Likabehandlingsarbete Stjärnan 2021

Vi har en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi intar ett normkreativt perspektiv där vi strävar efter att synliggöra normer, ifrågasätta normer och granska vår egen position. Alla känner sitt värde och upplever sig som en tillgång i gruppen. Vi arbetar för att stärka barns självkänsla, respekt och tilltro till sig själv och andra. Med god självkänsla och en tro på sitt eget värde är man väl rustad att möta olikheter. Mål Stärka barnens självkänsla. Med god självkänsla och en tro på sitt eget värde är man väl rustad att möta olikheter. Insats Vi kommer att reflektera kring hur olika förhållningssätt kan påverka självkänslan och få inspiration till sätt att agera som stärker den. Vi kommer att utveckla vår kompetens kring barns lek. Vi arbetar aktivt med att låta barnen utveckla sin lekkompetens. För att göra skillnad i det dagliga arbetet kommer Likabehandlingsansvarigs uppdrag vara att hålla likabehandlingsarbetet levande. Detta görs bland annat genom dilemmasamtal i arbetslagen. Här i denna planering dokumenterar arbetslaget sina samtal och sin process.

Vårterminen -21:

-Får jag vara med?

Får jag vara med? Är en fråga som ofta ställs mellan barnen i förskolan. Som jag förstår den är frågan mer än en konkret strategi för att ansluta till andra barns aktiviteter eller lek. Det är en djupt existentiell och etisk undran som handlar om och uttrycker en längtan efter tillhörighet och gemenskap. Essensen i frågan är retorisk: Duger jag? Är jag värdig att vara med? Har jag vad som krävs för att accepteras i gemenskapen?

Det är inte alltid så lyckat att pedagoger uppmuntrar barnen att ställa denna fråga när de vill bli med i en lek, söka tillhörighet och ansluta sig till en gemenskap. Forskning visar att anslutningsstrategin, Får jag vara med? Ofta inte leder till önskad delaktighet, utan snarare avvisas av dem som redan befinner sig innanför gemenskapen. Lekstarka barn använder hellre andra strategier som imitation eller vältajmade erbjudanden som kan fördjupa den pågående leken. Samtidigt kan normen Fråga om du får vara med? närgranskas. Vad står den för? Vi kan anta att normens kärna är att de som redan leker äger lekandet. För att få tillgång till leken måste den som vill ansluta närma sig de lekande med respekt. Den existentiella frågan ”Får jag vara med” innebär samtidigt en risk att bli avvisad. Med den insikten kan pedagogen kanske välja andra sätt att guida barn i lekandets gemenskaper. (Öhman 2019 s.10)

 Att samtala kring:

• ·         Reflektera kring normen: ”Fråga om du får vara med?”

• ·         Vilka andra anslutningsstrategier kan vi använda för att barn ska bli med i lek? (Prova nya och reflektera)

• ·         Vilka situationer /aktiviteter kan vi iordningställa för att utmana och stötta barnen i sitt relationsskapande? (Prova nya och reflektera)

• ·         Hur skapar vi ett samspelsklimat som är inbjudande och öppet? Där det blir självklart att erbjuda andra delaktighet? Forskning visar att den samspelston pedagogerna använder ”smittar” av sig på barnen.