planerad undervisningen inom projektet med målstyrda processer, som grundar sig på barnens frågor och ställda hypoteser till utveckling och lärande. Vi pedagoger är lyhörda för barnens tankar, nya frågor, hypoteser och teorier under processens gång. Varje fredag har vi barnreflektionsmöte utifrån veckans undervisning. Pedagogerna dokumenterar barnens lärande, nya frågor och intressen. Varje måndag reflekterar arbetsgruppen utifrån barnens reflektionsmöte och dokumenterar lärlogg, planerar och utvecklar projektarbetet för kommande vecka.

Övrig tid bedrivs undervisningen spontant i barnens lek med närvarande pedagoger som agerar som närgranskare, rekvisitörer, medlekare eller lekledare. Torsdagar bedriver vi undervisningen i Nackareservatet för att barnen ska få utforska i naturen och för att upptäcka förändringar i vår natur under de olika årstiderna. 

Vår utbildning, undervisningsmiljöer och projektbeskrivning bygger på våra styrdokument såsom: "Läroplanen för förskolan", "Projektuppdraget - Barns möte med naturen", "Fyrens plan för Grön flagg", "Plan mot kränkande behandling", "Verksamhetsplan för Fo4", "Barnkonventionen", "Att designa en pedagogisk lärmiljö Södermalms pedagogiska ställningstagande", KI:s rörelseprojekt, samt barnens intressen, tidigare erfarenhet och utifrån vetenskaplig beprövad grund. 

Närvaron, lyhördheten dokumentationen och reflektionen har hjälpt oss att bygga upp undervisningen med deras nyfikenhet som utgångspunkt. Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan. Vi använder oss av reflektionsverktygen på PoB:en för observation, dokumentation, reflektion och analys. 

 

Vi pedagoger är lyhörda för barnens tankar, hypoteser och teorier under processens gång. Varje fredagar har vi barnreflektionsmöte utifrån veckans undervisning. Pedagogerna skriver spaltdokumentationer och dokumenterar lärande, nya frågor och intressen. Varje måndag reflekterar arbetsgruppen utifrån barnens reflektionsmöte och dokumenterar lärlogg, planerar och utvecklar projektarbetet.

Vetenskaplig koppling

"När man observerar så gör man något mer än att bara se. Att observera blir ett medvetet samlande av iakttagelser, något man sett eller hört men ännu inte reflekterat över. En observation väcker frågor som gör en nyfiken på något som en vill förstå mer om. Det man har blivit nyfiken på i sin observation fungerar som grund för hur man i nästa steg ska välja ut vad en vill dokumentera" (Åberg, A, Lenz Taguchi, H, 2012, s. 18). Referens: Åberg, A. Lenz Taguchi, H. (2012). Lyssnandets pedagogik. Natur och kultur: Stockholm

I skolplattformen har vi dokumenterat undervisningen kontinuerligt och systematiskt för att synliggöra barnens och gruppens utveckling och lärande. Förskolläraren har ansvarat för att utbildningen analyserats, utvärderats och utvecklats. Syftet är att vi ska tillgodose barnens och gruppens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål.

I skolplattformen presenterar vi vårt arbete i lärloggar både i grupp och individuella för att vårdnadshavare ska kunna vara delaktiga och att de tillsammans med barnen ska kunna följa projektets process. Vi erbjuder även utvecklingssamtal för samtliga vårdnadshavare en gång per läsår. I slutet av läsåret bjuder vi in vårdnadshavarna till en avslutningsfest för att ta del av hela projektet.

 Vem har utfört arbetet:

Förskolläraren har haft huvudansvaret för utbildningen, undervisningen och miljöerna på Blåvalen. Hon har ansvarat för att undervisningen i projektet bedrivs med pedagogiskt innehåll efter våra styrdokument och att det har främjat barns utveckling och lärande. Pedagogerna på Blåvalen har valt att dela upp ansvarsämnen och ansvarsrum. Barnskötarna har haft ansvar för sitt ämnesområde och att undervisningen har främjat barns utveckling och lärande i enlighet med våra styrdokument. Alla pedagoger har ansvarat för att observera, reflektera och dokumentera under undervisningen. Pedagogerna har även ansvarat för att rummen är välkomnande, rena och fina, fyllt på material vid behov och att det är god materialvård i rummet. 

 

Analys:

Våra förväntningar av projektarbetet var att barnen skulle få möjlighet att utforska och prova deras hypoteser samt utveckla deras kunskap om naturen. Vi ville även öka barnens medvetenhet för vårt ekosystem i naturen och att människors handlingar kan påverka vår hållbara framtid. 

  • Barnen har visat ett stort intresse att vara ute i naturen och undersöka djur, växter, årstider och vatten. Vår inomhusmiljö genomsyras av vårt projekt. Genom att ta med djur och naturmaterial till förskolan så har barnen haft möjlighet att hålla projektet igång hela dagarna. Barnen har fått möjlighet att prova många olika tekniker och material och därmed utvecklat ett starkt självförtroende och tro på sig själva. De använder sig av många estetiska uttryckssätt såsom: estetik, digitalitet och teknik genom  material som färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik. Genom ett disciplinärt arbetssätt erbjuder vi barnen en mångfald i lärandet. 
  • Vårt projektrum växer fram med barnens alster och dokumentation i vårt bygg och konstruktionsrum. Vårt mål är att rummet ska hållas vid liv och att barnen ska fortsätta sina fantasifulla lekar där mitt i projektets hjärta.
  • Vi kan se att våra arbetsmetoder både scaffolding, disciplinärt och rhizomatiskt har erbjudit en mångfald i lärandet och hjälpt till att hålla intresset vid liv. De har hittat nya spännande väger i projektet som har lett till kunskapsutveckling för alla barnen. Genom reflektioner med barnen och upprepning i de olika ämnena så ser vi att barnen har utvecklat en stor kunskap om djuren och naturen. Vi ser att vårt syfte och våra läroplansmål uppnås.

Vi kommer att arbeta vidare med projektet utifrån vår projektbeskrivning och våra arbetsmetoder. Vi pedagoger kommer fortsätta att vara lyhörda, medforskande och ställa metakognitiva frågor vid undervisningen. 

  •  

  •  
  •  
  •  

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: